Episode Transcript
Available transcripts are automatically generated. Complete accuracy is not guaranteed.
(00:00):
I denna nya podd om samverkan
så vill vi starta från början.Vad är egentligen samverkan?
När en forskare börjar samarbetamed en person som finns mitt i en verksamhet,
ett företag eller en organisation, då händer det någontingsom inte går att skapa på något annat sätt.
(00:24):
Det är då ett och ett blir tre.
I detta avsnitt så vill vi ta reda på lite mer om vad samverkan äroch varför den är viktig för universitetet.
Gäster idag är Jenny Nordqvist,avdelningschef för Uppsala universitet Samverkan
och Cecilia Nilsson, enhetschef, också påUppsala universitet Samverkan.
(00:47):
Jag tänkte att ni ska få introducera er själva.Vi kan börja med dig, Jenny.
Berätta om ditt jobb och omavdelningen UU Samverkan.
-Ja, Jenny Nordqvist heter jag och jag är avdelningschefför UU Samverkan som är en del av universitetets innovationskontor.
(01:07):
Jag har varit här i många år i lite olika roller men ungefärden här rollen som chef för den här samverkansdelen.
-Tack så mycket!
Och Cecilia?
-Cecilia Nilsson heter jag och jag har varit på det som då hetteUU Innovation och nu heter UU Samverkan sen 2012.
Först i rollen som samverkansledare och numera som enhetschefför en av två enheter under avdelningen UU Samverkan.
(01:36):
-Men Jenny,vad är samverkan egentligen?
-Det är ju en uppgift som universitetet har att jobba med,att vi ska samverka med det omgivande
samhället för att skapa ömsesidig nytta för de partersom ingår i samverkan och det kan man
ju göra på många olika sätt och det vi jobbar medpå UU Samverkan är …
Vi är en stödfunktion till forskare som vill samverkainom ramen för sin forskning med externa aktörer.
(02:02):
-Varför är det viktigt för universitetetatt ingå i samverkansprojekt?
-När man samverkar med externa parter så får mantillgång till varandras resurser på ett sätt
som man inte får om man jobbar var för sigså att det kan vara fråga om data som man har.
Det kan vara infrastrukturer, utrustning av olika slag,det kan vara kunskap som man delar med sig av
(02:23):
till varandra när man samverkar på ett sätt som man intefår möjlighet till om man jobbar på varsin kammare.
-Hur kan man finansiera samverkan?
-När det gäller samverkan inom forskningenså finns det ju en del statliga
forskningsfinansiärer men även en del privatasom har finansiering till samverkansprojekt.
Det kan vara till exempel Vinnova,men även inom Horizon Europe,
(02:45):
EU:s ramprogram för forskning finns det mycketfinansiering för samverkan och ibland kan det
också vara så att de enskilda parterna som ingår i projektetgår in med egna medel också.
-Ja, vi kan tillägga att Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet.
Måste universitetet samverkaeller är det valfritt?
-Det ingår ju i högskolelagen som en uppgiftför universiteten eller för högskolorna.
(03:10):
Tidigare kallades den ibland för tredje uppgiften och såpratar vi inte om den numera utan vi ser det vanligtvis
som en del som är integrerat i forskning och utbildningsom är de huvuduppgifterna för universitetet.
Så att det här är en verksamhet som universitetenska jobba med helt enkelt enligt högskolelagen.
-Jag bollar över till dig då, Cecilia.
(03:30):
Vem är det som samverkar från universitetets sidaoch inom vilka områden?
-Egentligen kan väl alla som jobbar på universitetetoch jobbar med forskning mer eller mindre samverka,
men samverkan kan se ganska olika utberoende på vilket område du arbetar inom.
Det finns även samverkan kopplat till utbildning,
men det som vi framför allt jobbar medär forskningssamverkan och vissa delar
(03:54):
av universitetet där är kanske samverkanfrämst riktad mot myndigheter,
till exempel länsstyrelser eller kommun och så vidare.
I andra delar är det mer företag man samverkar med.
-Men samverkansledning, är inte det nästansamma sak som projektledning?
-Det är det inte riktigt skulle jag säga för projektledning,där har du ofta en väldigt konkret ram.
