January 29, 2024 • 21 mins
Fysioterapeuten Niklas Löfgren på Gotland tyckte sig märka att de patienter han hade i autismspektrumet mådde dåligt på grund av brist på fysisk aktivitet. Men stämde det, eller var det bara något han fått för sig?
Inom det strategiska partnerskapet mellan Uppsala universitet och Region Gotland testades ett koncept där lotsar samlade in innovationsidéer i vården som sedan matchats med forskare på universitetet. Niklas Löfgren funderingar blev en av studierna.
I studion möter vi idag Anna Sarkadi, professor vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap vid Uppsala universitet som ledde matchingsprojektet och Niklas Löfgren, fysioterapeut vid Habiliteringen på Gotland, som nu vet mer om fysisk aktivet och autism.
Producerat av: Daniel Olsson
Mark as Played
Transcript
Episode Transcript
Available transcripts are automatically generated. Complete accuracy is not guaranteed.
(00:00):
När en forskare börjar samarbetamed en person som finns mitt i en
(00:09):
verksamhet så händer det något som inte går att skapapå annat sätt. Det är då ett och ett blir tre.
I detta avsnitt så vill vi ta reda på lite merom den forskning som sker verksamhetsnära.
Gäster i dag är Anna Sarkadi,
professor vid Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
(00:33):
Och vi har även med oss Niklas Löfgren,fysioterapeut vid Habiliteringen på Gotland.
Du lyssnar på Samverkanspodden,en podd från Uppsala universitet.
Det här avsnittet produceras av mig,Daniel Olsson.
Välkommen Anna Sarkadi!
(01:01):
Du är professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapoch är involverad i ett
samverkansprojekt som heter Innovationssystem Gotland.Kan du berätta lite mer om det?
-Min roll i Innovationssystem Gotlandhar varit att vara senior rådgivare.
(01:25):
Dels att hjälpa projektet att förstå vad är forskningegentligen och vilka olika faser finns i ett forskningsprojekt.
Hur ska man tänka kring etiktillstånd?Hur ska man tänka kring publicering?
Allt sånt som är väldigt naturligt för oss forskareatt tänka på men som är lite knepigt.
Lika lite som jag förstår en annan verksamhets inre logik.
(01:49):
Min roll har delvis varit att förmedla den akademiska logiken.Vad är egentligen valutan för oss?
Och varför engagerar sig en forskarei ett visst projekt förutom nyfikenhet förstås.
Och sen så har min roll också varit att matcha forskarepå Uppsala universitet med de forskningsidéer som har kommit upp.
(02:13):
Och också hjälpa till att sortera vad är en möjlig forskningsidéoch vad är det som mer
handlar om en kunskapslucka som inte beror påatt det inte finns forskning inom området
utan att de personer som har ställt frågan kanske inte har tillgång
till en god sammanställning av den kunskapsom faktiskt finns.
(02:34):
Så hur kan man jobba med biblioteksresursereller andra typer av kunskapsresurser?
-Vilka är det som har kommit med idéer?
-Vi har haft två fantastiska lotsar i projektetsom har jobbat med att fånga upp idéer.
De har varit land och rike runt höll jag på att säga,ön runt och dammsugit alla verksamheter på goda idéer.
(03:00):
En viktig lärdom av det här projektet tycker jag äratt det kan vara vem som helst.
Det behöver inte vara den bäst utbildade, högst uppsatta,
längst arbetande personutan det kan vara vem som helst.
-Varför är det viktigt för forskareatt jobba med praktiker verksamhetsnära?
(03:23):
-Det är två väldigt olika logiker som möts.
Nu har jag sysslat med sådan här forskning i tio årmen jag kommer mycket väl ihåg första gången vi fick medel.
Det var Folkhälsomyndigheten som utlyste medeldär kommuner och lärosäten fick dela fifty-fifty på pengarna.
(03:43):
Det var väldigt tydligt i bådas intresse att få till det här.Det var helt fascinerande.
Hela första året gick åt att försökaförstå varandra, kommunen och lärosätet.
Vi fick lära oss den kommunala logikenbåde vad gäller budget och lagstiftning och
(04:04):
likabehandling och allt det här och självstyre.De fick lära sig forskningslogiken,
randomisering och etikprövningoch publicering och doktorander.
Det var väldigt fascinerande. I de projekt där vi hadeömsesidig respekt och kunde förstå varandras
(04:30):
verklighet så gick det att bedriva väldigt spännandeoch bra projekt som sen kunde leva vidare.
Medan på andra ställen till exempel där vi hade kommit överensom att vi skulle göra en randomiserad studie
men där den lokala personen tyckte synd om kontrollgruppenoch tyckte att de också behövde erbjudas någonting.
