Klimatförändringarnas påverkan på skogen och lövskogsbruk

Presentation av gruppen som arbetar med podden Skogen och klimatet.

Hur påverkas skogen av torka och vilka trädslag bör vi välja?

Vi talar med professor Johan Bergh på Linnéuniversitetet om koldioxidbindning och hur vi bör anlägga våra framtida skogar för att dessa ska bli mer robusta och tåliga.

Vi samtalar också med lövskogsexperten Anders Ekstrand på Södra om lövskogsbruk och alternativa trädslag. 

Inspelat den 7 november 2023.

Episode Transcript

(00:00):
[Musik]

(00:12):
Välkomna till den första podden "Skogen och Klimatet"
Jag heter Harald Säll och vi ska sända ett
antal poddar här tillsammans.
De runt bordet här sitter Åke Karlsson,
Hanna Nero, Elin Varde.

(00:33):
Och vi fyra ska tillsammans jobba nu under en
tid framåt med att skapa den här podden
som ska beröra de här viktiga frågorna som
har med hur man kan godkänna,
hur klarar den svenska skogen framtidens klimat
Det kommer att vara en mängd infallsvinklar på detta.

(00:55):
Men till grund ligger egentligen ett projekt
som vi startade för ungefär tre år sedan.
Ja, "Klimatanpassat skogsbruk".
Det i sin tur kom sig av att vi träffade en massa skogsägare
som började inse att det sättet som vi sköter skogen på kommer inte att fungera i framtiden.

(01:16):
Och forskningen, vi kan inte vänta in forskningen heller, utan vi måste börja experimentera
med nya fräslag och nya skötselmetoder.
Så då sökte vi pengar för det här projektet och vi fick pengar av Södra forskningsstiftelsen
och vi fick pengar av Jan och Erland stiftelsen i Alstermo.
Och det har två delar. Vi ska sprida kunskap

(01:38):
om klimatanpassat skogsbruk,
men vi ska också uppmana skogsägarna att
själva börja experimentera.
Och en av delarna i det här projektet är
faktiskt att vi ska ha en podd
där vi sprider den här kunskapen ännu breddare
Och här sitter vi nu på Universitetet i Växjö
Ja, på Linnéuniversitetet i Växjö,

(02:00):
där både det här projektet "Klimatanpassat skogbruk"
och podden "Skogen och klimatet har sin hemvist
För att lätta upp stämningen på poddarna
här så kommer vi att äta ostkaka.
Smålandskt ostkaka har vi tänkt varje gång.
Eller hur?
Ja, det är väl det småländskaste som finns.

(02:24):
Men vi har under tiden under de här åren
haft ett antal träffar och seminarier.
Kan du berätta lite om vad vi har gjort på
de här träffarna? Det är ganska många.
Ja, vi har tittat på geologin.
Centrum för det här projektet finns i östra

(02:45):
Kronobergslän.
Där visar man sig att berggrunden är
väldigt nära ytan.
Väldigt tunna jordar.
Uppåt å C, där de här trakterna rör vi
oss nu.
Och så ser vi att nederbörden minskar i de
delarna av Sverige.
Men framförallt kommer det mycket ojämnare.

(03:07):
Och är det ett ojämnt nederbördsflöde på
en grundjordart så blir det ju tått.
Och det är det vi ser. Granen börjar passera
bäst före datum.
När det gäller nederbörden här tvärs den
här landsändan här nere söder av Sverige
från Halland och bort till Kronobergs, eller
Kalmar län så kan man väl säga

(03:28):
att från de högsta nederbördsmängderna,
ungefär 1200 mm och ner mot 400 mm
så faller nederbörden, eller den minskar med
30 mm per mil
som man förflyttar sig österut.
Och det här får ju väldiga konsekvenser.
Det tänker man inte på alltid.
Och då dessutom, som du sa, tunna jordtecken

(03:51):
så blir det här ännu värre.
Och då gäller det att verkligen ha tanken
med sig vilka trädslakar vi har.
Vilka risker tar man?
Ska vi presentera oss eller ska vi säga
något mer om vad vi har gjort?
Jag tror vi kan komma tillbaka till det.
Vi har haft en hel del exkursioner och seminarier.

(04:15):
Websända, föreläsningar. Och det kommer vi att återkomma till.
Vi kommer tillbaka med liknande ämnen i framtiden.
Och en del finns inspelat och kan man hitta
på universitetets eller Studieförbundet Vuxenskolan hemsida.
Så jag tror vi kan lämna det.
Du har sträckt sig över, som du sa, geologi

(04:37):
och skador och risker
med främmande svampar och insekter.
Eller nya hårsorter.
Men det har också varit sådana frågor som
har mer politisk anknytning
som EU och EU-lagstiftningen.
Och det kommer vi att komma till.
Ja, det kommer vi. Men vilket som är värst,
det vet jag inte.
Om det är insekterna eller det är EU.

(05:00):
Men det påverkar oss i alla fall.
Men det är väl så att vi podden här så
tänker vi att vi ska ta upp
olika ämnen och perspektiv väldigt brett.
Och koppla det till senaste forskningsrören
och praktiska erfarenheter och annat.
Så det kommer ju att vara en stor bredd på
det, hoppas vi.
Och vi vill gärna ha inspel från dig som lyssnar

(05:23):
Är det frågor som ni vill att vi ska ta upp
så kan vi inte svara på dem själva
vilket jag oftast inte kan i alla fall.
Så letar vi reda på någon som kan svara på det.
Och vi kanske också då kan föra information
en vidare med hjälp av podden.
Vi får några bra tips och idéer.
Precis.
Och...

