January 29, 2024 • 30 mins
Vi kan göra mer för att bli både bättre på att använda de många olika antibiotikapreparat som finns idag och för att se till att preparaten snabbt finns tillgängliga den dag de behövs. Även när det handlar om en handfull patienter om året.
För att klara det har myndigheter, akademi, företag och vården startat samverkansprojektet Platinea.
Gäster i studion idag är Enrico Baraldi, professor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, och Charlotta Edlund, professor och sakkunnig utredare inom antibiotika och antibiotikaresistens på Folkhälsomyndigheten.De berättar hur samverkansprojeket Platinea botat beröringsskräck mellan parterna och hjälpt dem att med patienten i fokus hitta lösningar som fungerar.
Producerat av: Kristin Blom
Mark as Played
Transcript
Episode Transcript
Available transcripts are automatically generated. Complete accuracy is not guaranteed.
(00:05):
Välkommen till Samverkanspodden!En podcast från Uppsala
universitet Samverkan. Det här avsnittetproduceras av mig, Kristin Blom
och jag är tf enhetschefpå Uppsala universitet Samverkan.
Samverkan är det begreppsom används när forskning möter företag
eller organisationer på lika villkoroch alla arbetar tillsammans
mot ett gemensamt mål. I denna poddserievill vi ta reda på lite mer
(00:30):
om vad samverkan äroch varför den är viktig
för både universitetet och samhället.
Gäster idag är Enrico Baraldisom är professor vid Institutionen
för företagsekonomi på Uppsala universitetoch Charlotta Edlund som är professor
(00:53):
och sakkunnig utredare inom antibiotikaoch antibiotikaresistens
på Folkhälsomyndigheten.Jag tänkte att ni ska få
introducera er självaså vi kan börja med Enrico.
-Tack så mycket!Jättetrevligt att kunna dela
våra erfarenheter av samverkan i Platinea.Jag heter Enrico Baraldi och är professor
(01:14):
i marknadsföringvid Företagsekonomiska institutionen.
Jag har också en bakgrund som professori industriell teknik
vid också Uppsala universitet.Och jag jobbar med antibiotikafrågor
sedan ungefär 2014,när jag hoppar in i ett större EU-projekt
som handladeom att utveckla nya incitamentmodeller
(01:34):
för att stimulera utvecklingenav nya antibiotika.
Men med Platinea kom jag in i ett …relaterad med ett lite annorlunda tema
som är att vidareutvecklaoch stödja existerande antibiotika.
Framför allt tillgänglighet även i Sverigesom kan vara ett problem
och även att förbättra användning.I Sverige är vi duktiga
(01:58):
på att använda antibiotika,men man kan bli ännu bättre.
-Jättespännande! Det var intressantatt du har de här båda delarna
med att maximera effekten av existerande,men att också kunna en hel del
om hur man kan fortsätta vidareutvecklaoch få fram nya antibiotika.
Men Charlotta, jag skulle hemskt gärnavilja veta lite mer om dig och ditt arbete.
(02:19):
-Ja, hej för mig också. Jätteroligt att få vara med
i den här podden.Jag heter alltså Charlotta Edlund
och är professor i mikrobiologioch har som bakgrund
varit forskare på Karolinska Instituteti väldigt många år,
kanske 20 någonting.Sen arbetade jag på Läkemedelsverket
(02:40):
med ansvar för framför allt godkännandeoch övervakning av antibiotika,
produkter, med mycket EU-samarbeteoch så vidare.
Så att där fick jag mycket erfarenheterav den regulatoriska världen
och för tio år sedan ungefärså började jag arbeta på Folkhälsomyndigheten
också med frågorinom antibiotika och antibiotikaresistens.
(03:03):
Det är där jag är nu och har lite olika uppgifter,bland annat
har vi bedrivit kliniska studier.Men vi arbetar också mycket
med tillgänglighet.
Då ska vi börja med: Vad är Platinea? (03:20):
undefined
Ska jag börja med dig, Enrico,som har varit med
och startat upp Platinea-projektet?Berätta! Vad är Platinea?
-Ja, Platinea är en samverkansplattform,skulle vi kunna säga,
där aktörer som representerarfyra olika sektorer
(03:44):
möts för att gemensamt skapa ny kunskap,komma fram
till förslag för kanske myndigheteroch andra beslutsfattare
hur man kan förbättraantibiotika marknaden.
De fyra sektorerna är akademin.Sen har vi myndigheter, industri
(04:06):
och sjukvården.-Då pratar vi inte
bara Uppsala universitetnär vi pratar om akademin, utan …
-Nej, självklart finns det flera universitet.Karolinska Institutet, Göteborgs
universitet, Lunds universitetoch Umeå universitet.
Nu hoppas jag att vi inte har glömt några.-Linköping. Har varit med från början.
-Jag glömde dem. Väldigt viktiga.De var med som startpartner, absolut.
(04:32):
-Det är ju ganska intressantatt man lyckas samla en sån bred koalition
kring ett sådant smalt ämne,men viktigt ämne.
Charlotta, hur kom du in i Platinea?-Jag tror och vill minnas
att det var att Enricooch kontaktade mig ett par år
efter att Platineahade startat så att säga.
(04:53):
Det var 2019 tror jagoch du hade nog fått mitt namn
via just Håkan Hanbergerpå Linköpings universitet
och visste att jag var intresseradav de här frågorna.
Och jag kunde ju genast seatt det var väldigt stor nytta
av om vi kunde samverka på detta sätt.För att det är ofta
så att myndigheter har lite,om vi får kalla det för beröringsskräck.
(05:16):
Det kanske är lite hårt sagt,men man kan ju inte
samverka med enskilda företag och industriför att allting ska vara transparent
och rättvist och så vidare.Men Platinea erbjöd ju en plattform
för att samverka över gränsernaoch både med akademin och sjukvården
(05:36):
som vi i myndigheternahar väldigt bra relationer till.
Och andra myndigheter förstås,men även då
med inslag från industrin.Och inte minst var det ju intressant
att få andra aspekter på den här frågansom är väldigt stor
just från den ekonomiska synvinkelnsom Enrico bidrar med
(05:58):
och andra är från din institution.-Men vad är det
ni vill uppnå inom Platinea?Vad arbetar ni för lite mer konkret?
Ni kanske kan ge varsitt exempel?-Ja, vi jobbar med
ganska många olika frågor kan man säga.Vi har flera arbetspaket
(06:19):
och varje arbetspaket fokuserarpå en dimension
som gäller justatt bevara värdet av antibiotika
för framtida generationerskulle man kunna säga.
Som ett paraply typ av mål för Platinea.Det handlar om att dels förstå
vilka behoven i Sverige,både av vilka är de viktigaste antibiotika
(06:39):
och även vilka är kunskaper.Och det är ett arbetspaket
som det faktiskt är Charlottasom jobbar med det
som kanske kan säga något mera.Sen jobbar vi också
med att förbättra användningenav antibiotika.