(04:54):
Där raserade hela studien och det fick vi inte reda påförrän långt, långt in i projektet.
Det var verkligen en sådan här lärdomatt vi förstod inte varandra och vi förstod
inte ens att vi inte förstod varandra.Det här blev inte så bra för någon.
Studien kunde inte genomföras som tänktoch de hade sen till slut ingenting att visa upp för
(05:20):
sina politiker att det här är bra eller effektivt.Så de programmen lades ju ner sen också.
-Det låter som att det är viktigt att lägga tidpå att förstå varandra när man möts.
-Ja, så kan man sammanfatta alla våra projekt.
Så nu säger jag redan från början,att det här som allt annat vi gör är relationsprojekt.
(05:43):
Det handlar om relationer, det handlar om att bygga relationeroch förståelse för varandras verklighet.
Och då går det mycket bättre från början.Att man förstår och respekterar varandras verklighet.
-Och det bästa med ett lyckat sådant här projekt,vad leder det till?
(06:08):
Det leder till att man förändrar sättet som verksamheten bedrivs.Då blir jag riktigt,
riktigt glad när jag ser på en kommuns eller regions hemsidaatt det projekt som jag vet att jag initierade,
och jag till och med kommer ihåg hur det var när jag satte mig och
började skriva och skissa på den ansökanoch på den projektplanen,
att jag ser att det här är nu ordinarie verksamhet.
(06:30):
Det är familjer, föräldrar och barn varje dagsom möts av det här.
Som får en intervention som jag vetär evidensbaserad och bra.
Och vi har utvärderat det och det funkar.
Och skattemedel går rätt och det här sker nu.Det är så spännande.
(06:52):
-Varför är det viktigt med forskning på Gotland?
-Jag tycker att Gotland är väldigt speciellt.
Dels är det region och kommun i ett.
Och sen är det så att öläget göratt man är så tvungen att samverka.
(07:13):
Så det finns ju fantastiska samverkansstrukturer.
Och sen kommer man inte ifrån att man sitter med någoni ett forskningsmöte och pratar om en sak och så säger de:
”Jo, men förresten min fru eller min partner eller min manär …” och så liksom i en helt annan verksamhet chef eller medarbetare.
(07:35):
Alltså allting hänger ihop och det är korta beslutsvägar.
Och min erfarenhet har varit att om man visar intresse,
engagemang och lojalitet och liksom dyker uppoch håller det man lovar,
försöker verkligen se till verksamheternasoch projektens bästa.
(07:59):
Då blir det sån enorm utveckling på projektensom jag sällan har sett någon annanstans.
Och beslut fattas och så gör man bara det.
I många andra kommuner och regioner där jaghar varit verksam så dras saker i enorma
långbänk och det är liksom evighetslångaförankringsprocesser och det är hur mycket
(08:22):
administration som helst och här verkar …Det är inte att det är mindre genomtänkt
men det är kortare beslutsvägar och när man väl bestämmer sigför att köra gör man det.
Man gör det och jag har ju sett beslut fattasså här att nu implementerar
vi det här och så gör man detoch det tycker jag är så fascinerande.
Det blir ju liksom väldigt tidseffektivt.Och så är det kanske lite närmare också till nytta,
(08:48):
jag menar det här primärvårdsprojektet med sömn,
det kommer ganska snabbt att kunna gå och se,är det här något, är det här inte något,
ska vi göra en lite större studieeller är det så pass tydliga resultat
att det här kan vi liksom bara påbörjaoch erbjuda som ordinarie verksamhet?
(09:09):
Så jag gillar det här att det är korta beslutsvägar,
att det på något sätt känns tidseffektivtsamtidigt som det är trevligt och vackert.
Jag är verkligen frälst av det här.
(09:30):
Och jag tror att fler forskare som jag har matchathar blivit bitna av det här, det är något speciellt.
Och sen måste man säga att alla kommunernära lärosäten är så innerligt forskningströtta.
Så att det finns ingen förskola, skola,
BVC, vårdenhet som inte redan ärinvolverade i tre olika forskningsprojekt.
(09:56):
Och de är så trötta på oss från universitetetnär vi kommer farandes
med våra projekt så att det är väldigt, väldigtsvårt att få napp.
Medan här är det så att om verksamheten är intresseradoch man bestämmer sig för att satsa,
då rullar det på på ett väldigt bra sätt.Och befolkningen,
(10:16):
det här är inte det sjunde informerade samtycketsom någon sticker under näsan på dem,
utan: ”Okej, vad är det här för någonting här? Gud vad spännande.” (10:21):
undefined
-Kul, det låter som det är lite mer action på Gotland.