(05:45):
Skulle vi ta den där presentationsrundan?
Ja, jag tycker det. Vilka är det som sitter?
Nu är ni väl så nyfikna. Vad är det för
filurer som sitter här?
Vi kan börja med dig, Elin.
Jaha, precis. Elin Wade heter jag.
Jag är skogsägare. Ganska nybliven.
Nyutexaminerad från skogskandidatprogrammet
här på Linnéuniversitetet.

(06:07):
Och därefter har jag hamnat som inköpare på
ett skogsbolag.
Ja, Kottadag bor norr om Växjö. Bra års.
Där jag också har min gård och fastighet.
Säger vi något mer?
Verkar det så. Ta vidare.
Jag är nästan grann med dig, Elin.

(06:29):
Jag bor lite längre norrbost upp ut om Växjö
Också skogsägare.
Och min bakgrund är att jag är jägmästare.
Och jag jobbade som, det du har varit med och
jobbat med, som inköpare åt ett skogsföretag
Var ute hos skogsägare och köpt avverkningsrätter och avverkade dem och så vidare.
Och sen har jag jobbat många år på Sveriges Lantbruksuniversitet, Asa försökspark.

(06:55):
Och sen nu de sista 20 åren brygt på Linnéuniversitetet.
Med utbildning och forskning.
Det är vad man kan säga om mig.
Det är skog hela dagen, som det är för oss allihopa.
Hanna Nero. Och jag är också skogsägare.

(07:19):
Och jag har precis som Elin läst kandidat
programmet på Linné för några år sedan.
Och jobbar till vardags idag med skogsvård.
Och jag är också rätt så intresserad av odling generellt.
Trädgård och lantbruk och planter och sånt

(07:40):
där, det tycker jag är väldigt skojigt.
Jag har faktiskt också jobbat på träindustri.
Knyter ju också an till skogen lite grann.
Absolut.
Och jag heter Åke Karlsson och jag är den
som inte har studerat någon skog.
Men jag har i alla fall varit skogsdirektör i Domänverket.
Så det är väl alltid något.

(08:01):
Men jag är väldigt intresserad av skog- och klimatfrågor.
Och alltid intresserad av att man är för forskningen.
Var forskningsfronten befinner sig.
Och dessutom har jag varit intresserad av EU-frågor.
Och det är härligt att i slutet av sin karri

(08:22):
är kunna göra en syntes.
Och försöka hämta erfarenheter och kont
akter från olika delar av samhällslivet.
Och försöka få nytta av det.
Skogsägare är du.
Skogsägare är jag.
Och bor precis på gränsen där granen fort farande klarar sig.

(08:44):
Den bästa delen av fastigheten klarar sig granen än så länge.
Men jag undrar hur många år till.
Sedan är det ett halvt förrest.
Ja, ni är ju nästan lite grannar.
Ni har lite liknande.
Ni är grannar?
Ja, vi är grannar.
Och det är också Östernväxjö i närheten av Lenhovda.
Och med oss i projektet finns också Johan

(09:07):
Berg som finns här vid universitetet.
Och honom har vi träffat tidigare idag.
Och han hade en liten samtal och pratstund med kring...
Han berättade lite om projektet och hans tankar kring skogen och klimatet.
Och den forskning han har gjort.
Så den lilla inspelningen kommer vi att lyssna på strax.

(09:29):
Och sedan kommer vi idag också träffa Anders
Ekstrand som kommer att vara med oss här.
Och prata lite mer om löv framför allt.
Meningen är ju att vi i varje program ska ha
en gäst som vi bjuder in.
Vill de inte frivilligt vara med så mutar vi dem med ostkaka.
Åkerbestämt.

(09:50):
Så idag blir det en träff med Anders då.
Och ostkaka.
Och sedan den kommande podden så kommer vi
att följa upp en konferens som går av stapeln här på Linnéuniversitetet den 6 december.
Hur klarar skogen framtidens klimat?

(10:14):
Och det är utifrån de erfarenheter vi fick
efter den här torkan 2018 så lyft ju de här
frågorna allt mer med klimatanpassning.
Och hur vi ska klara det här.
Och de som kommer att medverka då det är
representanter från SMHI.
Den här 6 december alltså.

(10:35):
Skogsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap och skogsföretaget Södra.
Så det kommer att bli en väldigt intressant dag.
Och någon av de här föreläsarna kommer ju
då att intervjua och ha med i kommande podd.

(10:59):
Så återkopplar vi eller sammanfattar lite
vad som hände under konferensen om inte man
har möjlighet att vara med.
Och den kommer ju att bandas också om man
vill lyssna på hela konferensen, sin helhet.
Men vi kommer ju lyfta de intressantaste delarna av den.
[Musik]

(11:30):
Johan Berg från Linnéuniversitetet är
professor i skogsskötsel och inbils i inriktning mot klimatförändringar och klimatnytta.
Ja, vi har ju ett projekt som heter Skogen och klimatet, Johan.
Vad skulle du vilja säga om det?

(11:52):
Jo, det startade ju för snart tre år sedan.
Och syftet med det här projektet var ju att
få skogsägare i södra Sverige, privata skog
sägare i södra Sverige,
att anpassa sin skötsel för att minska risk
er för klimatrelaterade skador.
Men även för att öka tillväxten och klimat nyttan i skogen.