Det handlar om att optimera användninggenom både kliniska
och prekliniska studier.Sen har vi också ett arbetspaket
(07:01):
som handlar omatt implementera nya kunskaper
och det kan handla om att till exempelgenomföra antibiotikaronder
som är en väldigt viktig verktygför att varje sjukhus
ska bli bättre på att använda antibiotika.Sen har vi det arbetspaket
som är jag mest involverad i.Och det handlar om
att förbättra tillgänglighetentill antibiotika.
(07:21):
Genom att förstå hurleveranskedjor fungerar.
Men också genom att komma fram till nyaekonomi- och incitamentsmodeller.
De behövsför att också stödja leverantörer
som ofta saknar lönsamhet.Och det är ett problem
just kopplat till marknaden. Och till sluthar vi lagt till ett nytt arbetspaket
(07:44):
som handlar om att förbättra användninggenom att titta på stora populationer
och hur man kan utnyttjapatientjournaldata
för att undvika misstag, till exempelnär man tar in patienter
på första ingången i vården.Då är man mer förberedd
(08:06):
och det är ett arbetspaketdär man jobbar i samverkan.
Umeå universitet och.Västerbotten sjukhus
och Karolinska Institutetoch Karolinska sjukhuset.
Jag kan bara tilläggaom det sista arbetspaketet
som Enrico nämnde brukar man sammanfattaunder rubriken Precisionsmedicin.
(08:28):
Alltså att det är så oerhört viktigtatt inse att alla patienter
inte är likadanaså att varje patient/individ
ska få den behandlingsom är bäst just för den
och vid just det tillfälletoch tillståndet.
Så det är ett väldigt viktigt tillskotti Platinea
och någonting som får mer och meruppmärksamhet inom medicinska världen.
(08:52):
-Jag har jobbat lite med Platinea-projektetgenom åren
och då pratas det om en tiopunktslista.Kan ni inte berätta vad den är?
-Jag kanske kan börja.Jo, den där tiopunktslistan
gäller just vilka åtgärdersom Platinea-plattformen
i samverkan mellanalla de här olika fyra sektorerna,
(09:16):
vill gärna att beslutsfattare,politiker i princip,
ska tänka till för att förbättratillgängligheten i Sverige framför allt.
Och då handlar det om alltfrån att skapa
lager, säkerhetslager,vilka har saknats än så länge,
till antibiotika,till att till exempel införa nya modeller
(09:41):
för hur man betalar för antibiotika,kanske som en fast årlig avgift
I stället för det klassiska …en form av upphandling.
Och mera långsiktighetockså i avtalen med leverantörer
hela vägen till också att skapa samverkanmed de andra nordiska länderna,
(10:04):
som är också en annan möjlighet.Så totalt är det tio punkter
och vi har lyckatsföra dem i den politiska diskussionen också,
där regeringen också sagtatt de är viktiga, de här punkterna att tänka på.
-Där kan jag lägga tillatt Folkhälsomyndigheten har haft
(10:26):
och har flera pågående regeringsuppdragvad det gäller just tillgänglighet
till antibiotika som har stor beröringmed de här tio punkterna
som Enrico pratar om och de regeringsuppdraghan har inte gjorts inom ramen
för Platinea-arbete,men det är väldigt stora beröringspunkter.
Och det handlar justom att skapa säkerhetslager
(10:47):
och införa nya betalningsmodellerför både nya
och äldre viktiga antibiotika.Så där har vi haft väldigt stor nytta
får jag säga med samverkan,genom att vi har kunnat dela erfarenheter
vad det gäller det här med tillgänglighet.Och vad det gäller arbetspaket ett
som du nämnde, Enrico,där jag står som ansvarig
(11:11):
än så länge.Där har vi i myndigheten bidragit
med det som vi kan göra.Vi har bland annat gjort
en större behovsinventering,kallar vi det för.
Runt 700 forskare runt om i Sverigeoch Norden har fått svara på enkät.
Vad tycker man vore viktigastatt få lära sig mer
om att använda befintlig antibiotika?Och det har resulterat
(11:34):
i prioriteringslistorsom sedan Platinea
arbetspaket två framför alltoch kanske tre också, har utgått ifrån
när man valt sina projekt.Så arbetspaket ett
har varit en startpunkt.Var är behoven?
(11:54):
-Ni pratar en hel del om att hitta nya sättatt ekonomiskt
bibehålla antibiotikaeller betala för antibiotika.
Varför är det viktigtmed de nya ekonomiska modellerna?
Kan ni ge något exempelpå vad det får för effekt i vården?
Charlotta.-Jag kan ge, men det här är kanske mer härrör
(12:16):
från myndighetens egna regeringsuppdrag.Men till exempel nya antibiotika,
det kommer ändå ut.Även om inte så många så utvecklas
och godkänns det i Europanya effektiva antibiotika
som är väldigt bramot de här multiresistenta infektionerna.
Då har vi nyligen, eller förra åretså avslutade vi en pilotstudie
(12:37):
där vi införde en ny betalningsmodell för dessa,
att de fick garanterade intäkterså de visste vad de skulle få.
Och annars är Sverigeen väldigt liten marknad globalt sett,
så det brukar inte vara …Vi brukar inte vara prioriterade.
Det brukar dröja flera år om allsdet sätts på marknaden i Sverige,
(12:59):
för det kostar mer än vad det smakarså att säga.
De säljer inte så mycket härför vi har så god resistensnivå här.
Men den här pilotstudienresulterade i att vi fick tillgång till
fem nya preparatförst av alla i Europa,
eller i alla fall bland de allra första.Och det skulle vi inte fått
utan den här betalningsmodellen.Så det är en osäker ekonomisk marknad.
(13:23):
För nya antibiotika gäller det ju att …Sverige
har ett stort behovav de här superpreparaten
för behandling av resistenta infektioner.För äldre antibiotika
så gäller det att Sverige och Norden …Vi vill gärna använda äldre preparat
mer smalare, som kanske inte ensär gångbara i andra delar av världen.
(13:46):
Det gör också att det är en liten marknadoch dålig lönsamhet,
vilket vi måste värnaom att få behålla de här preparaten
Så allt kokar ner till ekonomi till slut.-Ja, och jag tänker
att det finns patientersom kanske behöver ett visst preparat,
men de är väldigt få patientersom behöver just det här preparatet
(14:09):
och då ligger det ju inteså stor ekonomisk vinning
för ett företag att tillverka det här.Men det finns ju en väldigt stor vinning
för de patienternasom får de här antibiotikan.
-Absolut.-Så där finns det ju också ekonomiska incitament
att förändra sättetman kanske betalar för.
