Förstå trafikflöden med sensorteknik

Lund har under flera år byggt upp en bred kunskap kring realtidsbaserade trafikflödesmätningar. I det här avsnittet möter du projektet Flow - Flödesmätning i Lund och Veberöd - som testat flera sensorlösningar för att mäta trafikflöden. I detta avsnitt gästas vi av Anders Trana, projektledare och CDO på Future by Lund och Mats Pettersson, teknisk chef på Sensative. De delar med sig av tips och erfarenheter kring att driva ett innovationsprojekt med många aktörer som både är samarbetspartners och samtidigt konkurrenter.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:11):
En viktig pusselbit när det gäller stadsplanering handlar om att förstå trafikflöden.
Var går cykelstråken? Hur ser biltrafiken ut?
Hur används kollektivtrafiken? Och var promenerar människor?
Svaren på såna här frågor baseras ofta på enskilda mätningar och manuella skattningar.

(00:33):
Men i Lund har man under flera år byggt upp en bred kunskap kring realtidsbaserade trafikflödesmätningar.
I det här avsnittet möter du projektet FLOW som testat flera sensorlösningar
för att mäta trafikflöden, och för att kunna fatta bättre och datadrivna beslut.

(00:57):
Jag heter Maria Bergenheim, och du lyssnar till IoT Sveriges podcast om innovativa IoT-projekt i offentlig sektor.
Idag befinner jag mig i Lund och gäster i dagens avsnitt, det är Anders Trana,
CDO och senior projektledare på Future by Lund. Välkommen Anders.

(01:22):
Tackar, tackar.
Sen så har vi Mats Pettersson.
Du är en av grundarna, och numera teknisk chef på techföretaget Sensative. Välkommen du med.
Tack så mycket.
Ja, i dag ska vi ju prata om trafikflödesmätningar i Lund. Men först en kort presentation om vilka ni är.

(01:44):
Så jag vänder mig till dig Anders, du får börja. Vem är du?
Ja, vem är jag? Tack för att jag fick vara med, till att börja med.
Jo, jag har jobbat inom telekom och IoT-branschen i 25 år ungefär.
Så jag började på Telia Research 2000 ungefär.
Och sen har jag ju jobbat med IoT-frågeställningar i många,

(02:06):
många år, och drivit affärsutveckling och innovationsprojekt och så vidare inom det.
Så var över en liten sväng på RISE ett par år runt 2015-2017,
innan jag började driva ett större Smart City-projekt för Lunds räkning då.
Och sen har jag varit i Lunds kommun, och numera i Future by Lund, och som är sprunget

(02:28):
ur Lunds kommun, men är en egen organisation i dagsläget sen tre år ungefär tillbaka.
Just det. Vad lockar med innovation?
Ja, jag tänkte säga … Jag har ju egentligen aldrig haft ett vanligt jobb, tänkte jag säga.
Jag har inte jobbat med just innovations-R&D, den typen av frågeställningar.
Så jag tror jag är väl kanske av naturen lite nyfiken, och vill lära mig grejer.

(02:52):
Och jobba brett inom olika områden. Och sen kan man gräva ner sig om något, och sen titta på andra saker.
Men inte fastna i en enda sak.
Då passar innovationsspåret väldigt bra, för det är ju ofta rätt mycket omväxlande.
Ja, men verkligen. Och Mats, vem är du?
Jag har väl levt större delen av mitt liv i Lund.

(03:13):
Jag pluggade i Lund, och sen gick jag 100 meter över vägen och började jobba med mobiltelefoner för Ericsson 1987-1988.
Och sen var jag med på den resan i 25 år.
Och upptäckte, lärde känna mig själv lite grann.
Upptäckte att jag älskar produkter, älskar tekniker.
Och jag älskar utmaningar. Och blir otroligt rastlös när jag inte har någon utmaning, som jag måste ta tag i och kämpa med.

(03:41):
Då förflyttar jag mig till att leta efter någonstans där det verkar jobbigt och besvärligt och utmanande.
Sen lämnade jag Sony Mobile i samband med att Sony köpte ut Ericsson
och flyttade alla globala funktionerna tillbaka till Tokyo.
Och sprang på två stycken killar som precis hade grundat Sensative,

(04:03):
så jag gick in som en sen grundare i detta och gick in som VD.
Och jag kände väl att dels var de på någonting.
De hittade en bortglömd produkt, i form av magnetsensorer till dörrar och fönster,
så man kunde reinvent, som det heter.
Och det kände jag, att det de ville göra var någonstans precis var min bakgrund passar in,

(04:27):
där jag känner att jag kan göra nytta.
Så jag hoppade med där, och sen har jag varit där nu i drygt tio år.
Och Sensative är ju också ett bolag som har deltagit i flera av IoT Sveriges projekt.
Ja, vi har försökt vara bra kompisar med IoT Sverige.
Ja, det är bra att ha många bra kompisar.
Men hörni, i dag så ska vi ju prata om vad ni har gjort inom projektet FLOW,

(04:50):
som ju står för flödesmätning i Lund och Veberöd.
Men jag tänkte innan vi kommer in på det, Anders, kan inte du berätta lite bakgrunden till projektet?
För jag vet att ni har ju jobbat i Lund ganska mycket, med just flödesmätning och så där.
Ja, tänker om vi backar bandet ända till 2017, tror jag det var. Det var i IoT Sverige …

(05:13):
Det var väl nästan starten 2016, tror jag, va?
2014. Men de här stora, då började man med någon utlysning som, vad var det, förstudie till hubb.
Alltså man skapade stora hubbar då som skulle titta på
specifika områden. Och det var precis då satt jag ju på RISE.
Och då fick man upp intresset för det både i Lund och Malmö.