-Ja, det är action på Gotland, jag gillar det.
-Kan du ge några exempel på samarbetenmellan praktiker och forskare?
-Ja, ett projekt kom från en läkare under specialistutbildningi allmänmedicin som tyckte att
(10:48):
jag ser mycket folk med sömnproblemoch jag vill inte sitta här och skriva ut en massa
piller som folk kan bli beroende av utan jag vill seom vi kan tänka på något annat sätt.
Så han kom med den här idén,kan inte vi använda de här aktivitetsklockorna på
något sätt och se om vi kan lära folkom sömn och hjälpa dem att sova bättre.
(11:14):
Så honom matchade jag ihop meden väldigt duktig sömnforskare på universitetet.
Och den här sömnforskaren gör sin forskning på labbet,
han träffar nästan aldrig människor ute i riktiga livet.
Så jag tänkte att det här blir spännande.
Här kommer han med sin otroligt djupa kunskapom sömn och sömnmekanik och verkligen laborativ forskning kring det.
(11:38):
Och så kommer den här andramed sin frustration om att folk inte sover.
Blir det här något bra av det här?
Ett annat exempel är folk som jobbarpå kansliet kring omvandling till god och nära vård
som ett jättestort systemprojekt.Eller det är inte ett projekt utan det är ett beslut,
(12:01):
ett inriktningsbeslut som hela Sverige har tagitatt vi ska driva hälso- och sjukvård närmare
patienten ut från sjukhus och ut i primärvårdoch omsorg och hemsjukvård och allt möjligt.
Och de funderade på vad det är förlednings- och styrningsinstrument och ledningsstöd som
(12:24):
behövs för att faktiskt åstadkomma en sån här omvandling?Det är ju en strukturomvandling.
Och så matchade jag med några forskaresom jobbar inom hälso- och sjukvårdsforskning,
ledning och styrning av sjukvården.Och de som jobbar praktiskt tyckte att det
var väldigt spännande att få tillgång tillden här stora teoretiska kunskapen.
(12:44):
Och de som har den teoretiska kunskapentyckte att det var jättespännande att komma ut och se
hur det blir när folk faktiskt försöker göra den härstrukturomvandlingen på riktigt här och nu.
Så det blir väldigt spännande att se hur det går för dem.
-Tack så mycket, Anna Sarkadi, för att du har varit häroch delat med dig av ert projekt Innovation Gotland.
(13:12):
-Tack så mycket!
-Ja, det var några exempel från de förstudiersom görs i samverkan mellan Region Gotland och Uppsala universitet.
Nu ska vi få ytterligare ett exempel.
Vi ska få träffa Niklas som är en av praktikernasom kom upp med en idé.
(13:37):
Denna förstudie handlar om hur kommunikationenmellan vårdtagare och vården kan utvecklas.
Hej Niklas! Var jobbar du?
-Jag jobbar på habiliteringen och är sjukgymnast.
Habiliteringen är ett sjukvårdsområde för huvudsakligen barn,
(14:00):
men barn och vuxna med förvärvade eller medföddautvecklingsproblematik kan man säga om man hårdrar det lite.
Man kommer till BUP om man har en misstankeom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Det utreds och sedan kommer man vidare till habiliteringen.
Habiliteringen har man rätt att ha kontaktmed hela livet så länge man har behov.
(14:25):
Man syftar till att vara ett stöd i att personer med autismska kunna fungera så bra som möjligt i sin vardag.
-Du har varit med i ett samverkansprojekt med Uppsala universitet.
Berätta!
-Syftet har egentligen varit att skapa en bild avfamiljernas upplevelse av hur vården fungerar,
(14:47):
hur de förstår det och om de skulle vilja ändra på någonting.
Skulle de vilja att något var på ett annat sättoch då kanske vi skulle kunna
få informationen om att det här skullekunna göras med ganska lätta medel.
-Vilka utmaningar har barnen och dess familjer?
-Det är en väldigt varierad patientgrupp.
(15:09):
Det kan både vara huvudsakligen motoriska problem,huvudsakligen säger jag inte enbart,
men bland annat barn som har cerebral paresoch har stort vårdbehov därav.
Downs syndrom, intellektuell funktionsnedsättningmen också på senare tid eller de
senaste åren har det också tillströmmat barn med autism.Där är det huvudsakligen,
(15:34):
eller det som man uppmärksammar ärde beteendemässiga problemen, avvikelserna.
-Just det, och det här med autism,
det läste jag att det har din förstudie handlat omi det här innovationssystem Gotland, eller stämmer det?