Enrico.-Ja, jag skulle vilja lägga till att som ekonom, företagsekonom
(14:34):
och industriell ekonom,har jag nog aldrig sett
ett större marknadsmisslyckandesom det man ser kring antibiotika
och det gäller både utvecklingav ny antibiotika
och produktion, bevarande och distributionav äldre antibiotika.
Så hela systemet har havererat.Så det behövs stöd genom …
(15:00):
ja, för det mesta ekonomiska förändringaröverallt.
Vad än vi gör kommer att bli lite bättre.Verkligen.
-Kan du, Enrico, beskriva hur Platineahar utvecklats
från en liten frågatill en stor innovationsmiljö?
(15:21):
Berätta lite om Platineas resa.-Det var en spännande resa kan man säga.
Det började i november 2016och då arrangerade Uppsala universitet
en så kallad AIMdaydär temat var generellt
om infectious diseasesoch då ett företag
(15:42):
skickade in ett par frågor.Företaget hette då Meda.
De är kvar i Platineafast de har bytt namn och ägare.
Mylan först och nu Viatris.Och de frågorna som de skickade
gällde förstoch främst nya möjliga betalningsmodeller
för just antibiotika.Och vad kan man göra just i Sverige
(16:05):
för att skapa samverkan kring antibiotikaför att stödja innovationer till exempel.
Problemet som de upplevdevar att det var helt omöjligt för dem
att komma i kontakt med vården.Det har varit självklart
kanske för mycket beröringöver åren mellan pharmabolag och vården,
vilket har skapat mycket problem kring jävoch sånt. Men det kanske
(16:30):
har gått för långt.Då har företag inga ingångar
för att förstå marknadenoch behoven hos vården.
Då var den frågan ett sättför att försöka
få i gång åtminstone en diskussion.Utifrån den fråga …
Jag deltog i diskussionen i den frågantillsammans med också läkare
från Akademiska sjukhuset.Och då börjar vi inse
(16:54):
att här kanske kan man göra någontingoch jag hade erfarenhet
av någon form av samverkangenom DRIVE-AB, det europeiska projektet.
Då tänkte vi, varför inte försöka?Och vi fick faktiskt från UU Innovation
som det hette då, en så kallad voucherför att kunna rigga
och komma med ett förslagtill exempelvis Vinnova.
(17:17):
Och då sökte vi för en så kalladUtmaningsdriven innovationsprojekt.
Första steget.Och då var vi fyra aktörer. Det var Uppsala universitet,
Akademiska sjukhuset, företaget Medaplus Linköpings universitet.
Och vi fick finansieringför ett första steg
(17:38):
som löpte hela 2017och då under de här åtta
eller någonting månader, då skapade vi konsortiet
där till exempelockså Folkhälsomyndigheten kom.
Då hade vi möten med flera andra företag,andra hälso- och sjukvårdsgivare,
(18:01):
andra universitet. Och då kom verkligendet viktiga komponenten
om man tänker lite struktureri en samverkansplattform
som våra myndighetergenom Folkhälsomyndigheten.
Och vi försökte då gå direkt från stegett till steg två, men vi misslyckades.
Vår ansökan blev nobbad.Men sen fick vi feedback att ändå temat
(18:25):
var så viktigtoch vi hade några bra idéer.
Vi förändrade lite grann, tankar.Skapade mycket
mer integrerade processermellan olika arbetspaket
med också tydlig involveringav alla fyra sektorer.
Då lyckades vi få större anslag för 2019-Jag minns, Enrico,
(18:47):
vi var uppe på Vinnova,du och jag och ett par andra.
Vi representerade varsin deloch försökte förklara
verkligen hur tankarna varoch det resulterade sedan i, som du sa,
att det blev fortsatt finansiering.-Jag tänker att Platinea
är ett väldigt bra exempel på samverkanoch det är därför som ni är här.
(19:08):
Men kan ni ge lite mer exempelpå hur man samverkar i Platinea
och varför det är ett bra exempel?Jag tänkte Charlotta, du kanske kan börja.
-För mig eller för myndigheten tycker jag
att det är väldigt värdefulltoch jag har lobbat verkligen upp
till mina chefer för att framhäva,och vi har fått gehör också
(19:31):
för hur viktigt det är att vara med.Och det handlar ju mycket om det här
med samverkan,att få både input från universitetet
och ekonomiska kunskaper,men även från företag,
för där är det väldigt svårt annarsoch samarbeta som myndigheter.
Det är av naturliga skälsom jag verkligen väl förstår.
(19:51):
Men det finns ett långt juridiskt dokumentom jäv och konfidentialitet
inom Platineasom har gjort att det här ändå är okej.
Och det här samverkan. Både Enricooch jag är med i ledningsgruppen.
Vi har regelbundna mötenoch man vet vad som pågår
och kan ha bra kontaktmed alla som är med i Platinea.
(20:11):
Men det har ju letttill att man ständigt kan bolla frågor
med industrinför att få lite bättre
ekonomiska aspekter belystaoch så vidare.
Så jag tycker att det har varit väldigt,väldigt värdefullt.
Jag vet att myndigheterna, mina chefernu när jag kanske snart fasar ut här,
(20:33):
går i pension så snart under våren här.Så tycker man också
att det här är väldigt viktigt.-Enrico, på vilket sätt
tycker du att Platineaär ett bra exempel på samverkan?
-Det är ett bra exempelnär det gäller just att …
åtminstone i mitt perspektiv,de aktörerna som kommer in i Platinea
(20:55):
lämnar lite grann vid sidan,åtminstone i de här diskussionerna,
de egna intressenaoch tänker mer på samhällsintresse.
Forskarna naturligtvis har sin agenda.De vill jobba med sina älsklingsfrågor,
sina projekt.Men ändå, de ser att det är viktigt
(21:17):
att prioriteraenligt det som verkligen behövs
och det är till exempelFolkhälsomyndighetens prioriteringslista
och kunskapsgap.Jag har också som forskare
kring kanske frågor om leveranskedjorkör inte mina extrema tankar
om superspeciella sakerutan tillämpar min kunskap
(21:38):
för att adressera ett konkret problemsom då kan vara till nytta
både för företagoch vården för att öka tillgängligheten.
Jag vill tänka att även företaglämnar en stund vid sidan
tankar om vinsten och vill göra någontingsom kan hjälpa patienter,
även om man inte vinstmaximeraeller till och med kanske
(22:02):
har eventuella förluster i ögonblicket.Och läkarna vill jag tro
att verkligen de ser möjlighetenatt göra det bästa för patienten
och ändra sina rutiner och sätt att agera,vilket inte alltid är lätt.
-Man kan ju säga att den härsamhällsaspekten
är det som man kan göra tillsammans,men som var och en inte kan göra
(22:25):
var och en för sigoch att man tar ett gemensamt ansvar
för att driva vissa saker.Då blir det en väldigt viktig impact
helt enkelt i det här arbetetmed antibiotika och antibiotikaresistens.