(04:15):
Du har en budget, du har resurser, du har tydliga mål.
När det gäller samverkan och ledning av samverkandå behöver man arbeta fram det tillsammans
ömsesidigt mellan parterna och det finns inte alltidett gemensamt mål och gemensamma resurser
utan man måste hela tiden arbeta med morötteroch win-win helt enkelt för båda parter.
(04:40):
För att vi ska tydliggöra hur man kan samverkaså har jag exempel på samverkansprojekt där universitetet ingår.
Jag säger namnet på plattformen så får ni fylla ivad det är och vad vi gör där.
Jag börjar med dig, Jenny.Vad är Big Science Sweden?
-Big Science Sweden det är ett stortnationellt projekt där svenska lärosäten
(05:05):
och även institut deltar för att ökasvenska företags möjligheter
att leverera teknisk utrustningtill stora forskningsanläggningar i världen.
Tanken med det här projektet är juatt vi ska öka det som kallas för Sveriges
industriretur för att vi är medlemmari stora forskningsanläggningar.
(05:26):
Det vi vill få ut av det är helt enkelt attföretag och forskare tillsammans ska utveckla
teknisk utrustning som man levererar till exempeltill CERN eller ESS eller så
och då får man samtidigt utveckling av ny forskningoch att företagen också utvecklar sina produkter.
Så att det ska verkligen vara den här ömsesidiga vinsternaför företag och lärosäten.
(05:54):
Naturligtvis så får vi då också en utveckling avforskningsinfrastrukturerna, de här stora anläggningarna.
-Och Cecilia, vad är Platinea?
-Platinea är också ett mycket spännande projektsom har hållit på i några år nu.
Det är en samverkansplattformdär flera universitet ingår, flera sjukhus ingår,
myndigheter ingår och likaså företag och det handlar omatt förbättra användandet av existerande
(06:20):
antibiotika så att man har tillgång till rätt antibiotika,till rätt behandling och därmed kan
minska användandet av antibiotika och även påverkautvecklingen av antibiotikaresistens i samhället.
Så ett otroligt viktigt projekt ur ett samhällsperspektivoch otroligt spännande när du
faktiskt har aktörer tillsammans från företag,myndigheter, sjukvård och universitet.
(06:46):
-Verkligen spännande och viktigttänker jag för alla vårs överlevnad.
-Absolut.
-Men Jenny, vad är Internet of Things Swedeneller Internet of Things Sverige?
-Just det, det är ett strategiskt innovationsprogramoch där är det Vinnova
och Energimyndigheten som finansierar det programmetoch det blir på sätt och vis
(07:11):
en förlängd arm av de här myndigheternasforskningsfinansiering där vi då vid UU Samverkan
har en hel del personal som arbetar med att skapautlysningar inom det här programmet
och bereda de ansökningar som kommer in däroch även följa de projekt som finansieras.
Så att det är ett sätt att sammanföra olika aktörersom jobbar med att införa
(07:34):
användning av Internet of Things, sakernas internet,i offentlig sektor framför allt.
-Jag har några kvar.Cecilia, vad är Ångström Materials Academy?
-Ångström Materials Academy är väl egentligenen av de allra första samverkansplattformar
som skapades här på Uppsala universitetegentligen innan vi fanns som enhet.
(07:56):
Och det är ett sätt att koppla ihopden utmärkta materialforskning som finns
vid Uppsala universitet med företagsom jobbar inom materialforskning.
Och den har ändrat skepnad lite under åretmen i dagsläget är det en plattform med några
företag och ett antal forskare som leds avUU Samverkan och det bygger på
(08:23):
väldigt mycket kompetensöverföringoch kunskapsutbyte och man har gemensamma workshops.
AIMday arrangeras en gång per år och så vidare.
-Och apropå det, Jenny, så har vi en radioövergång här,vad är AIMday?
-AIMday, det är faktiskt ett koncept som utveckladesav tidigare kollegor som jobbade på …
Vi var ju en del av UU Innovationså de jobbade på UU Innovation.
(08:45):
Och det är ett möteskoncept kan man sägadär vi utgår ifrån styrkor på universitetet.