(12:15):
Och det har vi ju gjort i väldigt stor utsträckning genom ganska omfattande informationsinsatser.
Men ett av syftena var ju också att få skogsägare att starta upp demonstrationsförsök
som goda exempel på hur man ska kunna klim
atanpassa sin skog här i södra Sverige.

(12:36):
Vi har flera med oss runt bordet här. Åke
du också med, Åke Karlsson?
Ja, Åker Karlsson är skogsbrukare i norra Världen där vi har centrum för det här
projektet egentligen.
Och är väldigt engagerade i just klimatfrågor och skog.
Jag ser väl att forskningen och förädlingen

(12:59):
kommer inte att hinna med så snabbt som klimatförändringen går nu.
Så vi ville hjälpa till med det.
Det är en väldigt stor fundering. Jag kan ställa en fråga om du vill väcka dig, Johan.
Vad är det för skillnad på kollagring och kolinbindning?

(13:24):
Ja, kollagring som jag ser det mer stationärt.
Att det är kolinlagring i skogens biomassa, i
träd, stammar och så vidare och i marken.
Medan kolinbindning, det är mer processen som leder till kolinlagringen.
Så kolinbindningen det är någonting vi på

(13:47):
verkar med skogsbruket då och intensiteten?
Precis, och kollagret är mer en strategi.
Ska vi lagra eller använda skogen då för
att substitutera till exempel.
Så kolinlagringen det påverkar mer strateg

(14:10):
ier och inbindning med olika anpassade skogsskydds- och låtgärder.
Det här kommer vi att gå djupare in i de
kommande avsnitten i den här podden.
Hur vi kan påverka både och, men kanske fram
förallt inlagringen med vårt skötsel.

(14:32):
Vi har ytterligare personer här om podden.
Anders Ekstrand från Södra.
Har du någon fundering eller tanke eller fråga du skulle vilja ställa till Johan Berg?
Ja Anders Ekstrand, jag heter då och är skogs- och skötsel-expert på Södra.
Ja, jag har ju en del funderingar faktiskt att ställa till Johan.

(14:53):
Vilket tror du är det bästa sättet att mot
verka klimatförändringen sett från skogenssynvinkel?
Är det att låta den vara eller är det att
använda skogen och utnyttja dess tillväxt?
Som jag ser det så är ju att låta den ståen återvändsgränd.

(15:17):
Det kanske kan vara effektivt på kort sikt,
men då tycker jag att det kan vara mer effektivt
att öka tillväxten på kort sikt.
Minska riskerna, väldigt betydelsefullt
förkolinlagring och kanske använda mer av det
som finns redan i skogen, typ hyggesrester.
Ja det är ju intressant för det är ju inte
bara så att det binds in nytt kol i skogen,

(15:39):
det frigörs ju kol också.
Ja, det gör det precis. Man kan ju försöka
minska till exempel under hyggesfasen då skogen släpper ut mycket koldioxid.
Då kan man tänka sig att man har ganska anpassade skogsskötsel, alltså föryngringsåtgärder

(16:03):
med markberedning, bra plantnaterial
som man förkortar den här perioden så mycket som möjligt.
Men även en skog som inte sköter måste ju
så småningom komma till ett läge där då
inbindningen av kol via fotosyntesen
är motsvarad av motsvarande nedbrytning och
förutmärkelse av det som är dött.

(16:25):
Ja, det är ju så lite olika för olika skog
ar och mäter man en skog så sker den här,
kan man säga, balansen relativt tidigt.
Kanske efter 70-100 år. Men för andra skogar
så kan det kanske dröja 200 år innan den här balansen.
Så det beror lite på, men naturligtvis om

(16:47):
man får skador i en äldre skog så når man
den här balansen ganska snabbt.
Jag tänker lite så här med skötseln då
och just vilka, det kommer vi diskutera mycket
framöver, vilka träslag som klarar sig bäst
i vad man tänker framåt i alla fall, som
klarar sig bäst nu då i ett förändrat klimat?

(17:10):
Ja, det är ingen lätt fråga att svara på,
men jag skulle säga sådana som klarar
väldigt många olika förhållanden
till exempel när det gäller torka. Tallen
är ju onekligen ett träslag som klarar
ganska torrt klimat,
även ganska kärvt vinterklimat. Det finns ju

(17:30):
långt uppe mot trädgränsen i norra Sverige.
Och det finns ju även i Medelhavet så jag
tror att tall är ett väldigt robust träslag.
Sen så tror jag eken bland lövträd är
kanske det träslag som kanske är mest robust.
Jag är ganska orolig för två saker. Det ena

(17:50):
är de här torra somrarna som 2018 exempelvis.
Och många lövträd och granen har ju ett st
ort vattenbehov och därför tror jag att de
är ganska känsliga för de här torra somrarna. Nu hade vi ju tur,
tur kanske är väldigt dumt att säga, men
2018 var ju väldigt torrt.
Tänk om vi hade fått ett likadant torr år

(18:11):
2019. När det inträffar då kommer vi få stora problem.
Hanna det här är väl någonting som är
aktuellt hemma i dina hemtrakter, Öster om Växjö.
Ja precis och jag har ju en fastighet i Uppvinningen Kommun

(18:32):
på den östra sidan där vi drabbas ännu hårdare av torkan.
Jag kan se ett problem med de här alla som
planterar gran för att slippa beteskador på tallen.
Men du sa 70 år men de här bestånden som

(18:55):
står där och slutar växa när de är 20 år.
Vad händer med kolinlagringen i ett sådant bestånd?
Ja jag skulle gissa att den blir sämre än
ett vitalt granbestånd. Så att det är naturligtvis negativt.
Vi har ingen aning när skogen slutar ta upp koldioxid. Det har vi inte riktigt någon

(19:20):
kolloldioxid. Det har vi inte riktigt någon koll på.
Men det är naturligtvis negativt och just det
här som kallas för granknipning.
När det växer bra i början och så når det
någonstans vid första gallring så slutar det växa.
Så det får vi passa oss för. Vi ska inte
plantera gran på tallermarken. Det är viktigt att tänka på.