-Absolut. Jag kan bara hålla med.Annars arbetar, som Enrico sa,
alla och även vi myndigheterutifrån vår instruktion
(22:48):
och via specifika regeringsuppdragoch man ska arbeta med det
som står på vår instruktionoch vår agenda.
Men Platinea har gett frihetenkan man säga
att tänka lite utanför boxenoch mer på samhällsnyttan
och patientnyttan i stort.Så flera gånger har ju Platinea kommit
med kunskapsunderlagsom kan levereras till regeringen
(23:11):
och ger input och ger inspirationför hur man ska tänka vidare
och så, som är kanske ännu tyngreän de här … eller lika tunga
fall som de är mer riktaderegeringsuppdrag
som bara ska … eller bara, men de hållersig inom ramen för det uppdraget.
Här kan vi vara mycket mer friaoch tänka större.
(23:34):
-Ska vi göra en liten omvärldsspaning?Vad ser ni
är på gång i ett internationelltperspektiv inom antibiotikaområdet?
Du var lite innepå det tidigare, Charlotta,
att det faktiskt kommer utlite nya antibiotikamediciner
ändå på marknaden.-Det kommer ut.
Det är inte jättemånga,det är för lite ändå.
Men det kommer ändå ut några nya.Men då är nästa steg
(23:56):
att få tillgång till dem.Inte bara att de finns för rika
amerikanska patienter så att säga,utan det ska även kännas lönsamt
för företagoch marknadsförare på mindre marknader.
så det är viktigt. Men jag vetatt den så kallade svenska modellen,
som det ibland heterden här nya betalningsmodellen
(24:16):
som vi testar och fortsättermed från Folkhälsomyndighetens sida,
att garantera minimiersättning,den diskuteras nu livligt i Europa
och man funderar på att gå vidare med denmed ett större perspektiv,
vilket verkligen är målet.Det är inte bara svenska patienter
vi vill ge den här möjligheten.Och Sverige har varit ledande.
(24:39):
Finns några liknande initiativfrån Storbritannien och någon annan,
men inte riktigt på samma sättutan de har varit dyrare för samhället.
Så det finns ett stort intresseför den svenska modellen
som vi hoppas på att kunna sprida.Och det är både via Platinea
och enskilda intressenteri Platinea förstås.
(25:00):
-Enrico, vad har du för omvärldsspaningar?-Ja, min spaning
gäller liknande strukturerkanske som Platinea
som i dagsläget inte riktigt finns.Men vi har haft
utländska aktörers ögon på oss.Till exempel
(25:21):
under svenska EU-ordförandeskapet.Då hade vi möjlighet att exponera
och visa vad Platineagör till andra europeiska länder.
Och vi också har analyseratsoch presenterats i rapporter
som nu har spridits internationellt.Då får vi regelbundet
(25:46):
förfrågningar, till exempel från Norge,våra närmaste grannar, men också Schweiz,
att dela våra erfarenheter med dem.Vinnova vill också
att vi blir internationella.Och det är inte omöjligt
att vi kommer att skapa ocksåinternationella kopplingar
(26:06):
och se om det blir möjligt att expanderaeller låt oss säga
sprida våra arbetsmodellertill andra länder.
Vi har också kontaktmed globala organisationer
som till exempel GARDPsom är stödd av World Health Organization
(26:27):
och flera andra,regeringar som vill skapa tillgänglighet globalt.
Då finns det faktisktmånga gemensamma problem
mellan lilla Sverige och låginkomstländerdärför att de är
också svaga marknader.Men inte på grund av
(26:48):
att de har få invånare.Det är mera ekonomiska förutsättningar.
Om man kan dela erfarenheter,då blir det väldigt intressant
och då finns också den här kopplingengenom React som inte är med i Platinea men
som är kopplat till Uppsala universitetsom man skulle kunna utnyttja.
-Och även andra,kanske inte är så låginkomstländer,
(27:08):
men typ Kanada har visat intresseoch varit på besök i Sverige
för att få lära sig meroch kanske kunna införa
någon liknande betalningsmodell.De har också stora problem
med tillgänglighettill effektiva antibiotika
eller nya antibiotikaoch kanske äldre också.
Så det är många. Vi hoppas verkligenatt det här sprids internationellt.
(27:29):
Det är det riktiga målet.
-Den allra sista frågan blir: Har ni några bra samverkanstips (27:36):
undefined
som ni vill dela med er av?-Tips och tips vet jag inte,
men jag tycker det har fungeratväldigt bra,
inte minst på det personliga planet.Det känns att jag kan ringa upp Enrico
eller de andra i ledningsgruppennär som helst
och hur som helst och diskutera sakeroch att alla är
(27:56):
väldigt prestigelösa.Det är ett tips, tror jag.
Släpp dina tidigare titlar och alltingoch lyssna på alla.
Alla har någonting att bidra med.Man kan lära sig väldigt
mycket av varandra.-Tack för det Charlotta och Enrico.
-Jo, jag tänkte ta tipsetpå två olika nivåer kan man säga.
(28:18):
Först ur ett akademiskt perspektiv.Jag råkar forska också kring samverkan.
Genom att titta först på relationenmellan företag.
Då är det nästan naturligtatt företag behöver samverka
och samspela,speciellt mellan kunder och leverantörer.
Där är samverkan inbyggd i arbetsprocesseroch då behöver man nästan inte stödja det.
(28:44):
Däremot när det är fråga om samverkanmellan så olika organisationer
som till exempelakademin, industri, myndigheter, vården,
då är tyvärr samverkan någontingsom man måste verkligen skapa,
investera i och det kräver resurser.Det kräver också
(29:06):
utbildning för personalsom ska syssla med det därför
att det ligger sällani det så kallade job description
och det kan vara ganska smärtsamtibland därför att
man inte stöder från sina överordnade.Man måste övertyga överordnade
(29:27):
att det är ingen fara om jag pratar meden helt annorlunda typ av organisation
som vi inte brukar arbeta med.Då det behövs investeringar, resurser,
strukturer, utbildningarför folk som ska jobba med det.
Men det är jättespännandeoch det är enda vägen
för att lösa de riktigt storaviktiga samhällsutmaningarna
(29:49):
som kräver, som sagtsamverkan över sektorerna.
-Ett jättestort tack till er, Enricooch Charlotta,
för att ni var med i dagens poddavsnitt.För er som är intresserade av Platinea
så går det att läsa mer på platinea.se.I Samverkanspodden
ska vi fortsättningsvis belysa samverkanur olika aspekter
(30:09):
inom vitt skilda branscher.Följ gärna med oss på den här resan.
Ni kan följa oss på Podbeans, Spotifyeller på andra platser där poddar finns.
Jag heter Kristin Blomoch Samverkanspodden
publiceras av Uppsala universitet.Ansvarig för innehållet
är Uppsala universitet Samverkan.Musik av Johannes Bergenheim.