-Ja, det stämmer.Jag valde det här dels för att publiceringen är
(15:56):
indelad i olika så kallade teammed huvudsakligt diagnosområde.
Det teamet jag tillhör är riktat mot barn med autism.
Där också läser man studier så är det,
absolut finns det studier men det ärlite i underkant så det behövs fler studier.
(16:19):
Och inom framförallt specifika områden.Inte minst det fysioterapeutiska.
Så det började med att jag försökte hitta rollenför fysioterapeuten inom autism.
Det jag är övertygad om är att hjälpa de här barnenatt bli mer fysiskt aktiva kan vara ett
(16:39):
viktigt komplement till det övriga som kan bidra tillatt lindra de här mer uppenbara symtomen.
Barn med autism har vissa fysiska avvikelsermen de är inte överdriv…
De kan gå men man pratarexempelvis om klumpig gång.
Många har problem med …De behöver ha ilägg. De får ont.
(17:00):
Något som är väldigt vanligt är att barn med autismär mindre aktiva än barn i liknande ålder.
När de blir äldre så blir de markant mindre aktivaoch oftast kommer depression relativt tidigt.
Det här är såklart generaliserat och det gäller inte allamen det är vanligt enligt min uppfattning.
Övervikt är vanligt och det är också överrepresenteratatt man inte kommer till skolan.
(17:24):
Så problematisk skolfrånvaro är också överrepresenterati den här populationen enligt min uppfattning.
-I det här projektet så blir ni sammankopplademed en forskare vid Uppsala universitet.
Varför är det viktigt att koppla sammanpraktiker och akademiker?
(17:49):
-Vinsten med att ha en kliniker och en forskareär att en kliniker kan uppfatta saker.
Men där kan det vara lite tycke och smakmed vad man uppfattar.
Det finns mycket bias med den bilden.Så forskaren ska vara mer o-bias.
Då har man metodik för att i mesta medelmål säkerställaatt man får ett så sant resultat på det man vill utvärdera som möjligt.
(18:16):
Så därav ser jag en stor vinst.Klinikerna kan också se vad som är viktigt för patienten.
Så det är absolut jätteviktigt att ha medkliniker och forskare tillsammans.
-Vad är ett förväntat resultat?Kan man prata om det?
Ja, förväntat resultat det beror på vad som framkommer i intervjuerna.
(18:38):
Men förväntat resultat är ändå att försöka anpassa vårdeni mesta medelmål till önskemålen.
Så kommunikation är en svår konst.Syftet är, och det har varit länge,
att man ska ha habiliteringsplanerdär det är tanken att det ska vara en dialog.
(19:00):
Men det finns alltid en liten bias iatt du kommer till vården.
Det har varit länge så och så blir det ändånågon typ av hierarki, tror jag i alla fall.
Man vet kanske inte alltid vad man ska efterfrågaoch man kanske inte vet det just här och nu.
Den upplevelsen, personernas upplevelse,känner de verkligen att de har blivit lyssnade på?
(19:28):
Har det förts en dialog?Har de kunnat lyfta fram de önskemål de har?
Och kanske har de förstått vad de kan önskaoch har de känt sig delaktiga i besluten?
Som ett första steg mot att öka just dialogenoch kanske också förståelse för när man inte kan få en insats.
Ibland har man ett önskemålsom kanske inte kan uppfyllas av olika anledningar.
(19:50):
Men där tror jag att det är viktigt att en god dialogkanske ger en större förståelse för det.
Så snarare än att det blir ”nej, det går inte”.”Inom det här formatet arbetas det.”
Då kanske man inte ens vågar gå utanför därmen att det i vissa fall kanske skulle gå att gå utanför.
Så syftet är egentligen att öka möjlighetentill en dialog på så lika villkor som möjligt.
(20:15):
Just se respektive parts perspektivför att öka samförståndet.
Det tror jag på sikt kommer hjälpa patienteroch också habiliteringen.
För hjälper du patienten så hjälper du också habiliteringen.
-Du har lyssnat på Samverkanspoddenoch dagens gäster var Anna Sarkadi och Niklas Löfgren.
(20:39):
Samverkan är det begrepp som användsnär forskning möter företag eller
organisationer på lika villkor och alla arbetartillsammans mot ett gemensamt mål.
Följ oss på Podbeans, Spotifyeller på andra platser där poddar finns.
Du hittar oss också på Uppsala universitets hemsidauu.se/samverkanspodden.
(21:03):
Jag heter Daniel Olsson och Samverkanspoddenpubliceras av Uppsala universitet.
Ansvarig för innehållet är Uppsala universitet Samverkan.Musik av Johannes Bergenheim.