(19:44):
Men koldioxidbindningen står väl i direkt
proportion till tillväxten på ett bestånd?
Så att när det slutar växa så slutar det ta upp?
Ja men om tillväxten går ner från 15 kubik
meter om året till 1 kubikmeter om året så ...
Om det gör så så släpper det säkert ut koldioxid.

(20:05):
[Musik]
Vi hade en exkursion på hovgården utanför
Älghult och då tittade vi på en extremt dålig gran.

(20:30):
Vi tittade på ett lövbjörkbestånd och vi
tittade på ett väldigt frodigt ekbestånd i ett häng.
Då hade vi Södras Lövskogsexpert Anders med oss och det har vi nu igen.
Nu har det gått ett par veckor sedan den här
exkursionen. Har du några reflektioner efter den tiden?

(20:53):
Ja det måste man nog säga och jag kan väl
säga att av den där dåliga granen var jag nästan lite chockad.
Även om det har gått över nu.
Men just det här att på riktigt torr och
riktigt mager mark så kan man inte odla gran.
Där är tall eller möjligen bergek de enda

(21:14):
alternativen vi har idag.
Därför att tillgången på vatten är så
låg att det inte räcker till vare sig gran eller björk.
För båda de träslagen är ganska törstiga
och behöver god tillgång till vatten.
Det man också kunde konstatera är att i och

(21:34):
med att den första tallförringningen hade misslyckats
och det var väl älgarna som hade ätit upp
den så hade ju djungeln tagit över helt.
Och i princip nästan blivit fientlig mot trädväxten där.
Så att det är i princip att man hade skapat

(21:56):
ett impediment, en oväxtlig mark.
Och jag skulle nog tro att man behövde brän
na av djungeln och sen kanske så tall igen
där för att överhuvudtaget få igång detta skog.
för att överhuvudtaget få igång detta skog.
Så det där var ju ett riktigt bekymmersamt område.
Om jag då var lite chockad över det så var
jag väldigt positivt överraskad av den fina ekplanteringen

(22:20):
som var förmodligen på ett grönstrensstråk.
En ganska bördig och fuktig mark ner mot gården nära sjön.
Där ju eken hade kommit igång väldigt bra
och hängnet hade uppenbarligen hållt tätt mot vilt.
Så det är ju ekskogens stora fördel att man
får stadsbidrag till hängnet.

(22:43):
Och jag har faktiskt ganska fina blandskogar av ek och tall.
Där syftet har varit att plantera ek men sen
har vår herre själv så hållt en massa tall där.
Och då blir det ganska trevliga skogar tycker jag personligen.
Och det är ju ett sätt att få upp tallen också i förhållande till viltet.
Men det jag tror är väldigt viktigt i framtiden

(23:06):
är att man måste tänka en hel omloppstid
åtminstone 50 år framåt. Hur många torra
år kommer det att bli?
Och sen får man utgå från vad ska jag då
välja för träslag på den här marken?
Är det en frisk eller fuktig mark? Ja då kan
man fortfarande välja gran eller björk.
Men är det en torr mark så ska man nog vara

(23:27):
väldigt försiktig med de träslagen och istället jobba med tallen.
Och sen kanske det är så att vi så småning
om måste titta på andra träslag som tål torka ännu bättre.
Jag som är lite så naturnörd, jag har ju
märkt att det som kan flytta sig lätt,

(23:48):
fåglar, fjärilar och tolsländer, de har ju
faktiskt flyttat sig ganska mycket norrut.
Så i Skåne, norra Skåne där jag har min skog,
där finns det nu 10-12 nya fågelarter,
4-5 olika nya fjärilsarter och 6-7 olika
tolsländararter som egentligen tillhör Mellaneuropa.

(24:10):
Så hemma i norra Skåne har jag idag samma
klimat som man hade i Hanover för 30 år sedan.
Så man ska liksom inte tro att klimatsför
ändringen är något som kommer.
Den är redan här. Frågan är hur långt och
hur mycket den kommer att accelerera.
Och jag är själv förvånad över hur fort det har gått.

(24:32):
- Ja, du Aral, du brukar säga hur snabbt klim
atsolerna förändrar sig. Det tål att upprepas.
- Ja, alltså det du antyder här, jag kan
inte exakt fågelvägen mellan norra Skåne och så här,
men det är en, om Hanover, 40-50 mil kanske.
Om man brukar gå och säga att klimatsolerna

(24:53):
flyttar sig en meter i timman eller en mil om året.
Eller ännu bättre för att få ett lite mer
mänskligt begrepp, det är att de flyttar sig 1,5 cm i minuten.
Och i det här fallet pratar vi om Sverige norrut.
1,5 cm i minuten och då ska man tänka att

(25:15):
här ska de här träden stå still i kanske 50-150 år.
Och jag tror att förflyttningen är ännu snabbare i norra Sverige än vad den är i södra Sverige.
Men det finns ju de då som säger att vi ska

(25:38):
bara ha permanenta skogar, så vi ska ha det
trädslaget som har funnits på platsen
innan de träden ska ha fått föröka sig. De
har bott där i generationer, i tusentals år,
kanske 10 000 år, säger de.
Men klimatet har ju flyttat. Vad säger du om det, Hanna?
Ska man använda förädlade plantor eller ska man använda nya träslag?