Välkommen till Samverkanspodden!En podcast från Uppsala
universitet Samverkan. Det här avsnittetproduceras av mig, Kristin Blom
och jag är tf enhetschefpå Uppsala universitet Samverkan.
Samverkan är det begreppsom används när forskning möter företag
eller organisationer på lika villkoroch alla arbetar tillsammans
mot ett gemensamt mål. I denna poddserievill vi ta reda på lite mer
(00:30):
om vad samverkan äroch varför den är viktig
för både universitetet och samhället.
Gäster idag är Enrico Baraldisom är professor vid Institutionen
för företagsekonomi på Uppsala universitetoch Charlotta Edlund som är professor
(00:53):
och sakkunnig utredare inom antibiotikaoch antibiotikaresistens
på Folkhälsomyndigheten.Jag tänkte att ni ska få
introducera er självaså vi kan börja med Enrico.
-Tack så mycket!Jättetrevligt att kunna dela
våra erfarenheter av samverkan i Platinea.Jag heter Enrico Baraldi och är professor
(01:14):
i marknadsföringvid Företagsekonomiska institutionen.
Jag har också en bakgrund som professori industriell teknik
vid också Uppsala universitet.Och jag jobbar med antibiotikafrågor
sedan ungefär 2014,när jag hoppar in i ett större EU-projekt
som handladeom att utveckla nya incitamentmodeller
(01:34):
för att stimulera utvecklingenav nya antibiotika.
Men med Platinea kom jag in i ett …relaterad med ett lite annorlunda tema
som är att vidareutvecklaoch stödja existerande antibiotika.
Framför allt tillgänglighet även i Sverigesom kan vara ett problem
och även att förbättra användning.I Sverige är vi duktiga
(01:58):
på att använda antibiotika,men man kan bli ännu bättre.
-Jättespännande! Det var intressantatt du har de här båda delarna
med att maximera effekten av existerande,men att också kunna en hel del
om hur man kan fortsätta vidareutvecklaoch få fram nya antibiotika.
Men Charlotta, jag skulle hemskt gärnavilja veta lite mer om dig och ditt arbete.
(02:19):
-Ja, hej för mig också. Jätteroligt att få vara med
i den här podden.Jag heter alltså Charlotta Edlund
och är professor i mikrobiologioch har som bakgrund
varit forskare på Karolinska Instituteti väldigt många år,
kanske 20 någonting.Sen arbetade jag på Läkemedelsverket
(02:40):
med ansvar för framför allt godkännandeoch övervakning av antibiotika,
produkter, med mycket EU-samarbeteoch så vidare.
Så att där fick jag mycket erfarenheterav den regulatoriska världen
och för tio år sedan ungefärså började jag arbeta på Folkhälsomyndigheten
också med frågorinom antibiotika och antibiotikaresistens.
(03:03):
Det är där jag är nu och har lite olika uppgifter,bland annat
har vi bedrivit kliniska studier.Men vi arbetar också mycket
med tillgänglighet.
Då ska vi börja med: Vad är Platinea? (03:20):
undefined
Ska jag börja med dig, Enrico,som har varit med
och startat upp Platinea-projektet?Berätta! Vad är Platinea?
-Ja, Platinea är en samverkansplattform,skulle vi kunna säga,
där aktörer som representerarfyra olika sektorer
(03:44):
möts för att gemensamt skapa ny kunskap,komma fram
till förslag för kanske myndigheteroch andra beslutsfattare
hur man kan förbättraantibiotika marknaden.
De fyra sektorerna är akademin.Sen har vi myndigheter, industri
(04:06):
och sjukvården.-Då pratar vi inte
bara Uppsala universitetnär vi pratar om akademin, utan …
-Nej, självklart finns det flera universitet.Karolinska Institutet, Göteborgs
universitet, Lunds universitetoch Umeå universitet.
Nu hoppas jag att vi inte har glömt några.-Linköping. Har varit med från början.
-Jag glömde dem. Väldigt viktiga.De var med som startpartner, absolut.
(04:32):
-Det är ju ganska intressantatt man lyckas samla en sån bred koalition
kring ett sådant smalt ämne,men viktigt ämne.
Charlotta, hur kom du in i Platinea?-Jag tror och vill minnas
att det var att Enricooch kontaktade mig ett par år
efter att Platineahade startat så att säga.
(04:53):
Det var 2019 tror jagoch du hade nog fått mitt namn
via just Håkan Hanbergerpå Linköpings universitet
och visste att jag var intresseradav de här frågorna.
Och jag kunde ju genast seatt det var väldigt stor nytta
av om vi kunde samverka på detta sätt.För att det är ofta
så att myndigheter har lite,om vi får kalla det för beröringsskräck.
(05:16):
Det kanske är lite hårt sagt,men man kan ju inte
samverka med enskilda företag och industriför att allting ska vara transparent
och rättvist och så vidare.Men Platinea erbjöd ju en plattform
för att samverka över gränsernaoch både med akademin och sjukvården
(05:36):
som vi i myndigheternahar väldigt bra relationer till.
Och andra myndigheter förstås,men även då
med inslag från industrin.Och inte minst var det ju intressant
att få andra aspekter på den här frågansom är väldigt stor
just från den ekonomiska synvinkelnsom Enrico bidrar med
(05:58):
och andra är från din institution.-Men vad är det
ni vill uppnå inom Platinea?Vad arbetar ni för lite mer konkret?
Ni kanske kan ge varsitt exempel?-Ja, vi jobbar med
ganska många olika frågor kan man säga.Vi har flera arbetspaket
(06:19):
och varje arbetspaket fokuserarpå en dimension
som gäller justatt bevara värdet av antibiotika
för framtida generationerskulle man kunna säga.
Som ett paraply typ av mål för Platinea.Det handlar om att dels förstå
vilka behoven i Sverige,både av vilka är de viktigaste antibiotika
(06:39):
och även vilka är kunskaper.Och det är ett arbetspaket
som det faktiskt är Charlottasom jobbar med det
som kanske kan säga något mera.Sen jobbar vi också
med att förbättra användningenav antibiotika.
Det handlar om att optimera användninggenom både kliniska
och prekliniska studier.Sen har vi också ett arbetspaket
(07:01):
som handlar omatt implementera nya kunskaper
och det kan handla om att till exempelgenomföra antibiotikaronder
som är en väldigt viktig verktygför att varje sjukhus
ska bli bättre på att använda antibiotika.Sen har vi det arbetspaket
som är jag mest involverad i.Och det handlar om
att förbättra tillgänglighetentill antibiotika.
(07:21):
Genom att förstå hurleveranskedjor fungerar.
Men också genom att komma fram till nyaekonomi- och incitamentsmodeller.