När en forskare börjar samarbetamed en person som finns mitt i en
(00:09):
verksamhet så händer det något som inte går att skapapå annat sätt. Det är då ett och ett blir tre.
I detta avsnitt så vill vi ta reda på lite merom den forskning som sker verksamhetsnära.
Gäster i dag är Anna Sarkadi,
professor vid Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
(00:33):
Och vi har även med oss Niklas Löfgren,fysioterapeut vid Habiliteringen på Gotland.
Du lyssnar på Samverkanspodden,en podd från Uppsala universitet.
Det här avsnittet produceras av mig,Daniel Olsson.
Välkommen Anna Sarkadi!
(01:01):
Du är professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapoch är involverad i ett
samverkansprojekt som heter Innovationssystem Gotland.Kan du berätta lite mer om det?
-Min roll i Innovationssystem Gotlandhar varit att vara senior rådgivare.
(01:25):
Dels att hjälpa projektet att förstå vad är forskningegentligen och vilka olika faser finns i ett forskningsprojekt.
Hur ska man tänka kring etiktillstånd?Hur ska man tänka kring publicering?
Allt sånt som är väldigt naturligt för oss forskareatt tänka på men som är lite knepigt.
Lika lite som jag förstår en annan verksamhets inre logik.
(01:49):
Min roll har delvis varit att förmedla den akademiska logiken.Vad är egentligen valutan för oss?
Och varför engagerar sig en forskarei ett visst projekt förutom nyfikenhet förstås.
Och sen så har min roll också varit att matcha forskarepå Uppsala universitet med de forskningsidéer som har kommit upp.
(02:13):
Och också hjälpa till att sortera vad är en möjlig forskningsidéoch vad är det som mer
handlar om en kunskapslucka som inte beror påatt det inte finns forskning inom området
utan att de personer som har ställt frågan kanske inte har tillgång
till en god sammanställning av den kunskapsom faktiskt finns.
(02:34):
Så hur kan man jobba med biblioteksresursereller andra typer av kunskapsresurser?
-Vilka är det som har kommit med idéer?
-Vi har haft två fantastiska lotsar i projektetsom har jobbat med att fånga upp idéer.
De har varit land och rike runt höll jag på att säga,ön runt och dammsugit alla verksamheter på goda idéer.
(03:00):
En viktig lärdom av det här projektet tycker jag äratt det kan vara vem som helst.
Det behöver inte vara den bäst utbildade, högst uppsatta,
längst arbetande personutan det kan vara vem som helst.
-Varför är det viktigt för forskareatt jobba med praktiker verksamhetsnära?
(03:23):
-Det är två väldigt olika logiker som möts.
Nu har jag sysslat med sådan här forskning i tio årmen jag kommer mycket väl ihåg första gången vi fick medel.
Det var Folkhälsomyndigheten som utlyste medeldär kommuner och lärosäten fick dela fifty-fifty på pengarna.
(03:43):
Det var väldigt tydligt i bådas intresse att få till det här.Det var helt fascinerande.
Hela första året gick åt att försökaförstå varandra, kommunen och lärosätet.
Vi fick lära oss den kommunala logikenbåde vad gäller budget och lagstiftning och
(04:04):
likabehandling och allt det här och självstyre.De fick lära sig forskningslogiken,
randomisering och etikprövningoch publicering och doktorander.
Det var väldigt fascinerande. I de projekt där vi hadeömsesidig respekt och kunde förstå varandras
(04:30):
verklighet så gick det att bedriva väldigt spännandeoch bra projekt som sen kunde leva vidare.
Medan på andra ställen till exempel där vi hade kommit överensom att vi skulle göra en randomiserad studie
men där den lokala personen tyckte synd om kontrollgruppenoch tyckte att de också behövde erbjudas någonting.
(04:54):
Där raserade hela studien och det fick vi inte reda påförrän långt, långt in i projektet.
Det var verkligen en sådan här lärdomatt vi förstod inte varandra och vi förstod
inte ens att vi inte förstod varandra.Det här blev inte så bra för någon.
Studien kunde inte genomföras som tänktoch de hade sen till slut ingenting att visa upp för
(05:20):
sina politiker att det här är bra eller effektivt.Så de programmen lades ju ner sen också.
-Det låter som att det är viktigt att lägga tidpå att förstå varandra när man möts.
-Ja, så kan man sammanfatta alla våra projekt.
Så nu säger jag redan från början,att det här som allt annat vi gör är relationsprojekt.
(05:43):
Det handlar om relationer, det handlar om att bygga relationeroch förståelse för varandras verklighet.
Och då går det mycket bättre från början.Att man förstår och respekterar varandras verklighet.