(26:04):
Man tänker ju att vi borde i alla fall testa
vad som kunde funka eftersom det ändrar sig.
Men jag funderar på en sak, nästan en fråga till Anders.
Du pratar om eken, att den klarar det här klimatet bra.

(26:25):
Och det ser jag ju på min fastighet att eken
föryngrar sig väldigt mycket.
Men den är samtidigt lika känslig för frost.
Och vad jag har förstått så kommer inte höst- och vårfrost ändra sig kanske lika mycket
som...
Nej, och det kan jag nog hålla med om att det

(26:45):
är ett av de stora bekymmerna att de träslag vi har nu,
de är ju anpassade till den här lite tveksamma våren som vi har i Skandinavien.
Just det här att det kan komma en frost och
så blir det varmt igen,
och så kommer det en frost och så blir det varmt igen.
Och är man för snabb på att slå ut där

(27:08):
så fryser ju bladen av.
Och det har jag sett, men just eken och kanske
framförallt bergeken verkar ju tåla att den
fryser av en gång den kommer igen.
Ja, det såg jag faktiskt.
Däremot så är det ju då, jag har testat
med en del sådana här sydeuropeiska träslag
som är väldigt anpassade till torka.
Men de tål ofta inte frosten.

(27:31):
De fryser rejäl i den där majfrosten som
kommer när det har varit varmt i 14 dagar och
som inte skulle komma.
Och det är en väldigt stor utmaning för
växtförädlarna här att hitta träslag som
både då kan utnyttja den längre växtperioden.

(27:52):
För vi tror att alltså tillväxten kan hålla
på kanske minst en månad,
kanske till och med två månader, en månad
på våren, en på hösten längre.
Och då får vi en bättre tillväxt.
Men just hur man garderar för de här
tveksamheter i vädret, när kommer frosten och när

(28:15):
kommer den inte?
Jag märker ju idag väldigt stor skillnad.
Jag har ett litet sommarhus vid havet nere på Österlen.
Där har det inte frusit alls än.
Medan på min gård uppe i Göyngen, sju mil
uppe i skogen, där har det frusit två gånger redan.
Och där har träden tappat alla löven.
Men då har de inte nere vid havet.
Så det är en väldigt stor skillnad bara på några mil.

(28:38):
Vi hade ju alltså tre minusgrader i juni i år.
Och det kommer ju säkert hända med lite jämna mellanrum.
Och det är definitivt ett problem med frosten.
Särskilt i den här övergångsperioden från ett ganska stabilt klimat,

(29:01):
där vi har kontinentalt varma somrar och kalla vintrar.
Och så är det bra så.
Till det här mer tveksamma klimatet,
där det kan komma varma perioder eller kalla perioder vid fel tillfälle.
Men utifrån det har jag funderat lite.
Är vi lite för snabba nu då kanske?

(29:22):
Med att ställa om. Det ligger väl i våra händelser i förväg?
Det är att konstatera att det som är snabbt
på att flytta sig och ändra sig
och utnyttja en förändring, det är ju
fåglar och insekter och sånt som rör sig lätt.
Växter är nog tröigare och kanske ska vara tröigare till sin natur.
Så det gäller att inte riktigt ha för bråttom.

(29:45):
Utan till stor del ska man försöka ståndåldsanpassa
med det material vi har lokalt.
Men att man då till exempel inte sätter gran på bergknallarna
och inte sätter tall i på de värdigaste
markerna där det är mycket vatten.
Utan att man verkligen utnyttjar de träslag vi har

(30:11):
men gör det i ganska små bestånd på rätt marktyp.
Är man självverksam och är beredd att jobba
så kan man nog också jobba med blandskog.
Då har man ju verkligen minskat risken.
Man kan ha tre träslag samtidigt på samma
yta så både något av dem går bra.
Men det är skötseltekniskt väldigt jobbigt.

(30:35):
Det kräver ofta mycket manuellt arbete och en
intresserad skogsägare.
Men sådana har vi ganska gott om i Småland
så det kan nog funka.
Vad tycker du? Ska man blanda alla tre på
samma yta?
Eller ska man försöka hålla det som små

(30:55):
grupper eller mindre bestånd som är trädslagsriorna?
Det är också en bra fråga.
Ni har ju Kronobergsmodellen. Det här med att
man använder björken som skärm.
Och det funkar biologiskt väldigt bra.
Men vi har ju upptäckt att tekniskt är det
väldigt svårt att jobba med björk och gran tillsammans

(31:17):
och plocka ut björken vid rätt tillfälle.
Så ofta är det alltså en skötsel- och teknisk
fråga som gör det svårt med blandskog.
Medan biologiskt sett är det ofta väldigt bra.
Och därför så är det kanske lite bättre med mosaikskogar.
Alltså att man verkligen utnyttjar ståndår

(31:39):
dsvariationen så att man har små bestånd med
björk eller gran eller tall beroende på markens egenskaper.
Då blir det lite lättare att sköta det och välja.
Jag har själv en gång stämplat ett bestånd
med instruktionen att det skulle finnas
12 olika lövträdsarter kvar i beståndet efter åtgärd.