Det som Cecilia nämnde som man jobbar medinom Ångström Materials Academy.
Så var det ju materialforskningensom är riktigt stark vid Uppsala universitet,
där man också ville ha mer samarbetemed näringslivet i det fallet.
(09:06):
Så att man utgår ifrån den tematiken,man gör en AIMday inom materialområdet,
AIMday Materials då som det heter.
Och sen så går man till företag och frågar:
Vad har ni för utmaningar, (09:15):
undefined
konkreta utmaningar, som relaterar till materialforskningsom ni skulle vilja diskutera med materialforskare?
Och AIMday är då ett koncept där vi kan öppna uppen webbsida där företag får lägga in
sina utmaningar och sen öppnar vi upp defrågorna/utmaningarna som kommer in där
(09:36):
mot forskare som får anmäla sig till de frågornaoch diskutera dem under en hel dags workshops.
Att vi har enskilda workshops för varje frågaså att ett företag får diskutera
sin konkreta frågeställning eller utmaningmed ett gäng forskare under en timme.
Och tanken är ju inte då att man får svar på sin fråga,utan man diskuterar hur man
(09:59):
skulle kunna ta sig an den här frågan/utmaningen tillsammansså att syftet är ju
att man ska etablera nya projekt och arbetatillsammans och samskapa helt enkelt.
-Och hitta nya partners som man kan ta vidaretill nästa steg och kanske bilda
forskningsplattformar som vi har pratat om här tidigare,samverkansplattformar inom forskning och innovation.
(10:20):
-Precis så.
-Och sen är det ju lite spännande för AIMdayhar ju fått vingar och börjat flyga ut
över världen som ett koncept som har tagits framoch varumärkesskyddats av Uppsala universitet.
-Det stämmer bra.Jätteroligt är det faktiskt.
Det finns väldigt många lärosäten runt om i världen somanvänder AIMday nu så just nu så är det ett tjugotal användare.
Många i Storbritannien, en hel del i Kanada också just numen även Norge och Australien.
(10:44):
-Superspännande är det faktiskt.
Cecilia, vad är AM4Life? Vad är det?
-AM4Life är ett kompetenscentrum.
Det är Vinnova som har regelbundet utlysningarom kompetenscentrum och AM4Life
är ett kompetenscentrum inom additiv tillverkningoch framförallt additiv tillverkning för life science.
(11:07):
Det är också en samverkansplattformsom samlar företag intresserade av
additiv tillverkning och riktigt bra forskninginom universitetet i ett projekt tillsammans.
-Och additiv tillverkning,det är ju då 3D-printing.
-Precis, det är ett särskilt sättatt printa där man kan printa
(11:27):
i tre dimensioner och man gör detgenom att lägga till material hela tiden.
-Precis, och man kan printa biologiska material,
celler och sådana saker som man inte troratt man kan printa i vanliga fall.
-Ja, det är en teknologi med väldigt stor framtidspotentialskulle jag vilja säga och just i Uppsala försöker vi
spetsa till oss mot en del av additiv tillverkning som rörhälso- och sjukvård och life science-applikationer.
(11:50):
Och kompetenscentret AM4Life är då ett av de initiativ som pågåroch är finansierat av Vinnova.
-Min sista punkt går till dig, Jenny, och då handlar det omkultur och kreativa näringar och hur jobbar universitetet med det?
-Vi blev för något år sen beviljade en KICinom kultur och kreativitet,
en Knowledge and Innovation Community,så att det leds från Tyskland,
(12:14):
Fraunhofer vill jag minnas, och vi är då enav många parter som ingår där.
Och vi arbetar ju lokalt här i Uppsala då också för att hittaforskare och andra aktörer som är intresserade
av att använda möjligheterna med den här storasamverkansplattformen på europeisk nivå också.
(12:36):
-I vår bransch, samverkansbranschen som vi kan kalla den,så pratar man mycket om lärarundantaget.
Cecilia, kan du förklara vad det äroch varför vi har det?
-Lärarundantaget är någonting som svenska anställdavid universitet eller forskare
framför allt har sen 1949, tror jag att det infördes,och det betyder att resultatet av
(13:01):
den forskning som man utför inom ramenför sin anställning äger man som privatperson.