-Och det bästa med ett lyckat sådant här projekt,vad leder det till?
(06:08):
Det leder till att man förändrar sättet som verksamheten bedrivs.Då blir jag riktigt,
riktigt glad när jag ser på en kommuns eller regions hemsidaatt det projekt som jag vet att jag initierade,
och jag till och med kommer ihåg hur det var när jag satte mig och
började skriva och skissa på den ansökanoch på den projektplanen,
att jag ser att det här är nu ordinarie verksamhet.
(06:30):
Det är familjer, föräldrar och barn varje dagsom möts av det här.
Som får en intervention som jag vetär evidensbaserad och bra.
Och vi har utvärderat det och det funkar.
Och skattemedel går rätt och det här sker nu.Det är så spännande.
(06:52):
-Varför är det viktigt med forskning på Gotland?
-Jag tycker att Gotland är väldigt speciellt.
Dels är det region och kommun i ett.
Och sen är det så att öläget göratt man är så tvungen att samverka.
(07:13):
Så det finns ju fantastiska samverkansstrukturer.
Och sen kommer man inte ifrån att man sitter med någoni ett forskningsmöte och pratar om en sak och så säger de:
”Jo, men förresten min fru eller min partner eller min manär …” och så liksom i en helt annan verksamhet chef eller medarbetare.
(07:35):
Alltså allting hänger ihop och det är korta beslutsvägar.
Och min erfarenhet har varit att om man visar intresse,
engagemang och lojalitet och liksom dyker uppoch håller det man lovar,
försöker verkligen se till verksamheternasoch projektens bästa.
(07:59):
Då blir det sån enorm utveckling på projektensom jag sällan har sett någon annanstans.
Och beslut fattas och så gör man bara det.
I många andra kommuner och regioner där jaghar varit verksam så dras saker i enorma
långbänk och det är liksom evighetslångaförankringsprocesser och det är hur mycket
(08:22):
administration som helst och här verkar …Det är inte att det är mindre genomtänkt
men det är kortare beslutsvägar och när man väl bestämmer sigför att köra gör man det.
Man gör det och jag har ju sett beslut fattasså här att nu implementerar
vi det här och så gör man detoch det tycker jag är så fascinerande.
Det blir ju liksom väldigt tidseffektivt.Och så är det kanske lite närmare också till nytta,
(08:48):
jag menar det här primärvårdsprojektet med sömn,
det kommer ganska snabbt att kunna gå och se,är det här något, är det här inte något,
ska vi göra en lite större studieeller är det så pass tydliga resultat
att det här kan vi liksom bara påbörjaoch erbjuda som ordinarie verksamhet?
(09:09):
Så jag gillar det här att det är korta beslutsvägar,
att det på något sätt känns tidseffektivtsamtidigt som det är trevligt och vackert.
Jag är verkligen frälst av det här.
(09:30):
Och jag tror att fler forskare som jag har matchathar blivit bitna av det här, det är något speciellt.
Och sen måste man säga att alla kommunernära lärosäten är så innerligt forskningströtta.
Så att det finns ingen förskola, skola,
BVC, vårdenhet som inte redan ärinvolverade i tre olika forskningsprojekt.
(09:56):
Och de är så trötta på oss från universitetetnär vi kommer farandes
med våra projekt så att det är väldigt, väldigtsvårt att få napp.
Medan här är det så att om verksamheten är intresseradoch man bestämmer sig för att satsa,
då rullar det på på ett väldigt bra sätt.Och befolkningen,
(10:16):
det här är inte det sjunde informerade samtycketsom någon sticker under näsan på dem,
utan: ”Okej, vad är det här för någonting här? Gud vad spännande.” (10:21):
undefined
-Kul, det låter som det är lite mer action på Gotland.
-Ja, det är action på Gotland, jag gillar det.
-Kan du ge några exempel på samarbetenmellan praktiker och forskare?
-Ja, ett projekt kom från en läkare under specialistutbildningi allmänmedicin som tyckte att
(10:48):
jag ser mycket folk med sömnproblemoch jag vill inte sitta här och skriva ut en massa
piller som folk kan bli beroende av utan jag vill seom vi kan tänka på något annat sätt.
Så han kom med den här idén,kan inte vi använda de här aktivitetsklockorna på
något sätt och se om vi kan lära folkom sömn och hjälpa dem att sova bättre.
(11:14):
Så honom matchade jag ihop meden väldigt duktig sömnforskare på universitetet.
Och den här sömnforskaren gör sin forskning på labbet,
han träffar nästan aldrig människor ute i riktiga livet.
Så jag tänkte att det här blir spännande.