(32:03):
De fanns före åtgärd.
Jag har aldrig klirat mig så mycket i huvudet
som när jag försökte göra det här urvalet.
Det blev ganska krångligt, ge fler trädslag där är på en mark.
Du säger att man ska gärna använda det bestånd som finns där.
Men de björkarna vi har här är ju rätt barmliga egentligen.

(32:25):
När man kommer upp i Dalsland eller till och
med Dalarna eller Finland
så är det ju väldigt mycket bättre sågbar björk.
Vad är det för fel på de småländska björkarna?
Jag tror faktiskt att det är så att genom århundradena
så har efterfrågan på energi och ved varit att allt som är lätt klivet har vi hela

(32:48):
att allt som är lätt klivet har vi hela tiden skördat.
Vi tänker inte på det idag när vi har fri
tillgång på olja och diesel och sånt.
Fram till 1850 var ju hela samhället veddrivet.
Nu är det ju rätt så spännande.
Det finns ett stort projekt som just Energimyndigheten sponsrar.

(33:12):
De ger 100 miljoner till SLU i ett försök som heter "Trees for me".
Där jobbar man nu väldigt mycket med selektion av björk.
Helt enkelt att föra urvalet åt andra hållet.
Välja de rakaste, mest snabbväxande.
Faktum är att rakheten och verklig kvaliteten

(33:37):
i de här förädlade björken
är otroligt mycket bättre än hos självsörkt björk.
Ett litet bekymmer är att man avlade inte
tillräckligt mycket på att de också skulle blomma och sätta frö.
Så vi har lite brister i fröproduktionen.
Men det har man uppmärksammat nu så nu ska
vi förhoppningsvis få in den biten i selektionen också.

(33:59):
För det är jättestor brist på förädlat björkfrö.
Men nu äntligen, 2023, fick vi en bra björkskörd i ett av Södras växthus.
Så 2025 kommer vi ha riktigt bra tillgång på förädlade björkplanter.
Det blir hyggesvila, kallar jag det.
Men man kan då också konstatera att tänk

(34:19):
på att björken behöver mycket vatten.
Vi använder björken som skärm på kalla,
fuktiga marker, just för att den dränerar marken.
Men den har också ett väldigt effektivt rotsystem
som kan hämta vatten lite djupare än
vad granen kan och över kanske en lite större yta.

(34:42):
Så björken har ju ganska stor spännvidd,
men den tål ju inte de här tunna jordarna
som är uppe på hällebergen.
För där kan den inte gå djupare efter vatt
net. Där kommer den till stenen och då är det stopp.
Vi har ju två arter av björk egentligen, Anders.
Vi har ju dels glasbjörk och sen har vi vårt

(35:02):
björk. Det är två helt olika arter.
Men de självsår sig rikligt nästan överallt.
Det är så att vårt björk är den som
växer bäst på djupa jordar, på morängjordar,
och det är den man jobbar med att förädla.
Glasbjörkens naturliga nisch är egentligen

(35:23):
mer torvmarker och sumpiga marker, och den växer lite sämre.
Men på frisk mark så ser man redan i
röjningsfasen så har vårt björk tagit över och
där man röjer bort det är glasbjörken.
Medan på de här fuktiga mossodlingarna och
myrkantorna och sånt i Småland, där är det

(35:43):
ju glasbjörk som gäller.
Och det är också marker där man kanske inte
ska investera så mycket pengar i en plantering,
utan där kan man jobba med den själv sålda björken.
Och man får acceptera en lägre produktion,
men och annars har man inte lagt några pengar på själva planteringen.
Men de markerna vi har uppe i nordöstra delen

(36:05):
av Sonomärs län, där är det ju dessutom
så illa att vi har den tredje björksorten också, Betulanana.
Men det är dålig tillväxt på den.
Då är du ändå ute på myren.
Ja, men vi har dem rätt gott.
Men vi har också sett på en tidigare
exkursion att vi har ett väldigt grundt jordavslager.
Alltså det är ofta på väldigt stora ytor

(36:26):
är det mindre än 50 centimeter och då är
det egentligen inte lämpligt för björk heller.
Nej, det är det inte, utan där är det tallen vi ska jobba med.
Och sen tror jag att ett av de stora
forskningsbehoven framöver är att hitta fler
träslag som är lämpliga för tunna jordar där
det är nära till berget.

(36:47):
Vi är alldeles för beroende av tallen idag.
Och en av effekterna som också kommer av ett
förändrat klimat, det är att olika svampar,
bakterier, insekter blommar upp.
Och vi har redan idag en barkborre på tall
som nästan ingen känner till.

(37:08):
Skarptandarbarkborre, den var till och med
rödlistad innan 2018.
Men nu har det visat sig att den har tagit död
på ganska mycket frötallar och andra större
tallar lite här och där.
Är det inte den, när man ser enstaka tallar
man har lämnat, så är det oftare idag att
det står enstaka döda tallar och det är den här.

(37:30):
Och den angriper då högt upp där skarpbarken
övergår glansbark, så ofta är angreppen
5-6 meter över mark och når den då runt
hela omkretsen där, så dör tallen.
Där går de så kallade evighetsträden till evigheten.
Definitivt en del av evighetsträden till evigheten

(37:52):
och det är nog en sak som vi också
förvänjar oss vid att olika skadegörare
kommer att reagera olika på klimatförändringen.
Och det vet vi om möjligt ännu mindre.
Vad har vi för skadedjur som kommer att gå

(38:12):
på löv och björk?
Ja, det är också en bra fråga.
Vi har definitivt några steklar, bland annat
någon blåsvart björkstekel som vi dessutom
har importerat ganska nyligen, som kan kaläta björkarna.