(05:35):
Så då drev jag ett förstudieprojekt med Lund och Malmö tillsammans.
Alltså städerna då. Och Sensative var med bland annat också.
Och ett helt gäng med bolag som vi hade dragit ihop.
Projektet hette Smarta offentliga miljöer. Och det känns ju som att det kanske är lite allting.
Men det handlar ju väldigt mycket om vad vi gör på det offentliga.
Fast mycket i utomhuskontexten då, framför allt som vi tittar på.

(05:57):
Och då kommer du in. Då är det ju trafikflöden, flödesmätningar.
Många såna grejer kommer ju in naturligt.
Så det jobbade vi ju med. Och vi var ju en av de här stora,
relativt stora, projekten får man säga då, hubbarna.
Vårt projekt omsatte väl någonstans strax under 40 miljoner.
Så det var ju ett stort projekt, som pågick under tre och ett halvt år tror jag.
Där vi verkligen byggde upp basen, och där hade vi ju 40 plus företag med.

(06:22):
Sensative igen, återigen med som en av spelarna. Med många olika, både stora och små bolag med som gick in och ut.
Och där vi hittade en modell hur vi kunde jobba, här i Lund. En arbetsmodell hur vi kunde jobba tillsammans med olika företag.
Även om man ibland är kanske delvis konkurrenter med varandra.
Ändå hitta ett samarbetsklimat, där man tillsammans stärker upp någonting större.

(06:43):
Så jag tänker, där satte vi grunden för hur vi skulle kunna börja jobba med det.
Sen specifikt så var det ju många frågeställningar, som jag nämnde tidigare,
som handlade just om flödesmätning. Vi gjorde rätt tidigt mycket kring cykel.
Cykel är ju en stor fråga för Lund.
Var cykelvägarna går?
Ja, var cykelvägarna går. Hur man får alla att … alla ska cykla.
Antingen ska man gå eller cykla i Lund. Det är det som gäller. Det är väl lite …

(07:05):
Jag tänker om du kommer från Uppsala, det är lite också kanske så här cykelstad.
Cykelstad definitivt. Det är väl mycket studentstäder har en tendens att bli det.
Jag tror Lund är väl de som har gjort, om jag har förstått det hela rätt,
har gjort mest mätningar nästan i världen kring när det gäller att kartlägga
cyklar och så här. Man skickar ut studenter flera gånger om året som står i ett gathörn och räknar och så där.

(07:25):
I brist på bättre teknik.
Och för att mäta biltrafiken så gör man ju precis som många andra städer fortfarande.
Man lägger ut de här slangarna som man kör över,
så det låter när man kör över dem. Som är ju en 70-talsteknik i princip.
Och det är ju inte heller någonting som mäter kontinuerligt.
Det är inte realtid. Det är inte kontinuerligt. Utan du gör det kanske …

(07:46):
En student står i 15 minuter, så det är ju inte speciellt länge.
Och sen räknar du upp det och får ett snitt såklart.
Och när det gäller slangarna ligger de kanske ett par veckor.
Så det var ju liksom … Där började vi titta redan på de frågeställningarna.
Sen har vi ju byggt upp hela IoT-testbädden också som har legat till grund.
Och det gjorde vi ju i första delen i SOM.
Och sen hade vi ju ett vidare projekt med Lund Open Sensoring City.

(08:08):
Alltså projektet. Där vi fortsatte bygga vidare på den här IoT-testbädden.
Och den innebar ju i princip att varje gång vi tog fram en komponent …
Om det så var kommunikations, till exempel ett LoRa-nätverk, som vi byggde upp tillsammans tidigt.
Jag tror vi var en av de första i Sverige att bygga ett öppet fritt LoRa-nät.

(08:28):
Så la vi de komponenterna och sen sparade vi dem in i nästa projekt.
Vi har liksom aldrig stängt ner saker. Sen visst, saker har ju försvunnit som kanske inte har givit.
Men allting som har gett effekt har vi låtit vara kvar i den här testbädden.
Mats, vad säger du?
Vad är det för kunskapsbas ni har byggt upp under de här åren?

(08:49):
Sett utifrån Sensatives perspektiv så har ju vi jobbat som Anders säger.
Man har tagit en komponent, och man har förvaltat den och tagit in den i nästa projekt.
Sensative jobbar ju extremt mycket på det viset.
Vi har ju våran IoT-plattform, Yggio, efter Yggdrasil. Livets träd.
Känner du? Ja.

(09:10):
Vi har ju hela tiden byggt på den med ny teknik, och använt den i olika typer av tillämpningar.
Och på så vis blivit dels en hyfsat stabil partner för Lunds kommun, i de här projekten som går här.
Och på samma vis som Lunds kommun blir spindeln i nätet ur projektet och projektadministration och sånt.

(09:32):
Så blir vi då … Ur ett tekniskt perspektiv så blir plattformen spindeln i nätet, och håller ihop alla de olika tillämpningarna.
Sen kan man säga att Smarta offentliga miljöer-projektet
är ju egentligen orsaken till varför Sensative jobbar med smarta städer.
Innan dess så var vår fokus på flerfamiljsfastigheter och digitalisera dem.

(09:52):
Och i och med SOM-projektet så insåg vi att samma teknik tillsammans
med LoRaWan, som precis började vakna då, kan ju då användas.
Och sen har det ju sprungit på. Och i dag är vi ju ledande plattformsleverantör för smarta städer och energibolag och VA-bolag.
Ja, det har rullat på.

(10:15):
Själva FLOW-projektet handlar om att ersätta manuell räkning eller enstaka mätningar.
Jag tänkte jag ska räkna upp, för ni är ju några fler som har varit med i det här projektet.
Vi kan väl säga då att det var ett genomförandeprojekt som finansierades med 3,9 miljoner då,

(10:36):
via oss på IoT Sverige.
Och parterna som har varit med är då Lunds kommun, projektkoordinator.
Future by Lund, Sensative, OpenTech, Access Communications, My Things, Smarta Byar, Smart Visualizer, MeltSpot och Acconeer.
Nu hoppas jag att jag inte har missat någon här.