Och Sverige är väl det enda landet i Europa som harett lärarundantag i den formen och det gör oss ganska unika.
Så universitetet äger inte rättigheterna till resultatenutan det gör forskarna själva.
(13:21):
-Så det betyder att om jag är en forskare och forskar framen superbra medicin som skulle kunna bota
någon dödlig sjukdom eller någonting,då ligger det på mina axlar att försöka tillgodogöra samhället den här.
-Ja, själva nyttiggörandet och ansvaret för nyttiggörandeligger på forskaren själv, att ta sina resultat vidare till nytta.
(13:45):
Och det är därför det finns en stödstruktur i form avinnovationskontoret som ska hjälpa till med det här.
Och se till att forskaren får de verktygsom man behöver för att klara av detta.
-Om det nu handlar om patenteller starta företag kanske.
-Och det är en fantastisk möjlighet ocksåsom du har som anställd forskare
(14:08):
vid ett universitet, att ta dina egna resultat vidaretill någonting som faktiskt gör nytta.
-Cecilia, förutom att du arbetar med samverkanpå övergripande nivå så är du också
samverkansledare för ett projekt som heter SeSam.Kan du berätta lite mer om det?
-Ja, SeSam är ju ett projekt som handlar omatt vi ska förenkla för universiteten
(14:33):
att tillgängliggöra sina forskningsinfrastrukturerför användare utanför det egna universitetet.
I dag är det ganska klurigt om du har en forskningsinfrastrukturatt ta emot externa användare.
Det är svårt att veta vad som gäller kopplat till avtal,
till IP, till sekretess, till prissättningoch så vidare.
Och i och med att det är ganska otydligt reglerathur forskningsinfrastrukturer får lov
(14:58):
att agera så gör man kanske lite olika på olika universitetoch ja, det är svårt att göra rätt.
Och syftet med SeSam är att samla svenska lärosätenrunt en gemensam praxis
för hur man som forskningsinfrastrukturkan göra rätt i de här frågorna.
En best practice kan man sägaatt vi ska ta fram.
-Vad är en forskningsinfrastruktur, då?
(15:22):
-Det är en intressant fråga. Det finns en fantastiskdefinition på EU-nivå som egentligen
innefattar väldigt mycket som finnsför att forskning ska kunna utföras.
Det kan vara databaser, det kan vara arkiv,
det kan vara instrumentering som inte bara den enskildaforskaren har utan som finns för fler forskare.
(15:49):
-Typ labb?
-Typ labb kan det vara, ja.
Och framför allt krångliga instrument som ibland ocksåkräver en viss kompetens som inte alla
forskare har men många forskare kanske behöverresultat från den apparaturen eller det instrumentet.
Och i SeSam-projektet så jobbar vi framför alltmed det som kallas labbinfrastruktur,
(16:11):
men det är mer än såsom faller under forskningsinfrastruktur.
-Och det här är ju i mångt och mycket specialiseradesaker ofta som gör att även företag
och näringsliv ibland skulle vilja kunna dra nytta avden här typen av forskningsinfrastruktur.
-Absolut. Det finns ju en stor potential i att ökaSveriges innovationskraft genom att
(16:38):
svenska företag och andra aktörer får tillgång tilloch kan använda forskningsinfrastruktur.
Det är också en möjlighet att finansiera forskningsinfrastrukturför den är väldigt, väldigt kostsam.
-Och på vilket sätt sker det samverkaninom SeSam-projektet?
-SeSam är ett samverkansprojekt så till vidaatt det är flera svenska lärosäten som är med
(17:02):
och det är inte bara samverkan mellan lärosätenutan vi har även RISE med och institutssektorn
i projektet som rör tillgängliggörande av infrastrukturer.Det är jätteviktigt.
-De sitter ju också på väldigt mycket infrastruktur.
-Ja. och är både användare av infrastrukturer självaoch har infrastrukturer så det är samverkan mellan lärosäten och institut.
(17:24):
-Och vad är det roligaste med att samverka?
-Det roligaste är att du får nya infallsvinklar.Man får en lärdom i att,
”jaha, man kan göra så här också, på det här sättet”och ”aha, ni tänker så”.