(38:33):
Men lövträden har ju den förmågan att de s
ätter nya knoppar så även om de blir kalätna
så kommer de oftast igen, även om det tar energi från dem.
På eken har vi ju några fjärilar som kan
kaläta ekarna vissa år. Det är ekväcklare,
lindmätare och frostfjäril.
Ibland händer det upp till tre år i rad och

(38:56):
då dör några ekar av utmattning.
Men de allra fästa brukar överleva i till
och med tre års kalätning.
Är det här nya skadegörare som kommer nu
med klimatförändring?
Det är både nya skadegörare som kommer in
och tyvärr ofta med importerat trädgårdsmaterial.

(39:20):
Till exempel askskottsjukan kom definitivt hit
med parkträd från Mellaneuropa.
Almsjukan kom med virkes från Nordamerika.
Många av de här andra, det finns alltså en
lärkbarkborre som har spritt sig, det finns i
alla fall i Skåne idag.

(39:41):
Men jag har inte sett särskilt många angrepp,
jag har bara sett två tror jag hittills.
Men det kan också vara inhemska skadegörare
som helt enkelt reagerar på det förändrade klimatet.
De förändrar konkurrenssituationen och de blir mer aggressiva.
Därför att andra skadegörare eller andra

(40:04):
arter som tidigare har förhindrat dem helt enkelt får sämre förhållanden.
Så det är en väldigt svår fråga att svara på exakt.
Det kan också vara att vissa trädarter får
lite problem med skottskjutning och invindring och sådana saker.
Jag har märkt på tallen att den har mycket

(40:25):
problem med knoppsättningen.
Och att det kan bli nästan busktallar, att
det blir väldigt många knoppar.
Vi trodde först både på frädlat material
men nu hittar vi det på självsådda tallar också.
Så det troliggör att det är någonting som
har att göra med de väldigt långa höstarna
än att det är någon skadegörare.

(40:48):
Det vill säga att det kanske redan är så
att vi borde ha ett tallmaterial som är lite nådligare.
Vi märker också att tallen växer mycket
bättre än vad den har gjort innan.
Den verkar ha exploderat i tillväxt.
Något som vi inte hade förväntat oss.
Så det är en svår avvägning.

(41:09):
Vi har ju av oss människor skapat kväverned
fall på kanske 10, har haft en period med 20 kilo kvävepekt.
Kan det spela roll i den här ökade tillväxten?
Det tror jag definitivt.
Det har att göra med att jag faktiskt själv

(41:30):
har funderat över några gånger hur mycket
är växtförädling och hur mycket är förändringar i miljön.
Vi har längre växtsäsong.
För varje år så blir det några timmar mer
solljus och växtsäsong.
Vi har ett kvävernedfall på grund av biltrafiken,
de här kväveoxiderna.
Som gör att vi har en gössling.

(41:53):
Men vi har också lite högre koldioxidhalt i
luften hela tiden, vilket ju också är en
fördel för växterna.
Så allting växer bättre.
Det kan man bara konstatera, vilka faktorer
det i slutänden är det beror på, det är
väldigt svårt att avgöra.
En del beror säkert också på växtförädling

(42:14):
och genetiskt överval.
Men ibland tror jag de till godo räknas som
en lite för stor andel av den förbättrade tillväxten.
Jag tänker på tallen och att den växer
bättre nu, säger du.
Jag tycker att det låter lite konstigt, för
tallen startar väldigt tidigt på våren.
Och sätter knopp ganska tidigt. I år till

(42:36):
exempel hade den satt knopp när det verkligen började regna.
Och granen växte.
Hur nyttjar tallen ändå det till att växa bättre?
Det är ju då när tallen hamnar på lite
bördigare mark där det finns tillgång på vatten och näring.
Men det var ju bra för tallen att den kunde

(42:57):
sätta knopp tidigt, för annars kanske de till
och med hade dött på de torra markerna.
För det var ju en väldigt eländig vår.
Ja, men man tänker att den borde kunna förädlas
på något vis för att nyttja, som du säger, en längre...
Det är möjligt att vi måste förädla tall
en på flera olika egenskaper.
Att det kanske är så att vi inte ska ha

(43:19):
samma plantmaterial på magra, torra marker
som vi har i blandskog med gran på bördigare marker.
För att de har så pass olika förutsättningar.
Och som sagt, jag tror också att vi kanske
borde titta på andra tallarter också på de
här torraste och magraste markerna.
Men då pratar vi ju om främmande träslag.

(43:42):
Om man istället tänker på bergeeken så har
du ett alternativ på de riktigt torra markerna.
Men då tänker man ju på ekkratt och kanske
inte förädlas det någonting på bergeeken.
Vi har börjat väldigt försiktigt.
Ni har en annan professor på Linnéuniversitetet
som heter Johan Kroon, som bland annat

(44:03):
har jobbat lite med bergeek.
Och vi börjar titta nu på olika
försöksplanteringar med bergeek.
Och vi börjar också leta upp, det finns lite
privata provyter här och där, där vi kan
hitta tillväxtfunktioner och sånt.
Där folk faktiskt har mätt på dem.
Så vi börjar få en kunskap om bergeeken.

(44:27):
På de allra sämsta magraste markerna så
tror jag det mer kan vara en fråga om att
producera bara biomassa.
Det handlar alltså om att du kanske inte får
något annat än bränsleflees av dem.
Men du får trots allt en skogsproduktion och
en inbindning av kol jämfört med att de här
markerna förblev kala.