(10:58):
Hur är det att arbeta i ett sånt här samverkansprojekt?
Jag bara tänkte superliten rättning, spelar inte så stor roll heller.
Men projektkoordinator är Future by Lund. Och det är ju anledningen,
att när vi sökte projektet så var vi fortfarande en del av kommunen.
Och sen har vi ju växlat med oss projekten ut.
Future by Lund har gjort det. Ja, men precis, rätt ska vara rätt.

(11:19):
Så ni är projektkoordinator? Ja, precis.
Men vi har ju som sagt … Vi kommer ju … Vi är sprungna ur kommunen.
Sprunget ur Lunds kommun. Ja, men då har vi rett ut det. Precis.
Nej, men det där med hur det är att samarbeta med olika parter.
Jag var ju lite inne på det innan i SOM också.
I många av projekten har vi ju varit väldigt många aktörer.

(11:40):
Jag tror det har varit lite av framgångssagan för oss
här nere också, tror jag. Att man har hittat en kultur där det
är helt okej att man kan samarbeta, fast man är till exempel konkurrenter och så där.
Att man vågar diskutera. Att man vågar inse att det faktiskt …
Det är inte i Lund man kanske konkurrerar, utan det är på världsmarknaden.
Och då kan man stärka varandra lokalt, så blir man starkare globalt.

(12:02):
Jag vet inte hur Mats tänker kring det, men ni har ju liksom varit del i det.
Ja, men vi har ju byggt en bolagskultur, väldigt mycket baserat på att vi ska inte vara ett competitivt företag. Vi ska vara ett kollaborativt företag.
Och någonstans så är väl det kanske våran bakgrund från Ericsson, och har jobbat med Android som
operativsystem och allting sånt där, och sett hur den här samverkansmodellen när man kommer ut till kunden.

(12:26):
Så när kunden får makt att köpa själv, då köper han ju det som hänger ihop snarare än det som är inlåst.
Och styrkan i den förändringen som var i mobiltelefonbranschen har ju
påverkat väldigt många av oss i Sensative att verkligen tänka på det viset.
Så vi är nog en stor del, tror jag, av att det har varit väldigt mycket samverkan i de här projekten.

(12:51):
Ett av delprojekten då, nu kommer vi in lite här, vad det är ni har gjort i FLOW.
Det handlade om att mäta biltrafikflödet till och från den nya stadsdelen Brunnshög.
Och för de som inte vet vad det är för stadsdel, Anders, berätta.
Ja, Brunnshög är ju en ny stadsdel i Lund, där man håller på att bygga ut.

(13:14):
Och det som kanske folk … Ja, det kanske inte är alla som känner till det heller.
Men det finns ju två väldigt stora forskningsanläggningar här uppe som är MAX IV.
Den är ju i gång och kör, så att säga. Det är ju som ett gigantiskt mikroskop.
Man skickar elektroner och kan titta på grejer i …
Ja, bland världens största mikroskop helt enkelt.

(13:36):
I gigantisk skala. Jag tror Colosseum får plats i mitten på den här ringen, om man stoppar in det.
Ja, en big science. En av två big science-anläggningar.
En big donut. Och sen ligger ESS längre bort, som är European Spallation Source.
Där uppe bygger man ju då även ut både boende, och en fullt fungerande stadsdel

(13:57):
ska det vara med alla ingående delar. Den är ju inte färdig.
Den är väl färdig tidigast 2040, något sånt där, med 50 000 nya boende och arbetande.
Tänker man sig. Men man har ju kommit en bra bit där.
Det man ville göra där uppe då är ju att man satte ett politiskt mål.
Något som man kallar tredjedelsmålet.
Och det innebär i korthet att man ska ha max en tredjedel biltrafik.

(14:18):
Minst en tredjedel gång och cykel, och minst en tredjedel kollektivtrafik.
Ja, och för att göra det …
Precis.
… så behöver man ju mäta.
Exakt. Annars kan man ju inte verifiera att man vet var man ligger, om det stämmer.
Man kan ju gissa naturligtvis. Men vår tanke var då att vi skulle utnyttja den nya tekniken.

(14:41):
Att göra realtidsbaserad mätning och kunna se det här hela tiden.
Men för att kunna göra det över en hel stadsdel, som täcker ett antal kvadratkilometer,
så måste man ju ta alla in- och utfarter från det här området.
Så det var ju det vi började bygga med. Dels tittade vi ju liksom som sagt.
Vi har ju teknikutveckling i projektet också. Så allting var ju inte på plats från början.
Men samtidigt, parallellt med det, så började vi utbyggnaden då med att försöka täcka in alla de här

(15:04):
sex in- och utfarterna. De större kring …
Och sen ytterligare fem utfarter och infarter för gång och cykel.
För att vi skulle kunna räkna på det här då och se hur det stämde.
Och sen hade vi ju en liten utmaning. Precis som Mats sa,
vi gillar ju också att det finns genomfartstrafik också på två flöden.
Och de ska inte räknas in såklart.
Just det. Nej, precis.

(15:25):
För att det har man bestämt då.
Sen kan man ju diskutera varför eller inte. Det är ju trafik, det också.
Ja, ja, precis. Men det måste ha blivit en utmaning såklart.
Ja, det hade vi ju i sig tänkt ut en lösning på också. Det slutade ju med att det faktiskt …
Om vi ska komma till hur det gick där uppe då.
Så första, vi byggde ju upp en stor site där vi har testat många olika tekniker på samma,

(15:48):
på den första infarten då. Den största infarten till området.
Så där etablerade vi ganska snabbt flera olika mättekniker och enheter och provade.
Problemen vi råkade i sen är ju just att det är ett nybyggnadsområde.
Och när vi skulle etablera andra ställen, där vi hade hittat och visste hur vi skulle sätta upp det …
Av olika anledningar så får man tillstånd och blir av med tillstånd.