De behövsför att också stödja leverantörer
som ofta saknar lönsamhet.Och det är ett problem
just kopplat till marknaden. Och till sluthar vi lagt till ett nytt arbetspaket
(07:44):
som handlar om att förbättra användninggenom att titta på stora populationer
och hur man kan utnyttjapatientjournaldata
för att undvika misstag, till exempelnär man tar in patienter
på första ingången i vården.Då är man mer förberedd
(08:06):
och det är ett arbetspaketdär man jobbar i samverkan.
Umeå universitet och.Västerbotten sjukhus
och Karolinska Institutetoch Karolinska sjukhuset.
Jag kan bara tilläggaom det sista arbetspaketet
som Enrico nämnde brukar man sammanfattaunder rubriken Precisionsmedicin.
(08:28):
Alltså att det är så oerhört viktigtatt inse att alla patienter
inte är likadanaså att varje patient/individ
ska få den behandlingsom är bäst just för den
och vid just det tillfälletoch tillståndet.
Så det är ett väldigt viktigt tillskotti Platinea
och någonting som får mer och meruppmärksamhet inom medicinska världen.
(08:52):
-Jag har jobbat lite med Platinea-projektetgenom åren
och då pratas det om en tiopunktslista.Kan ni inte berätta vad den är?
-Jag kanske kan börja.Jo, den där tiopunktslistan
gäller just vilka åtgärdersom Platinea-plattformen
i samverkan mellanalla de här olika fyra sektorerna,
(09:16):
vill gärna att beslutsfattare,politiker i princip,
ska tänka till för att förbättratillgängligheten i Sverige framför allt.
Och då handlar det om alltfrån att skapa
lager, säkerhetslager,vilka har saknats än så länge,
till antibiotika,till att till exempel införa nya modeller
(09:41):
för hur man betalar för antibiotika,kanske som en fast årlig avgift
I stället för det klassiska …en form av upphandling.
Och mera långsiktighetockså i avtalen med leverantörer
hela vägen till också att skapa samverkanmed de andra nordiska länderna,
(10:04):
som är också en annan möjlighet.Så totalt är det tio punkter
och vi har lyckatsföra dem i den politiska diskussionen också,
där regeringen också sagtatt de är viktiga, de här punkterna att tänka på.
-Där kan jag lägga tillatt Folkhälsomyndigheten har haft
(10:26):
och har flera pågående regeringsuppdragvad det gäller just tillgänglighet
till antibiotika som har stor beröringmed de här tio punkterna
som Enrico pratar om och de regeringsuppdraghan har inte gjorts inom ramen
för Platinea-arbete,men det är väldigt stora beröringspunkter.
Och det handlar justom att skapa säkerhetslager
(10:47):
och införa nya betalningsmodellerför både nya
och äldre viktiga antibiotika.Så där har vi haft väldigt stor nytta
får jag säga med samverkan,genom att vi har kunnat dela erfarenheter
vad det gäller det här med tillgänglighet.Och vad det gäller arbetspaket ett
som du nämnde, Enrico,där jag står som ansvarig
(11:11):
än så länge.Där har vi i myndigheten bidragit
med det som vi kan göra.Vi har bland annat gjort
en större behovsinventering,kallar vi det för.
Runt 700 forskare runt om i Sverigeoch Norden har fått svara på enkät.
Vad tycker man vore viktigastatt få lära sig mer
om att använda befintlig antibiotika?Och det har resulterat
(11:34):
i prioriteringslistorsom sedan Platinea
arbetspaket två framför alltoch kanske tre också, har utgått ifrån
när man valt sina projekt.Så arbetspaket ett
har varit en startpunkt.Var är behoven?
(11:54):
-Ni pratar en hel del om att hitta nya sättatt ekonomiskt
bibehålla antibiotikaeller betala för antibiotika.
Varför är det viktigtmed de nya ekonomiska modellerna?
Kan ni ge något exempelpå vad det får för effekt i vården?
Charlotta.-Jag kan ge, men det här är kanske mer härrör
(12:16):
från myndighetens egna regeringsuppdrag.Men till exempel nya antibiotika,
det kommer ändå ut.Även om inte så många så utvecklas
och godkänns det i Europanya effektiva antibiotika
som är väldigt bramot de här multiresistenta infektionerna.
Då har vi nyligen, eller förra åretså avslutade vi en pilotstudie
(12:37):
där vi införde en ny betalningsmodell för dessa,
att de fick garanterade intäkterså de visste vad de skulle få.
Och annars är Sverigeen väldigt liten marknad globalt sett,
så det brukar inte vara …Vi brukar inte vara prioriterade.
Det brukar dröja flera år om allsdet sätts på marknaden i Sverige,
(12:59):
för det kostar mer än vad det smakarså att säga.
De säljer inte så mycket härför vi har så god resistensnivå här.
Men den här pilotstudienresulterade i att vi fick tillgång till
fem nya preparatförst av alla i Europa,
eller i alla fall bland de allra första.Och det skulle vi inte fått
utan den här betalningsmodellen.Så det är en osäker ekonomisk marknad.
(13:23):
För nya antibiotika gäller det ju att …Sverige
har ett stort behovav de här superpreparaten
för behandling av resistenta infektioner.För äldre antibiotika
så gäller det att Sverige och Norden …Vi vill gärna använda äldre preparat
mer smalare, som kanske inte ensär gångbara i andra delar av världen.
(13:46):
Det gör också att det är en liten marknadoch dålig lönsamhet,
vilket vi måste värnaom att få behålla de här preparaten
Så allt kokar ner till ekonomi till slut.-Ja, och jag tänker
att det finns patientersom kanske behöver ett visst preparat,
men de är väldigt få patientersom behöver just det här preparatet
(14:09):
och då ligger det ju inteså stor ekonomisk vinning
för ett företag att tillverka det här.Men det finns ju en väldigt stor vinning
för de patienternasom får de här antibiotikan.
-Absolut.-Så där finns det ju också ekonomiska incitament
att förändra sättetman kanske betalar för.
Enrico.-Ja, jag skulle vilja lägga till att som ekonom, företagsekonom
(14:34):
och industriell ekonom,har jag nog aldrig sett
ett större marknadsmisslyckandesom det man ser kring antibiotika
och det gäller både utvecklingav ny antibiotika
och produktion, bevarande och distributionav äldre antibiotika.
Så hela systemet har havererat.Så det behövs stöd genom …
(15:00):
ja, för det mesta ekonomiska förändringaröverallt.
Vad än vi gör kommer att bli lite bättre.Verkligen.
-Kan du, Enrico, beskriva hur Platineahar utvecklats
från en liten frågatill en stor innovationsmiljö?
(15:21):
Berätta lite om Platineas resa.-Det var en spännande resa kan man säga.
Det började i november 2016och då arrangerade Uppsala universitet
en så kallad AIMdaydär temat var generellt
om infectious diseasesoch då ett företag
(15:42):
skickade in ett par frågor.Företaget hette då Meda.
De är kvar i Platineafast de har bytt namn och ägare.