Här kommer han med sin otroligt djupa kunskapom sömn och sömnmekanik och verkligen laborativ forskning kring det.
(11:38):
Och så kommer den här andramed sin frustration om att folk inte sover.
Blir det här något bra av det här?
Ett annat exempel är folk som jobbarpå kansliet kring omvandling till god och nära vård
som ett jättestort systemprojekt.Eller det är inte ett projekt utan det är ett beslut,
(12:01):
ett inriktningsbeslut som hela Sverige har tagitatt vi ska driva hälso- och sjukvård närmare
patienten ut från sjukhus och ut i primärvårdoch omsorg och hemsjukvård och allt möjligt.
Och de funderade på vad det är förlednings- och styrningsinstrument och ledningsstöd som
(12:24):
behövs för att faktiskt åstadkomma en sån här omvandling?Det är ju en strukturomvandling.
Och så matchade jag med några forskaresom jobbar inom hälso- och sjukvårdsforskning,
ledning och styrning av sjukvården.Och de som jobbar praktiskt tyckte att det
var väldigt spännande att få tillgång tillden här stora teoretiska kunskapen.
(12:44):
Och de som har den teoretiska kunskapentyckte att det var jättespännande att komma ut och se
hur det blir när folk faktiskt försöker göra den härstrukturomvandlingen på riktigt här och nu.
Så det blir väldigt spännande att se hur det går för dem.
-Tack så mycket, Anna Sarkadi, för att du har varit häroch delat med dig av ert projekt Innovation Gotland.
(13:12):
-Tack så mycket!
-Ja, det var några exempel från de förstudiersom görs i samverkan mellan Region Gotland och Uppsala universitet.
Nu ska vi få ytterligare ett exempel.
Vi ska få träffa Niklas som är en av praktikernasom kom upp med en idé.
(13:37):
Denna förstudie handlar om hur kommunikationenmellan vårdtagare och vården kan utvecklas.
Hej Niklas! Var jobbar du?
-Jag jobbar på habiliteringen och är sjukgymnast.
Habiliteringen är ett sjukvårdsområde för huvudsakligen barn,
(14:00):
men barn och vuxna med förvärvade eller medföddautvecklingsproblematik kan man säga om man hårdrar det lite.
Man kommer till BUP om man har en misstankeom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Det utreds och sedan kommer man vidare till habiliteringen.
Habiliteringen har man rätt att ha kontaktmed hela livet så länge man har behov.
(14:25):
Man syftar till att vara ett stöd i att personer med autismska kunna fungera så bra som möjligt i sin vardag.
-Du har varit med i ett samverkansprojekt med Uppsala universitet.
Berätta!
-Syftet har egentligen varit att skapa en bild avfamiljernas upplevelse av hur vården fungerar,
(14:47):
hur de förstår det och om de skulle vilja ändra på någonting.
Skulle de vilja att något var på ett annat sättoch då kanske vi skulle kunna
få informationen om att det här skullekunna göras med ganska lätta medel.
-Vilka utmaningar har barnen och dess familjer?
-Det är en väldigt varierad patientgrupp.
(15:09):
Det kan både vara huvudsakligen motoriska problem,huvudsakligen säger jag inte enbart,
men bland annat barn som har cerebral paresoch har stort vårdbehov därav.
Downs syndrom, intellektuell funktionsnedsättningmen också på senare tid eller de
senaste åren har det också tillströmmat barn med autism.Där är det huvudsakligen,
(15:34):
eller det som man uppmärksammar ärde beteendemässiga problemen, avvikelserna.
-Just det, och det här med autism,
det läste jag att det har din förstudie handlat omi det här innovationssystem Gotland, eller stämmer det?
-Ja, det stämmer.Jag valde det här dels för att publiceringen är
(15:56):
indelad i olika så kallade teammed huvudsakligt diagnosområde.
Det teamet jag tillhör är riktat mot barn med autism.
Där också läser man studier så är det,
absolut finns det studier men det ärlite i underkant så det behövs fler studier.
(16:19):
Och inom framförallt specifika områden.Inte minst det fysioterapeutiska.
Så det började med att jag försökte hitta rollenför fysioterapeuten inom autism.
Det jag är övertygad om är att hjälpa de här barnenatt bli mer fysiskt aktiva kan vara ett
(16:39):
viktigt komplement till det övriga som kan bidra tillatt lindra de här mer uppenbara symtomen.
Barn med autism har vissa fysiska avvikelsermen de är inte överdriv…
De kan gå men man pratarexempelvis om klumpig gång.
Många har problem med …De behöver ha ilägg. De får ont.
(17:00):
Något som är väldigt vanligt är att barn med autismär mindre aktiva än barn i liknande ålder.