(16:10):
Eller får inte lägga en kabel över vägen för det ska asfalteras någon gång.
Ja, du vet, det är massa.
Man lär sig det. Man tänker att det kanske är lättare i ett nybyggnadsområde.
Men det visade sig att det var precis faktiskt tvärtom.
Att det var svårare att etablera tekniken i nybyggnadsområdet.
Det var för mycket som hände och ändrades.
Ja, och just att det är en utbyggnad som pågår kontinuerligt fram till 2040 eller 2045,

(16:31):
eller när det nu blir, gör ju att de är där hela tiden.
Man gräver upp och man ändrar om. Och man gör tillfälliga saker.
Och då vill man inte ha någon annan som gör tillfälliga saker i området.
Så det var ju verkligen en utmaning.
Så det gick vi inte i mål med, att mäta tredjedelsmålet.
Men ni gjorde någonting annat, vet jag, i stället. Eller ni tog det vidare då?

(16:54):
Ja, för då hade vi ju …
Vi hade ju redan i SOM-projektet etablerat tillsammans med en eldsjäl ute i Veberöd,
något som han kallar Smarta byar då.
Ett koncept kring att titta på mindre samhällen och hur de jobbar.
Ungefär som det här Smart City, fast man tar det ur en annan kontext.
Så där hade vi ju en etablerad hubb ute.

(17:15):
Så då flyttade vi helt enkelt ut mycket av spelplatsen utav … Vi har tidigare också kört tester.
Fördelen för oss att mäta, i den mindre kontexten då, är att regelverket är lite enklare i byar.
Det går snabbare att ta besluten.
Och dessutom hade ju Smarta byar etablerat en väldigt bra relation med de boende.

(17:41):
Så det fanns ju medborgardialog som pågående.
Så det var enklare att testa grejer och få feedback kring sakerna.
Ja, berätta om sensorlösningarna helt enkelt i Veberöd.
Ja, så i Veberöd har vi ju testat ett antal olika tekniker.
Dels de som vi även testade på första stället inne i Lund. Och då är det ju baserat på …
En hel del baserat på Axis enheter, som de har tagit fram och som är kommersiella så klart.

(18:06):
Men som används till andra tillämpningar, som till exempel deras stora.
De har 180 graders radar till exempel.
Som man använder kanske för att övervaka fastigheter, utsidan av fastigheter.
Som vi har använt för att titta på, och se hur trafik beter sig i korsningar och så.
Man kan följa spåren kring dem, och även mäta hastigheter väldigt exakt.

(18:28):
Radar är väldigt duktig på att mäta hastigheter. Och sen har vi använt då olika …
Bildbaserat har vi alltid kallat det, men kamerabaserat kanske många andra skulle kalla det då.
Enheter också de från Axis då, som är väldigt duktiga på att göra en kategorisering av fordon.
För det är radar nämligen inte alls speciellt duktig på.
Den kan skilja lite grann, men den kan också göra väldigt tokigt.

(18:52):
Den ser ju liksom inte på samma sätt. Dess ögon är ju liksom som molntussar ungefär.
Om man tittar upp på himlen så kan man se vad olika grejer är, men det blir lite så.
Ja, ge exempel på vad som kan bli fel då.
Ja, om det kommer till exempel en stor lastbil, så kan det bli tre bilar som kör väldigt tätt.
Det beror helt på hur det här radarmolnet råkar se, och hur den ska tolka det med sin AI.

(19:14):
Men där det gäller kamerabaserat, så kan du kategorisera på ett helt annat sätt.
Helt plötsligt kan du skilja på tunga lastbilar, lätta lastbilar.
Om det kommer en cykel eller en gående.
Så då blir det ju väldigt enkelt att kategorisera och räkna.
Så den tekniken har vi också kört och testat där ute.
Och sen den sista, så har jag inte glömt den här.

(19:37):
Det har varit kombinationer av de teknikerna. Det kallas fusion-teknik,
alltså där man kör båda delar i samma. Både radar och kamera för båda fördelarna.
Men sen har vi även haft utveckling av en helt ny typ av …
En egen sensorlösning egentligen på en chipnivå då.
En liten … Tänk dig en liten radarpuck för att kunna sätta upp,

(19:58):
för att mäta just gång- och cykeltrafik.
Som inte kräver strömförbrukning och så, utan man kan sätta upp en liten enhet.
Så den började vi ju utveckla, den tidigare, i ett annat projekt.
Så försökte ta den här vidare till en annan typ av …
För förut var det en sån här radar, där du kunde mäta typ presence på grejer.
Alltså se att det är någonting in mot visst avstånd och så.

(20:20):
Men genom att använda … det var ju Acconeers radar då. De är ju ett världsledande bolag inom …
De har jättesmå radarchip. De är ju små som en lillfingernagel.
Om man sätter flera stycken då, så kan man följa flera objekt samtidigt och se hur de rör sig.
Just det.
Så den utvecklingen har ju pågått i projektet under hela tiden.
Och där har ju ni varit inblandade en hel del, så jag vet inte om du vill …

(20:40):
Ja, men berätta om …
… berätta lite om den.
Jo, men det kan jag göra.
När vi startade det här projektet, så hade vi ju redan Sensative och ett bolag som heter [??] IT,
påbörjat samverkan om den här sensorn som har en radar som är till för att mäta avstånd.
Sen har vi parallellt jobbat egentligen med två typer av varianter på den första lösningen.

(21:05):
En av dem har varit precis den här, att sätta upp dem i en rad med lite vinklar. Så att man kan följa objekten,
både hastighet, och riktning och lite sånt där.
Som förhoppningsvis kommer leda fram till en produkt.
Inte riktigt så snabbt och enkelt som vi hoppades på. För det var lite tekniskt komplicerat.
Men där kommer det någonting här tillsammans med Acconeer, som också gör en ny generation av radarchippet som ger oss lite nya fördelar.