Mylan först och nu Viatris.Och de frågorna som de skickade
gällde förstoch främst nya möjliga betalningsmodeller
för just antibiotika.Och vad kan man göra just i Sverige
(16:05):
för att skapa samverkan kring antibiotikaför att stödja innovationer till exempel.
Problemet som de upplevdevar att det var helt omöjligt för dem
att komma i kontakt med vården.Det har varit självklart
kanske för mycket beröringöver åren mellan pharmabolag och vården,
vilket har skapat mycket problem kring jävoch sånt. Men det kanske
(16:30):
har gått för långt.Då har företag inga ingångar
för att förstå marknadenoch behoven hos vården.
Då var den frågan ett sättför att försöka
få i gång åtminstone en diskussion.Utifrån den fråga …
Jag deltog i diskussionen i den frågantillsammans med också läkare
från Akademiska sjukhuset.Och då börjar vi inse
(16:54):
att här kanske kan man göra någontingoch jag hade erfarenhet
av någon form av samverkangenom DRIVE-AB, det europeiska projektet.
Då tänkte vi, varför inte försöka?Och vi fick faktiskt från UU Innovation
som det hette då, en så kallad voucherför att kunna rigga
och komma med ett förslagtill exempelvis Vinnova.
(17:17):
Och då sökte vi för en så kalladUtmaningsdriven innovationsprojekt.
Första steget.Och då var vi fyra aktörer. Det var Uppsala universitet,
Akademiska sjukhuset, företaget Medaplus Linköpings universitet.
Och vi fick finansieringför ett första steg
(17:38):
som löpte hela 2017och då under de här åtta
eller någonting månader, då skapade vi konsortiet
där till exempelockså Folkhälsomyndigheten kom.
Då hade vi möten med flera andra företag,andra hälso- och sjukvårdsgivare,
(18:01):
andra universitet. Och då kom verkligendet viktiga komponenten
om man tänker lite struktureri en samverkansplattform
som våra myndighetergenom Folkhälsomyndigheten.
Och vi försökte då gå direkt från stegett till steg två, men vi misslyckades.
Vår ansökan blev nobbad.Men sen fick vi feedback att ändå temat
(18:25):
var så viktigtoch vi hade några bra idéer.
Vi förändrade lite grann, tankar.Skapade mycket
mer integrerade processermellan olika arbetspaket
med också tydlig involveringav alla fyra sektorer.
Då lyckades vi få större anslag för 2019-Jag minns, Enrico,
(18:47):
vi var uppe på Vinnova,du och jag och ett par andra.
Vi representerade varsin deloch försökte förklara
verkligen hur tankarna varoch det resulterade sedan i, som du sa,
att det blev fortsatt finansiering.-Jag tänker att Platinea
är ett väldigt bra exempel på samverkanoch det är därför som ni är här.
(19:08):
Men kan ni ge lite mer exempelpå hur man samverkar i Platinea
och varför det är ett bra exempel?Jag tänkte Charlotta, du kanske kan börja.
-För mig eller för myndigheten tycker jag
att det är väldigt värdefulltoch jag har lobbat verkligen upp
till mina chefer för att framhäva,och vi har fått gehör också
(19:31):
för hur viktigt det är att vara med.Och det handlar ju mycket om det här
med samverkan,att få både input från universitetet
och ekonomiska kunskaper,men även från företag,
för där är det väldigt svårt annarsoch samarbeta som myndigheter.
Det är av naturliga skälsom jag verkligen väl förstår.
(19:51):
Men det finns ett långt juridiskt dokumentom jäv och konfidentialitet
inom Platineasom har gjort att det här ändå är okej.
Och det här samverkan. Både Enricooch jag är med i ledningsgruppen.
Vi har regelbundna mötenoch man vet vad som pågår
och kan ha bra kontaktmed alla som är med i Platinea.
(20:11):
Men det har ju letttill att man ständigt kan bolla frågor
med industrinför att få lite bättre
ekonomiska aspekter belystaoch så vidare.
Så jag tycker att det har varit väldigt,väldigt värdefullt.
Jag vet att myndigheterna, mina chefernu när jag kanske snart fasar ut här,
(20:33):
går i pension så snart under våren här.Så tycker man också
att det här är väldigt viktigt.-Enrico, på vilket sätt
tycker du att Platineaär ett bra exempel på samverkan?
-Det är ett bra exempelnär det gäller just att …
åtminstone i mitt perspektiv,de aktörerna som kommer in i Platinea
(20:55):
lämnar lite grann vid sidan,åtminstone i de här diskussionerna,
de egna intressenaoch tänker mer på samhällsintresse.
Forskarna naturligtvis har sin agenda.De vill jobba med sina älsklingsfrågor,
sina projekt.Men ändå, de ser att det är viktigt
(21:17):
att prioriteraenligt det som verkligen behövs
och det är till exempelFolkhälsomyndighetens prioriteringslista
och kunskapsgap.Jag har också som forskare
kring kanske frågor om leveranskedjorkör inte mina extrema tankar
om superspeciella sakerutan tillämpar min kunskap
(21:38):
för att adressera ett konkret problemsom då kan vara till nytta
både för företagoch vården för att öka tillgängligheten.
Jag vill tänka att även företaglämnar en stund vid sidan
tankar om vinsten och vill göra någontingsom kan hjälpa patienter,
även om man inte vinstmaximeraeller till och med kanske
(22:02):
har eventuella förluster i ögonblicket.Och läkarna vill jag tro
att verkligen de ser möjlighetenatt göra det bästa för patienten
och ändra sina rutiner och sätt att agera,vilket inte alltid är lätt.
-Man kan ju säga att den härsamhällsaspekten
är det som man kan göra tillsammans,men som var och en inte kan göra
(22:25):
var och en för sigoch att man tar ett gemensamt ansvar
för att driva vissa saker.Då blir det en väldigt viktig impact
helt enkelt i det här arbetetmed antibiotika och antibiotikaresistens.
-Absolut. Jag kan bara hålla med.Annars arbetar, som Enrico sa,
alla och även vi myndigheterutifrån vår instruktion
(22:48):
och via specifika regeringsuppdragoch man ska arbeta med det
som står på vår instruktionoch vår agenda.
Men Platinea har gett frihetenkan man säga
att tänka lite utanför boxenoch mer på samhällsnyttan
och patientnyttan i stort.Så flera gånger har ju Platinea kommit
med kunskapsunderlagsom kan levereras till regeringen
(23:11):
och ger input och ger inspirationför hur man ska tänka vidare
och så, som är kanske ännu tyngreän de här … eller lika tunga
fall som de är mer riktaderegeringsuppdrag
som bara ska … eller bara, men de hållersig inom ramen för det uppdraget.
Här kan vi vara mycket mer friaoch tänka större.
(23:34):
-Ska vi göra en liten omvärldsspaning?Vad ser ni
är på gång i ett internationelltperspektiv inom antibiotikaområdet?