(44:49):
Bergeeken är ju ganska stor idag i bohuslän.
Och de bergknallarna där det idag växer ber
geek, det kallade man för fjäll för hundra
år sedan, då var de skoglösa.
Intressant.
Vi ska ha en liten gimmick i den här podden.

(45:10):
Vi ska bjuda våra gäster på småländsk ostkaka.
Så nu kommer det bli lite slammer här, en
litet ögonblick kära lyssnare.
Medan vi plockar fram den regerande världsmästaren
i småländsk ostkakas ostkaka.
Nämligen Margretha Bengtsson Kramer.
Hon har bakat den här ostkakan som vi alldeles strax ska avnjuta.

(45:32):
Så nu tar vi en liten, liten paus.
[Musik]
Anders, du som kommer från landet som flödar
utan mjölk och honung.
Det här är ju det bästa vi smålänningar kan bjuda.

(45:55):
Vad säger du om en redig småländsk ostkaka jämfört med en torstbidikaka?
Det är nog så att det är bättre i Småland trots allt.
Är det det?
Har vi ätit just nu en ostkaka?
Du vet att spetekakan är ju egentligen inte
särskilt mycket att äta.
Det är bara en fråga om att skryta om hur

(46:15):
mycket ägg man har råd till.
Men den här ostkakan den kommer från?
Margretha Bengtsson Kramer som är regerande
svenskmästarin i småländsk ostkaka.
Blir det skifte nu snart när vi har final i SM?
Och det är nästa helg.
Det är nästa helg redan. Förstag blir det.

(46:37):
Mm.
Ja, det var god. Bra sätt.
Ja, verkligen.
Och innan vi kan släppa iväg dig för du
skulle gå på någon form av resyrkurs
sa du att din hustru skulle skicka dig på.
Det är frågan om det är jag eller hunden
som ska lära sig lida.
Okej.

(46:58):
Men har du någonting att skicka med oss?
Ja, det skulle jag nog vilja säga. Om man ska
sammanfatta klimatfrågan så är det
standardsanpassa så mycket som möjligt.
Sprid riskerna.
Kort omlopptid är alltid bra för då är det

(47:18):
kortare tid innan någonting händer.
Ska man odla något som är väldigt långsiktigt
så välj något som är riktigt stabilt.
Och då är det ekel och tall.
Och det här tar vi med oss till kommande poddar
där vi kommer utveckla det här ännu mer.

(47:39):
Och mer ostkaka kommer det också gå åt för
att lösa och lyfta de här frågorna.
Man vill ju inte gärna osams över en bit ostkaka.
Det är ett rätt osäkert läge i världen nu.
Churchill fick en fråga när han trodde att
tredje världskriget skulle utspelas.

(48:01):
Då sa han att det visste han inte.
Men det fjärde världskriget kommer att
utspela sig med pilbågar.
Och då är frågan om det är idegran vi ska
satsa på möjligen då?
Det skulle det ju kunna vara.
Den ska nog också faktiskt vara väldigt torktålig.
Och det är ett väldigt vackert virke.
Men tillväxten och kolinbindningen är väldigt låg.

(48:24):
Det får vi ett annat projekt då.
Och den betas väldigt hårt av rådjuren.
Det är den enda djurart som klarar att äta idegran.
Alla de andra har illa för den är ju giftig.
Den betas bara en gång av hest.
Det är dock märkligt hur klimatförändring
en verkar ha lett till att den självsår sig lite överallt.

(48:48):
Men det är väldigt svårt att veta vilken art det är.
För det finns en del trädgårdsvarianter
avidegran som är japanska idegran eller amerikanska arter.
Och man hittar faktiskt planter lite överallt i skogen idag.
Så fåglarna klarar att äta de här röda bären.
Ja det är röda, inte giftigt.
När tror du de kommer till det här rådkrogen?

(49:10):
Självsårda idegran, det har jag inte sett någon av.
Nej.
Men borta i Hornsö så finns det ett idegrans
bestånd underbok som Domänverket planterade på sin tid.
Och därifrån självsårdar ser det ut nu på lite olika håll.
Ja, vi får väl se.

(49:31):
Det blev en liten utvikning, men tack så
mycket för att du kom hit Anders.
Det märks att du har ju massor med kunskapatt ösa ur.
Jag är väl uppe i ungefär 130 olika trädarter på min skogsfastighet.
I minst ett exemplar. En del av dem är klimatet

(49:52):
inte mognar för än kan jag konstatera.
Vi får väl se vad vi kan göra av det sen,
vad industrin kan ta tillbaka.
Vi hade i vårt förtroenderåd en människa
som hade kokat massa i Minnesota hela sitt liv.
Och han sa att recepten var på 13-14 olika trädslag.
Så vi får väl lära oss det.

(50:14):
Ja, så långt är det ju inte än. Det vi är
värst på hittills är väl textilmassan i Mörrum.
Där vi blandar bok, björk och asp. Och det är illa nog det.
Tack ska du ha Anders. Så får vi se nästa
gång du blir bjuden på ostkaka här.
Det ser jag fram emot.

(50:36):
Tack för idag och tack för att ni har lyssnat.
Vi kommer tillbaka någon gång efter den 6 december.
Vi kommer att känna in hur ofta vi kommer att göra pådringslagen.
Och vi kommer att sikta in oss på att vi ska
räcka lagom en tank eller ett batteri på rysågen.
På återhörande.

(50:59):
Ja, tack så mycket.
Tack.
(Musik)