(21:30):
Men vi har också jobbat vidare med samma teknik.
Där vi nu går in och använder de här som avancerade sensorer. För att känna av på tåg och
bussar, om det sitter en person eller inte sitter en person på platsen. För att på så vis,
framför allt i fallet tåg, kunna automatisera biljettförsäljningen.

(21:52):
Många resenärer i dag på långdistanstågen köper ju då årskort, och sen bokar de en plats.
Och så glömmer de att boka av, för att det kostar inte så mycket att sköta det där.
Och då går tågen med 10-20 % lediga platser. Så den åtgärdar vi.
Så det blir lite som en spinoff?
Det är väldigt mycket en spinoff.
I de här projekten jobbar vi rätt mycket med teknik i en viss tillämpning.

(22:17):
Men parallellt med det, tittar de olika bolagen på hur det här kan användas i andra tillämpningar,
som ligger utanför projektet. Det är ett typexempel på det.
Ja, intressant.
Vi får göra en liten cliffhanger, för vi ska komma tillbaka till det också.
Fler spinoffer. Men jag tänker om vi håller oss kvar här i projektet FLOW.

(22:41):
Förresten så vet jag att det hände någonting med en IMY-anmälan.
Ja, just det. Ja, det var ju fantastiskt kul. Det var väldigt bra att det hände.
Det vi gjorde var att det kom in ytterligare en spelare, som inte är med som en projektpartner.
Utan Sigma Technologies, som kom in och ville försöka göra en kommersiell variant av det här med Axis bildsensor,

(23:07):
eller kameraenhet, och hitta en grej på det. Och Axis hade tagit fram ett recept, där vi kunde köra
via LoRa som vi använder väldigt mycket, och som är väldigt smalbandigt. Alltså som man ska …
Om du inte känner till LoRa … Så man kan jämföra bredband och så
som man har hemma, kan du strömma och du kan titta på tv.
Du kan göra vad som helst. Men när du kopplar upp LoRa,
då är det ju typiskt för små IoT-enheter. Som egentligen kan kommunicera typ ”här är jag” och

(23:32):
”temperaturen är”, eller ”så här många personer har passerat”. Väldigt korta små meddelanden i princip.
Det är i princip omöjligt att skicka bild och video. Och det gjorde ju alltså …
Vi har ju någonting i Sverige som heter kameraövervakningslagen, som man måste förhålla sig till.
Och den har varit väldigt strikt i Sverige.

(23:52):
Har varit. Vi kan återkomma till vad som händer 1 maj.
Men i alla fall. Den har ju varit en stor utmaning för oss då.
Så vi har ju inte vågat sätta upp den här typen av grejer då.
Men genom att använda, koppla på direkt efter kameran med LoRa då, och kunna göra all bearbetning inne i en.
Fördelen med de här enheterna som vi använder, är ju att de kan göra all bearbetning i sig.

(24:13):
AI körs lokalt. Och du kan även köra Node Red som vi använder, som är programmeringsspråk.
Allt det kan man köra inne i enheten. Så ut ur den kommer bara ett MQTT-flöde.
Alltså att du bara kan posta ut det här med så ofta vi vill.
Statistiken, hur många bilar har passerat, hur många cyklar har kört och så där.
Var femte minut skickade vi då till exempel upp till Yggio. Och då vågade vi sätta upp det.

(24:35):
Och så satte vi upp det, och så satte vi även upp en skylt tillsammans med Smarta byar då.
En QR-kod där man kunde scanna den och gå in och se statistiken, hur det såg ut.
Och förklarade att vi skickar inga material utan så.
Men det för ju med bilder hur det ser ut när man installerar.
För då ser man ju väldigt tydligt så klart, när du står ute på sajten och kopplat in din dator.

(24:56):
Och då fick vi en IMY-anmälan på det.
Men svaret tillbaks där var väl i korthet då att de inte avser
gå vidare med det här. Sen finns det ju inte ett utfall juridiskt på det.
Men man tyckte inte att det var någonting som man skulle gå vidare med i det här fallet.
Så då tog vi det lite som att
det här känns som att vi har hittat en lösning där vi faktiskt inte …

(25:18):
Vi gör ingen integritetsbrytande aktivitet överhuvudtaget, för det enda vi ser är ju siffror.
Så då har vi också tagit det vidare. Och det var ju perfekt,
för då kunde vi våga ta in det i Lund också, och prova att köra vidare.
Det finns ju en digital tvilling av Veberöd som är lite spännande,

(25:40):
som också har fått intresse från, var det Bostons universitet?
Ja, alltså Boston University har ju haft forskningsprojekt där ute också.
Framför allt tittat på när det gäller trafikflöden och så,
där de också tycker det är intressant att titta.
Alltså den här mindre kontexten är det lättare att studera saker och ting,
och sen kan man skala upp det. Ja, men precis.

(26:04):
Jan som driver Smarta byar har ju byggt upp den här digitala tvillingen.
Den är ju rätt avancerad för det.
Han har ju flugit över hela Veberöd med drönare på låg höjd, tänkte jag säga, och sen
sammansatt en tvilling. Och där vi har lagt in även de IoT-lösningar som vi har
haft därute i den, så att man ska kunna visualisera så att folk ska kunna förstå.
För det är rätt så …
Ja, det är inte så lätt att förstå ibland vad vi menar, det här med att vi skickar IoT-lösningar och så.

(26:27):
Men då lägger vi in sensorerna,
vad de är på plats. Och så kan man se mätvärdena och så, och se vad det innebär i den. Och han har ju även
implementerat till exempel Skånetrafikens bussar. Kan man se hur de kör inne i den digitala tvillingen av …
Så sitter man och tittar ut genom fönstret, så man ser bussen kommer.
Då kan man ju samtidigt se den på sin skärm då.
Så det är ju liksom en levande modell av det.