Du var lite innepå det tidigare, Charlotta,
att det faktiskt kommer utlite nya antibiotikamediciner
ändå på marknaden.-Det kommer ut.
Det är inte jättemånga,det är för lite ändå.
Men det kommer ändå ut några nya.Men då är nästa steg
(23:56):
att få tillgång till dem.Inte bara att de finns för rika
amerikanska patienter så att säga,utan det ska även kännas lönsamt
för företagoch marknadsförare på mindre marknader.
så det är viktigt. Men jag vetatt den så kallade svenska modellen,
som det ibland heterden här nya betalningsmodellen
(24:16):
som vi testar och fortsättermed från Folkhälsomyndighetens sida,
att garantera minimiersättning,den diskuteras nu livligt i Europa
och man funderar på att gå vidare med denmed ett större perspektiv,
vilket verkligen är målet.Det är inte bara svenska patienter
vi vill ge den här möjligheten.Och Sverige har varit ledande.
(24:39):
Finns några liknande initiativfrån Storbritannien och någon annan,
men inte riktigt på samma sättutan de har varit dyrare för samhället.
Så det finns ett stort intresseför den svenska modellen
som vi hoppas på att kunna sprida.Och det är både via Platinea
och enskilda intressenteri Platinea förstås.
(25:00):
-Enrico, vad har du för omvärldsspaningar?-Ja, min spaning
gäller liknande strukturerkanske som Platinea
som i dagsläget inte riktigt finns.Men vi har haft
utländska aktörers ögon på oss.Till exempel
(25:21):
under svenska EU-ordförandeskapet.Då hade vi möjlighet att exponera
och visa vad Platineagör till andra europeiska länder.
Och vi också har analyseratsoch presenterats i rapporter
som nu har spridits internationellt.Då får vi regelbundet
(25:46):
förfrågningar, till exempel från Norge,våra närmaste grannar, men också Schweiz,
att dela våra erfarenheter med dem.Vinnova vill också
att vi blir internationella.Och det är inte omöjligt
att vi kommer att skapa ocksåinternationella kopplingar
(26:06):
och se om det blir möjligt att expanderaeller låt oss säga
sprida våra arbetsmodellertill andra länder.
Vi har också kontaktmed globala organisationer
som till exempel GARDPsom är stödd av World Health Organization
(26:27):
och flera andra,regeringar som vill skapa tillgänglighet globalt.
Då finns det faktisktmånga gemensamma problem
mellan lilla Sverige och låginkomstländerdärför att de är
också svaga marknader.Men inte på grund av
(26:48):
att de har få invånare.Det är mera ekonomiska förutsättningar.
Om man kan dela erfarenheter,då blir det väldigt intressant
och då finns också den här kopplingengenom React som inte är med i Platinea men
som är kopplat till Uppsala universitetsom man skulle kunna utnyttja.
-Och även andra,kanske inte är så låginkomstländer,
(27:08):
men typ Kanada har visat intresseoch varit på besök i Sverige
för att få lära sig meroch kanske kunna införa
någon liknande betalningsmodell.De har också stora problem
med tillgänglighettill effektiva antibiotika
eller nya antibiotikaoch kanske äldre också.
Så det är många. Vi hoppas verkligenatt det här sprids internationellt.
(27:29):
Det är det riktiga målet.
-Den allra sista frågan blir: Har ni några bra samverkanstips (27:36):
undefined
som ni vill dela med er av?-Tips och tips vet jag inte,
men jag tycker det har fungeratväldigt bra,
inte minst på det personliga planet.Det känns att jag kan ringa upp Enrico
eller de andra i ledningsgruppennär som helst
och hur som helst och diskutera sakeroch att alla är
(27:56):
väldigt prestigelösa.Det är ett tips, tror jag.
Släpp dina tidigare titlar och alltingoch lyssna på alla.
Alla har någonting att bidra med.Man kan lära sig väldigt
mycket av varandra.-Tack för det Charlotta och Enrico.
-Jo, jag tänkte ta tipsetpå två olika nivåer kan man säga.
(28:18):
Först ur ett akademiskt perspektiv.Jag råkar forska också kring samverkan.
Genom att titta först på relationenmellan företag.
Då är det nästan naturligtatt företag behöver samverka
och samspela,speciellt mellan kunder och leverantörer.
Där är samverkan inbyggd i arbetsprocesseroch då behöver man nästan inte stödja det.
(28:44):
Däremot när det är fråga om samverkanmellan så olika organisationer
som till exempelakademin, industri, myndigheter, vården,
då är tyvärr samverkan någontingsom man måste verkligen skapa,
investera i och det kräver resurser.Det kräver också
(29:06):
utbildning för personalsom ska syssla med det därför
att det ligger sällani det så kallade job description
och det kan vara ganska smärtsamtibland därför att
man inte stöder från sina överordnade.Man måste övertyga överordnade
(29:27):
att det är ingen fara om jag pratar meden helt annorlunda typ av organisation
som vi inte brukar arbeta med.Då det behövs investeringar, resurser,
strukturer, utbildningarför folk som ska jobba med det.
Men det är jättespännandeoch det är enda vägen
för att lösa de riktigt storaviktiga samhällsutmaningarna
(29:49):
som kräver, som sagtsamverkan över sektorerna.
-Ett jättestort tack till er, Enricooch Charlotta,
för att ni var med i dagens poddavsnitt.För er som är intresserade av Platinea
så går det att läsa mer på platinea.se.I Samverkanspodden
ska vi fortsättningsvis belysa samverkanur olika aspekter
(30:09):
inom vitt skilda branscher.Följ gärna med oss på den här resan.
Ni kan följa oss på Podbeans, Spotifyeller på andra platser där poddar finns.
Jag heter Kristin Blomoch Samverkanspodden
publiceras av Uppsala universitet.Ansvarig för innehållet
är Uppsala universitet Samverkan.Musik av Johannes Bergenheim.
Popular Podcasts
Crime Junkie
Does hearing about a true crime case always leave you scouring the internet for the truth behind the story? Dive into your next mystery with Crime Junkie. Every Monday, join your host Ashley Flowers as she unravels all the details of infamous and underreported true crime cases with her best friend Brit Prawat. From cold cases to missing persons and heroes in our community who seek justice, Crime Junkie is your destination for theories and stories you won’t hear anywhere else. Whether you're a seasoned true crime enthusiast or new to the genre, you'll find yourself on the edge of your seat awaiting a new episode every Monday. If you can never get enough true crime... Congratulations, you’ve found your people. Follow to join a community of Crime Junkies! Crime Junkie is presented by audiochuck Media Company.
24/7 News: The Latest
The latest news in 4 minutes updated every hour, every day.
Stuff You Should Know
If you've ever wanted to know about champagne, satanism, the Stonewall Uprising, chaos theory, LSD, El Nino, true crime and Rosa Parks, then look no further. Josh and Chuck have you covered.