”Det var ju klokt, så kan man tänka.”
Så man utmanas hela tiden i sin egen bildoch sin egen uppfattning av saker och ting.
(17:46):
Sen är det inte alltid lätt att samverka för att olika
organisationers uppfattningaroch tolkningar och idéer ska synkas.
Men det är just precis det som gör att ett plus ettkan bli tre och som gör
att saker och ting blir så otroligt mycket bättreom man får ett bredare perspektiv på det.
(18:11):
-Jenny, på vår avdelning så har vi varit medi ett projekt som heter Access.
Och där har vi varit med och tagit framen kunskapsmodell som heter 5i.
Vad var nu det här Access-projektet egentligenoch vad är 5i?
-Access-projektet var ett projektsom vi hade tillsammans med
Örebro universitet och Linköpings universitetför några år sen.
(18:33):
Det innebar att vi jobbade med att försöka få ihoposs tre lärosäten som är inom
den här regionen som kallas för östra Mellansverigevilket är en region som är definierad utifrån EU
och deras strukturfondsmedel så att vi försökte dåhelt enkelt arbeta för att våra lärosäten
skulle ha ett likartat språk i hur vi kunde vara tillgängligaför företag inom vår region.
(19:00):
Och då behövde vi ta fram en modell för hur vi egentligenjobbar med våra typer av den typ av stöd
vi ger för samverkan och det var då vi tog framden här 5i-modellen och det är helt enkelt så
att vi boxade in våra stödformer i fem olika boxardär den första boxen kallas för Inspirera.
(19:21):
Där är det aktiviteter vi görför att inspirera till ny samverkan.
Det kan vara workshops,det kan vara seminarier,
det kan vara utbildningar både riktade mot företageller mot forskare som behöver mer kunskap om vad
det egentligen innebär att samverka och framför alltvilka möjligheter som finns när man samverkar.
Så vi etablerade någonting som vi kallar förAccess-dagar numera.
(19:47):
Det är ganska enkla seminarieformer egentligenmen där man berättar för varandra,
korta presentationer, både från företag,
offentliga organisationer och från forskare,berättar vad man gör inom en viss tematik.
Så till exempel inom vätgasteknikkan vi ha en Access-dag.
Syftet då är att man förhoppningsvis ska bliinspirerad till att jobba vidare tillsammans.
(20:10):
Nästa steg i den här 5i-modellendå är vi vid Identifiera.
Då har vi olika matchmaking-aktivitetersom vi gör.
Där kommer vi in med det här konceptetsom jag berättade om, om AIMday.
Att man försöker vara väldigt konkret medatt hitta projekt som man faktiskt kan
dra i gång tillsammans. Och om man hittarnågra idéer som man vill gå vidare med
(20:34):
och identifiera dem, då kan vi Initiera,en förstudie till exempel,
som då är tredje steget, att man initierar någonting.Och där jobbar vi då med
stödformer som just förstudiemedeldär vi kan finansiera tid för en forskare
som ska jobba in i ett projekt med ett företageller en myndighet under några veckor.
(20:56):
Då får man förhoppningsvis då lite bättre koll påom man funkar ihop tillsammans och om frågeställningen
är tillräckligt intressant och om man vill gå vidaremed det här och då kanske man Ingår
ett större projekt. Då är vi på fjärde i:et i 5i-modellen.Och när man då är på den här
Ingå-delen och faktiskt genomför ett projekti åtminstone liten skala, då behöver man oftast
(21:18):
leta efter extern finansiering och man behöver oftaockså skriva samverkansavtal för att man
ska reglera ägandet i de här projekten.Så den typen av stöd ger ju vi då naturligtvis
tillsammans med våra kollegor på universitetet,och det är flera olika stödfunktioner
som finns inne där. Du kan ge tips om var man kan hittaextern finansiering, hur man skriver
avtalen och så vidare, hur man hanterar IPsom kan uppstå i projekten.
(21:44):
Om man då lyckas hitta extern finansiering, då kan mangå in i sista steget, och det Intensifiera-steget.
Då kan man alltså jobba i lite större skala med den idésom man kanske har identifierat för länge sen tillsammans.
Ibland blir det så att man gör projektmed kanske finansiering från Vinnova.