(26:49):
Ja, men precis.
Men om man tänker nu allt det här som ni mäter, och får in en massa data och statistik över det här.
Vad ska man ha det till?
Ja, i vårt fall så jobbar vi ju mycket tillsammans med kommunen.
För dem handlar det om att kunna göra stadsplanering då.

(27:11):
Och vår vision i projektet har ju varit att försöka ta det här från …
Man jobbar ju väldigt mycket med stadsplaner och så där.
Och då är det ju ofta lång sikt. Fem år kan vara kort sikt.
Och sen kan det vara 10-, 15-, 20-årsplaneringar då.
Men genom att implementera realtidslösningar så kan du ju börja.
Istället för att göra de här stora övergripande planerna och du bygger någonting, och sen ser du hur det blev i efterhand.

(27:31):
Om du kan ha realtidssystem löpande, så kan du faktiskt börja göra mikroförändringar.
Kan du se vilken skillnad de gör. Och då kan du på helt annat sätt ställa in lösningar och hitta rätt mycket tidigare,
än att du gör de här stora ombyggnationerna.
Utan du kan se effekten. Du har mäteffekt både före, under och efter.

(27:53):
Dessutom kan du se vad som händer till exempel under en byggnationsperiod. Hur det flyttar trafik.
Ja, men precis.
I förlängningen är ju önskemålet naturligtvis att man kan dela med sig av den datan
även till medborgare, så att de kan se flödena. Kanske göra bättre val i framtiden.
Dit har vi ju inte riktigt nått än.
Nej, men just det. Har du något exempel på redan i dag vad datan har lett fram till?

(28:16):
Jag tänker på det systemet som vi flyttade in, och byggde upp även mitt inne i Lund vid Mårtenstorget.
Och det är mitt inne i centrala gamla Lund då.
Där mäter vi på en gata just hur trafiken
flödar. Och där hade vi ju en lite rolig effekt, som inte kommunen hade tänkt på tidigare,
där man har en tillåten körriktning åt ett håll på ett ställe.

(28:37):
Vi mäter, vi insåg att det körde i snitt sex bilar i fel riktning varje timme.
Så att problemet var att de visste om att någon körde fel ibland, men inte i den här magnituden.
Så där är det ju ett enkelt exempel på att man nu tittar på att göra en förändring.
Och sen så kan vi mäta tidigt och se liksom vad funkar bäst.
Är det en större skylt, eller är det att sätta en blomkruka?
Alltså vad är det som fungerar för att få folk att följa reglerna lite bättre, helt enkelt.

(29:05):
Den här lösningen bygger på öppna standarder. Varför är det viktigt, Mats?
Då går vi tillbaka till samverkan igen.
Vi kommer egentligen från en värld när det gäller digitalisering.
Där de tidiga bolagen som jobbade med digitaliseringslösningar, ofta var de som hade gjort den grundläggande tekniken.

(29:29):
Ta belysning eller mobilitetslösningar, eller värmeventilation.
Som sen började koppla upp de här lösningarna till molnet. Och då gjorde man ju
dem med egen teknik, och hittade på själv hur saker och ting skulle fungera.
Nu är vi på väg att förflytta oss.
På den tiden var det enda syftet att göra en funktion, och sen skulle den funktionen kunna styras från en app.

(29:53):
Men nu är vi på väg in i ett samhälle där vi ska bli datadrivna.
Vi ska kunna ha behovsstyrd aktivitet, underhåll eller rondering. Och vi vill kunna använda AI för att kunna dra smarta slutsatser utifrån datan.
Och då gäller det att man har som kund … Om man nu är en stad till exempel,

(30:14):
då måste man ju ha egen rådighet på den här datan.
Och man måste dessutom se till att de verktygen, AI och liknande,
kan tolka datan på rätt vis. Och då krävs det standards.
Och standarden är inte bara att du ska veta att 27 grader temperatur betyder just temperatur Celsius, och inte temperatur Fahrenheit eller någonting annat.
Men du måste också ha all den här som vi kallar för metadata.

(30:37):
Det vill säga, var sitter den här sensorn placerad. Vilken höjd sitter den på.
Sitter den möjligtvis i skuggan bakom ett träd, eller sitter den i solen?
Massvis med metadata som man behöver lägga på, på ett standardiserat vis.
Så att den kan tolkas oavsett vilken användare av datan som är där.
Och jag vet att ni på Sensative jobbar ju med standardisering.

(31:01):
Du berättade inför det här också att ni är partner till FIWARE.
Berätta, kanske ska förklara vad FIWARE är först.
Ja, det kan jag göra. FIWARE, F-I-W-A-R-E, stod från början faktiskt för Future Internet.
Och var en tanke från början om att skapa ett europeiskt internet.
Det förändrades ganska snabbt under tidens gång,

(31:23):
till att istället bli ett europeiskt initiativ för att hitta … Både att bygga ramverk, komponenter,
byggblock för att skapa tjänster för det smarta samhället.
Men också att jobba otroligt mycket med interoperabilitet.
Det vill säga, är man hundra olika aktörer som gör olika funktioner i en stad,

(31:46):
så ska de kunna utbyta data med varandra. Och kunna dra nytta av varandras data.
Så man inte måste ha hundra sensorer av samma slag för hundra olika tjänster.
Och det har varit FIWARE:s käpphäst hela tiden egentligen.
Att kunna bygga ett ekosystem och bygga standards.
Så vi anslöt till FIWARE, när kan det ha varit, 2018 tror jag.

(32:07):
Ja, just det.
För att vi insåg att de och vi driver samma sak. Vi vill samma sak.
Jag tänkte det är ju, om jag bara får inflika kring … Jag tänkte du sa i början Mats,
att vi var spindeln i nätet för att driva projektet, och ni var spindeln i nätet rent tekniskt.
Och det har ju varit en jätteviktig ledfråga för mig, och för oss som kommer från projektledningen.