När de blir äldre så blir de markant mindre aktivaoch oftast kommer depression relativt tidigt.
Det här är såklart generaliserat och det gäller inte allamen det är vanligt enligt min uppfattning.
Övervikt är vanligt och det är också överrepresenteratatt man inte kommer till skolan.
(17:24):
Så problematisk skolfrånvaro är också överrepresenterati den här populationen enligt min uppfattning.
-I det här projektet så blir ni sammankopplademed en forskare vid Uppsala universitet.
Varför är det viktigt att koppla sammanpraktiker och akademiker?
(17:49):
-Vinsten med att ha en kliniker och en forskareär att en kliniker kan uppfatta saker.
Men där kan det vara lite tycke och smakmed vad man uppfattar.
Det finns mycket bias med den bilden.Så forskaren ska vara mer o-bias.
Då har man metodik för att i mesta medelmål säkerställaatt man får ett så sant resultat på det man vill utvärdera som möjligt.
(18:16):
Så därav ser jag en stor vinst.Klinikerna kan också se vad som är viktigt för patienten.
Så det är absolut jätteviktigt att ha medkliniker och forskare tillsammans.
-Vad är ett förväntat resultat?Kan man prata om det?
Ja, förväntat resultat det beror på vad som framkommer i intervjuerna.
(18:38):
Men förväntat resultat är ändå att försöka anpassa vårdeni mesta medelmål till önskemålen.
Så kommunikation är en svår konst.Syftet är, och det har varit länge,
att man ska ha habiliteringsplanerdär det är tanken att det ska vara en dialog.
(19:00):
Men det finns alltid en liten bias iatt du kommer till vården.
Det har varit länge så och så blir det ändånågon typ av hierarki, tror jag i alla fall.
Man vet kanske inte alltid vad man ska efterfrågaoch man kanske inte vet det just här och nu.
Den upplevelsen, personernas upplevelse,känner de verkligen att de har blivit lyssnade på?
(19:28):
Har det förts en dialog?Har de kunnat lyfta fram de önskemål de har?
Och kanske har de förstått vad de kan önskaoch har de känt sig delaktiga i besluten?
Som ett första steg mot att öka just dialogenoch kanske också förståelse för när man inte kan få en insats.
Ibland har man ett önskemålsom kanske inte kan uppfyllas av olika anledningar.
(19:50):
Men där tror jag att det är viktigt att en god dialogkanske ger en större förståelse för det.
Så snarare än att det blir ”nej, det går inte”.”Inom det här formatet arbetas det.”
Då kanske man inte ens vågar gå utanför därmen att det i vissa fall kanske skulle gå att gå utanför.
Så syftet är egentligen att öka möjlighetentill en dialog på så lika villkor som möjligt.
(20:15):
Just se respektive parts perspektivför att öka samförståndet.
Det tror jag på sikt kommer hjälpa patienteroch också habiliteringen.
För hjälper du patienten så hjälper du också habiliteringen.
-Du har lyssnat på Samverkanspoddenoch dagens gäster var Anna Sarkadi och Niklas Löfgren.
(20:39):
Samverkan är det begrepp som användsnär forskning möter företag eller
organisationer på lika villkor och alla arbetartillsammans mot ett gemensamt mål.
Följ oss på Podbeans, Spotifyeller på andra platser där poddar finns.
Du hittar oss också på Uppsala universitets hemsidauu.se/samverkanspodden.
(21:03):
Jag heter Daniel Olsson och Samverkanspoddenpubliceras av Uppsala universitet.
Ansvarig för innehållet är Uppsala universitet Samverkan.Musik av Johannes Bergenheim.
Popular Podcasts
Crime Junkie
Does hearing about a true crime case always leave you scouring the internet for the truth behind the story? Dive into your next mystery with Crime Junkie. Every Monday, join your host Ashley Flowers as she unravels all the details of infamous and underreported true crime cases with her best friend Brit Prawat. From cold cases to missing persons and heroes in our community who seek justice, Crime Junkie is your destination for theories and stories you won’t hear anywhere else. Whether you're a seasoned true crime enthusiast or new to the genre, you'll find yourself on the edge of your seat awaiting a new episode every Monday. If you can never get enough true crime... Congratulations, you’ve found your people. Follow to join a community of Crime Junkies! Crime Junkie is presented by audiochuck Media Company.
24/7 News: The Latest
The latest news in 4 minutes updated every hour, every day.
Stuff You Should Know
If you've ever wanted to know about champagne, satanism, the Stonewall Uprising, chaos theory, LSD, El Nino, true crime and Rosa Parks, then look no further. Josh and Chuck have you covered.