Ibland blir det så att man har miljöstöd,skulle man kunna kalla det för,
(22:06):
en större innovationsmiljö, och det kan vara både fråninnovationsmyndighet, men också från EU
till exempel och att det är större konsortierså det kan hända att man liksom utvecklar
det här initiala samarbetet som kanske bara varmed några parter.
Så kanske man involverar flera eller att det blirmer långsiktigt helt enkelt.
-Om det nu sitter någon forskare på universitetetsom lyssnar på det här avsnittet och tänker:
(22:27):
”Vad kan UU Samverkan göra för mig?”Vad kan samverkansavdelningen bidra med?
-Ja, vi kan bidra med alla delar enligtden här 5i-modeller.
Och det spelar ingen roll, man behöverabsolut inte följa den där logiken
att man måste gå först på en Access-dageller en AIMday eller något sånt där.
Utan sitter man med en ansökan till Vinnovaoch sen känner att man behöver hjälp
(22:50):
med att beskriva vilken impact det här projektetska kunna ha i samhället.
Hur ska man kunna skapa nyttafrån det här?
Då kan man höra av sig till oss så kanen samverkansledare hjälpa till och titta på det.
Det kan också vara så att man redan har blivitbeviljad ett projekt men man behöver hjälp med att skriva
avtalet med en extern part eller kanske också ha vissdiskussion med den här externa parten om hur man hanterar ägandet.
(23:14):
Då kan vi hjälpa till i de diskussionernaoch naturligtvis så involverar vi våra kollegor
vid juridiska avdelningen och ibland behöver vi innovationberoende på vilken kompetens som kan behövas
Så att sånt kan vi hjälpa till med men man kan också deltasom sagt vi i de här större aktiviteterna
som vi gör. Vi kan hjälpa till att ordna AIMdaysoch Access-dagar och sånt också.
-Nu får vi hoppas att det finns några forskaresom vågar testa på att samverka efter det här.
(23:39):
-Det finns många som redan samverkarkanske vi ska säga också.
-Ja, det gör det ju. Jättemånga faktiskt.På alla delar i universitetet finns det.
Både på institutionsnivåoch vetenskapsområdesnivå.
-Och det är ju många som kommer tillbakaoch säger att det är förvisso svårt,
men väldigt, väldigt kul för man får delsen tydlig bild av var ens forskning faktiskt
(24:01):
kan göra nytta och hur den kopplar tillsamhällsutmaningar men också att man lär
sig väldigt mycket av att se någon annans perspektivoch att det är utvecklande.
-Jag har också hört forskare som berättar omhur de får nya perspektiv
på sin egen forskning därför att de förstårhur den används i praktiken.
-Jag har till och med hört forskare säga ”tänk att det finns folkdär ute som är intresserade av precis det jag gör”.
(24:26):
Man tror att man sitter ensam med ett ganskasmalt område och så visar det sig
att det finns andra som sitter och jobbarmed liknande frågor fast från ett helt annat perspektiv.
Och det är inte sällan vid den här typen avmatchmaking-aktiviteter och så som vi gör
som forskare hittar varandra också tvärs överolika vetenskapsområden och så.
Det blir även det blir även initiativ tilltvärvetenskaplig forskning ibland.
(24:51):
-I Samverkanspodden så ska vi fortsättningsvisbelysa samverkan ur olika aspekter
och inom vitt skilda branscher så vi hoppas att nigärna vill följa oss på den här resan.
Du har lyssnat på Samverkanspodden.
Dagens gäster var Jenny Nordqvist och Cecilia Nilssonpå Uppsala universitet Samverkan.
Samverkan är det begrepp som användsnär forskning möter företag
(25:14):
eller organisationer på lika villkor och alla arbetartillsammans mot ett gemensamt mål.
Följ oss på Podbean, Spotifyeller på andra platser där poddar finns.
Du hittar oss också på Uppsala universitetshemsida uu.se/samverkanspodden
Jag heter Kristin Blom och Samverkanspoddenpubliceras av Uppsala universitet.
(25:37):
Ansvarig för innehållet är Uppsala universitet Samverkan.Musik av Johannes Bergenheim.