(32:29):
Det här med att det ska inte bara kunna finnas en spindel i nätet.
För det är ju det som vi har sett som ett problem i hela den här teknikutvecklingen.
Att alla plattformsaktörer är jätteintresserade,
så länge de får vara spindeln i nätet och alla kopplar sig till den.
Men när man slänger in en spindel till så blir det helt plötsligt …
Då funkar ingenting och då blir det bråk. Och då kan man absolut inte skicka data mellan varandra.

(32:49):
Så därför är ju standarderna jätteviktigt. Och att man följer någon typ av standard.
Det är ju det här igen med att kunna våga konkurrera.
Och våga kunna visa att man faktiskt är bäst, istället för att man stänger in.
Så därför är vi jätteglada att Sensative tog den vägen.
För det är ju den vi har drivit på hela tiden i IoT-testbädden också. Att alla …
Det är inte bara Sensative som är välkomna med sin IoT-plattform.

(33:12):
Utan det har ju egentligen varit alla bolag då.
Men det viktiga är ju att man kan vara öppen, och att man kan samarbeta.
Att vi kan plocka data från den ena plattformen till den andra.
Och skicka fram och tillbaka. Inte bara in till en central nod.
Det krävs ju i någon mening ett mod ifrån bolagen att våga ta den rollen.
Kan ge lite feedback på det. Vi träffar ju en del investerare naturligtvis,

(33:35):
eftersom vi fortfarande är i behov av externa investeringar för att gå runt.
Den vanliga invändningen mot oss, att vi inte låser in kunden tillräckligt bra.
För då är man trygg, lite tryggare, som investerare.
För de hundra kunderna har man, och då är man trygg med dem. Och så går man vidare och hittar fler.

(33:58):
Vår trygghet är ju inte för att vi har fysiskt låst in kunder med hjälp av kontrakten.
Med hjälp av teknik som inte passar eller är utbytbart.
Utan vår trygghet kommer från att vi ska se till att vi är så bra leverantör, så att kunden inte vill byta ut oss.
Det är ett annat mindset, och det är inte det klassiska.

(34:21):
Nu kan vi väl komma in på den där cliffhangern som jag utlovade förut.
Okej.
Nej, men jag vet också att ni håller på att utveckla någonting på Gotland, tillsammans med räddningstjänsten.
Mm, ett jättespännande projekt. Vi fick kontakt med räddningstjänsten som sa

(34:42):
”vi har ett problem med information om vilken väg som ambulanser,
polis och annat blåljus, ska ta för att komma snabbaste vägen till ett larm”.
Och vi tror att det behöver man AI för att lösa.
Så de valde oss som partner. Och sen har vi blivit medvetna om att den här informationen,

(35:09):
som man då tycker ska vara standardiserad, den finns inte ens i ett verktyg.
Den finns i fem, sex olika verktyg, beroende på vem som är källan till informationen.
Och i en del verktyg är det standardiserat.
Ett väldigt viktigt verktyg för den här informationen är mejl.
Och när det gäller mejl, så kan den informationen se ut precis hur som helst.

(35:29):
Det kan vara bilder, det kan vara pdf-filer, det kan vara diagram.
Det kan vara text på ett sätt, eller på ett helt annat vis.
En människa kan ju tolka det jättebra.
Men maskiner innan AI kunde inte tolka detta. Men nu gör vi det.
Så nu har vi byggt en miljö med AI-agenter för var och en av de här källorna.

(35:50):
Där resultatet av en sån här AI-agent blir en virtuell sensornod i Yggio.
Som i sin tur används för att identifiera vilka vägar är avstängda, och under vilken tidsperiod.
Och sen kan vi trycka ut det till navigationsverktyg, och ruttplanering och liknande.

(36:11):
Och helt plötsligt har vi fått det att funka. Och det funkar jättebra.
Intressant. Så meningen är då om det är ett utryckningsfordon.
Chauffören ska kunna veta vilken väg jag ska ta.
Då får han i sitt vanliga navigationssystem som han har …
Så får den informationen ifrån plattformen, och kan då ta bort de vägarna som inte är farbara.

(36:35):
Och så får ruttmaskinen i navigationsverktyget för att räkna ut den rätta rutten.
Efterföljande på detta är tanken också att chauffören ska dessutom, med hjälp av en mikrofon,
kunna berätta att han ser nya hinder på vägen. Som vi sen kan ta in igen med en AI-agent,

(36:56):
och stoppa in i verktygen. Och så har vi fått ytterligare information in till navigationssystemet.
Spännande.
Återigen då till FLOW.
Och jag undrar ju så klart, vilka var eller vilka är de största lärdomarna nu?
Vad säger du, Anders?

(37:16):
Vi tror på att det här är rätt väg att gå.
Sen har det ju som sagt … Det har varit utmaningar på vägen,
som har gjort att det kanske inte gått lika snabbt som man önskar.
Men det är ju också klassiskt kanske i de här innovationsprojekten.
Men det börjar ju verkligen hända grejer nu. Och framför allt tycker jag att vi har fått …
Kommunen har verkligen fått upp ögonen för det här, med att verkligen se till att hitta

(37:38):
någon typ av nyare system, som faktiskt bättre kan förstå så att man kan göra planering.
Så det som är kul tycker jag efter … Projektet är slut sen årsskiftet.
Men nu har det verkligen tagit ännu mer kraft och fart i kommunen, och tillsammans
med samarbetspartners, som fortsätter att jobba med att hitta lösningar kring det.

(37:59):
Ja, precis.
Så man har väl lärt sig både … Vissa saker kanske inte funkar så bra,
men då kan man hitta andra vägar. Och hitta nya lösningar som är spännande.
Så att jag tror att vi kommer nog att nå de här målen som vi hade från början.
Men vi hann inte riktigt med det i projektet.
Men det är kul att se att det dör inte av.

(38:19):
Och jag tycker det har varit lite symtomatiskt för alla projekten
som vi har kört dels inom IoT Sverige.
Men de som vi kör i de samarbeten jag har varit med inom i Lund.
Det är ju att projekten dör inte för att projektpengarna försvinner.
Utan man hittar nya vägar. Antingen hittar man nya projekt,
eller så bara fortsätter man i en ny konstellation och tar det vidare.
Så det tycker jag är härligt att se. Att man har spår som funkar, så fortsätter man.

(38:41):
Man lägger inte bara ner det.
Bygga kontinuiteten.
Mm, att det finns någon typ av uthållighet bortom projekten.
Och sen får man ju … Så är det klart att alla på något sätt måste kanske få in …
Ekonomin måste ju gå ihop, som sagt, för alla. Och vissa är mindre bolag och så där.
Men det är ju inte så att man kan jobba helt gratis utan att få in pengar.

(39:02):
Men vi hittar vägar på något sätt att ta de här spåren vidare.
Jag tycker det särskiljer väldigt mycket, det vi gjort i Lund,
med mycket som jag ser på andra ställen.
För gör man ett projekt, och efter projektet så ställer man in saker i sina pärmar.
Det gör man ju inte längre, men ni fattar.
Och sen så gör man en ny ansökan på någonting helt annat. Och börjar om från noll igen.

(39:23):
Och det har vi inte gjort i Lund. Utan där har vi hela tiden byggt, byggt, byggt, byggt.
Men jag skulle vilja komma tillbaka till en annan sak också.
När vi började SOM så handlade det väldigt mycket om samverkan, och det handlade om interoperabilitet.
Och många skulle kunna koppla till plattformen, för att få det här till att bli en systemlösning.

(39:44):
Det som vi hela tiden har jobbat med, både i projektet och Sensative,
har också handlat om att skapa egen rådighet för staden.
Så att staden ska få ägandeskapet på datan. Staden ska få ägandeskapet på hur datan ska användas.
Vilka prylar man stoppar in, vilka tjänster man stoppar in.

(40:06):
Och det där har vi gjort därför att vi har känt att staden ska bli datadriven.
Då måste staden kunna få det ansvaret.
Nu har ju det politiska klimatet i världen förändrats på ett sånt vis,
att det här som vi kallar för egen rådighet heter numera data sovereignty.
Och är väl nästan högst på EU:s agenda efter tullar just nu.
Just det. Ja, men precis.

(40:26):
Intressant iakttagelse, verkligen.
Har ni några tips till andra kommuner, som kanske inte har kommit lika långt i det här?
Jag vill nog faktiskt slå ett slag för att börja litet, gör små saker. Gör inte för stora saker.

(40:48):
Men tänk långsiktigt.
Det är så många som inte tänker långsiktigt, men börjar stort. Och så kostar det pengar.
Man bygger sig någonting som man sen måste förvalta och lägga massa kostnader på.
Börja smått, men tänk stort och tänk långsiktigt.
Anders?
Ja, det enda jag tänkte var kanske tänk …

(41:13):
Istället för kommuner, att man tänker samhället.
Och titta lite på hur ser samhället ut där vi verkar. Lund är ju speciellt på sitt sätt.
Men ofta så har man någon typ av styrka som man kanske kan spinna på
och titta lite på. Så att man får den här uthålligheten.
För satsar man på ett område där man kanske inte har lokalt näringsliv
eller så där. Där man har ett driv inom de här frågorna, där man har …

(41:34):
För då ofta får man ju uthålligheten, om det finns företag som är etablerade och jobbar kring det.
Om man inte har det alls, så tror jag att det är svårt att hålla ut i längden.
Så försöka hitta de här grejerna där man har en uthållighet till det.
I alla fall om man vill driva frågor, där man känner att man vill ligga långt fram och ta nästa steg.
Annars, en bra idé kan ju vara att kopiera smart från de som har lyckats göra något lyckat.

(41:56):
Steal with pride.
Ja, så inte man börjar bygga om någonting bara för att man ska bygga det själv.
Just det. Slutligen då, vad har varit roligast med det här projektet?
Och det måste jag nog nästan säga, att det är ju den samverkan vi har.
Och alla människor som man då jobbar med, och går in med en väldigt öppen inställning.

(42:19):
Att vi ska lösa ett problem, hur gör vi det?
Vem kan göra vad? Och så får man ihop en lösning.
Det har blivit en mentalitet i de här projekten av att skit i vilka företag vi är.
Nu går vi in och löser problemet, och sen så får vi på något vis lösa det affärsmässiga också.
Men det öppnar en massa dörrar genom att man går in med den attityden.

(42:43):
Ja, men det skulle jag också säga. Jag bara tänker på projektmötena vi har.
Och det är inte bara … Nu har vi varit i FLOW senast, men även hela vägen.
Det är ju en enorm energi när man samlar. Det kommer kanske 20 pers från massa olika.
Det är ju aldrig så att tiden räcker till. Utan det blir spinoffer och det blir grejer.
Och så hittar man på något annat. Så då går liksom någon … ja.

(43:06):
Det är en väldigt bra energi i de här aktörerna som brukar vara med i de här projekten.
Och det ger ju energi även till mig som ska driva projekten framåt.
Att man får känna att shit, nu vill man göra ännu mer.
Härligt, det får bli slutorden. Så jag säger tusen tack till er, Anders Trana och Mats Pettersson,
för att ni var med i IoT Sveriges podcast, och delade med er av era erfarenheter kring det här.

(43:31):
Tack. Tack ska du ha. Tack.
Du har lyssnat till en podcast från IoT Sverige,
ett strategiskt innovationsprogram finansierat av myndigheterna Vinnova,
Energimyndigheten och Formas.
Musiken i programmet är skriven av Johannes Bergenheim.
Själv heter jag Maria Bergenheim.