Kommunikationens roll i komplexa innovationsprojekt

Hur kommunicerar man om sådant som är komplext och osäkert men samtidigt avgörande för samhällets utveckling? IoT Sverige finansierar och stöttar innovationsprojekt som tar sig an några av våra mest utmanande samhällsfrågor. I det här avsnittet möter du Camilla Wallander, vd på Berghs School of Communication och ledamot i IoT Sveriges styrelse. Lyssna på hur smart kommunikation och kreativt tänkande kan göra skillnad i komplexa innovationsprojekt.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:12):
Hur kommunicerar man om sånt som är komplext och osäkert,
men samtidigt avgörande för samhällets utveckling?
IoT Sverige finansierar och stöttar innovationsprojekt som tar sig an några av våra mest utmanande samhällsfrågor.
I det här avsnittet möter du Camilla Wallander,

(00:34):
VD på Berghs School of Communication och ledamot i IoT Sveriges styrelse.
Vi ska prata om hur kommunikation och kreativt tänkande kan göra skillnad i komplexa innovationsprojekt.
Jag heter Maria Bergenheim och du lyssnar till IoT Sveriges podcast om innovativa IoT-projekt i offentlig sektor.

(00:59):
Ja, men hej och välkommen du som lyssnar, och hej och välkommen Camilla Wallander.
Hej och välkommen hit till Berghs.
Tack så mycket. Ja, men precis. Vi befinner oss ju på Berghs
School of Communication. För de som inte vet. Vad är Berghs?
Berghs är ju en kommunikationsskola.
Det vi gör är att vi använder kreativitet och kommunikation för att lösa riktiga problem.

(01:23):
Så det här är ju en yrkesskola som faktiskt jobbar med komplexitet.
Vi jobbar med hur vi ska kunna hitta lösningar på framtidens problem.
Men vi gör det med kommunikation och innovation.
I det här fallet så är det ju en skola som både har heltidsprogram för unga som är ungefär i snitt 26 år,

(01:44):
som antingen har pluggat på universitet innan eller har jobbat eller har varit ute och rest och jobbat i serviceyrken.
Men sen så har vi mängder av kurser för yrkesverksamma för att vi behöver ju fylla på med utbildning över hela livet.
Så vi ändrar och tar fram nya kurser beroende på behoven som finns.
Och så skräddarsyr vi kurser eller hela program för företag.

(02:07):
Så vi har hela spektrat kan man säga.
Just det, och ni följer ju såklart samhällsutvecklingen.
Eller era kurser följer samhällsutvecklingen.
Ja, och det är ju bara näringslivet som är med.
Alla våra lärare är ju från näringslivet.
Så vi har ungefär 800 personer involverade i Berghs på ett år.
Från kursansvariga till föreläsare och handledare.

(02:29):
Och vår uppgift är hela tiden att hänga med i vad som är viktigt.
Vilka kompetenser behöver vi utveckla? Och vilka personer finns det där ute
som är duktiga på att förmedla det här på ett inspirerande sätt?
Allting som vi gör är casebaserat. Så vi lär ut någonting, någon delar en kunskap.
Och så sätter vi det i ett sammanhang, i en kontext.

(02:51):
Så att både studenterna, eller om man då går en av våra kurser,
så ska det alltid kopplas till en verklig utmaning.
Och berätta kort om dig Camilla, vem är du?
Jag har varit på Berghs nu i över 12 år.
Varit vd på Berghs och kunnat vara med i att både utveckla Berghs innehåll men också Berghs varumärke.

(03:15):
Som är en fantastiskt härlig uppgift. Min bakgrund är som marknadschef.
Har haft roller som marknadschef för SAS på NK och även Hufvudstaden fastighetsbolag.
Och min drivkraft är ju utveckling. Det är att hela tiden vara i rörelse.
Att hitta någonting nytt som jag är nyfiken på eller vill förstå.

(03:35):
Och då behöver jag miljöer där det finns mycket möjligheter till att upptäcka nytt.
Där Berghs en sån fantastisk plats med många människor.
Och du är ju också ledamot i IoT Sveriges styrelse.
Jag tänkte att vi skulle bara prata lite kort om det innan vi går vidare.

(03:56):
Och IoT Sverige är ju ett aktörsdrivet innovationsprogram.
Och det betyder att styrelsen är sammansatt av personer med olika bakgrund vi har.
Från offentlig sektor, från privata företag och så där, branschorganisationer.
Vad tror du att just den här aktörsdrivna sammansättningen har för betydelse för ett innovationsprogram?

(04:18):
När vi tittar överhuvudtaget på hur man får till innovation,
då är det ju att man behöver börja med att få så många olika...
Eller människor med så många olika perspektiv.
Så att ha en styrelse med många olika perspektiv och ha ett helt förhållningssätt till det som IoT Sverige har
i hur man samverkar, det tror jag är helt avgörande för att kunna lyckas.

(04:43):
Och det är även så som vi jobbar på Berghs.
Att vi krockar ju alla heltidsprogram med varandra.
Alla olika discipliner. Strategi, kreativitet,
digitalt, produktionsledning etc. För att om man får de här olika perspektiven
och man får olika metoder kanske för att lösa saker och ting. Då händer det mycket mer.

(05:07):
Förutsättning för att det ska kunna hända mycket mer
är ju otroligt mycket större än om du har för många som tänker och kan ungefär samma saker.
Vad blir din roll i styrelsen?
För min del så är det ju att jag inte är lika insatt i den tekniska delen
och kan då både vara med och ställa frågor för att förstå, och när man ställer frågor så får man...

(05:29):
Det är perfekt att ställa en fråga för personer att kunna förtydliga vad man säger.
Och det är det som kommunikation handlar om. Att göra saker enkelt.
Att kunna kommunicera med varandra är ju att skapa en gemensam grund.
Och många gånger, både företag och myndigheter har ju ibland svårt att nå ut.
För man har otroligt mycket kunskap om någonting.

(05:53):
Och man är insatt i det och försöker ju sitt bästa att förmedla det till en målgrupp.
Men många gånger blir det för komplext. Så man förstår inte.
Och då kan jag både med mina frågor, som hjälpa till att förtydliga,
men också brukar jag bidra med omvärldsbevakning, och ta med mig det vi har upptäckt på Berghs in till styrelserummet.

(06:15):
Ja, men precis. För vi jobbar ju.
IoT Sverige har ju en projektportfölj med mängder av projekt i olika delar
som spänner över olika delar i samhället.
Till exempel vård och hälsa, smart stad, skola och så där.
Och apropå teknik så får ju vi höra ofta att det...
Nej, tekniken, det är inte problemet, utan det är någonting annat.

(06:38):
Och det kan vara, vad ska vi säga, regulatoriska frågor.
Det kan vara organisatoriska frågor eller resursfrågor.
Poängen är att allt samspelar och det blir ju komplext.
Och du var ju inne på det lite grann, men just komplexiteten.
Hur gör man för att göra det mindre komplext?

(07:02):
Eller det kanske man inte ens kan, göra det mindre komplext?
Jo, det tror jag nog att man kan faktiskt, för att det svåra är ju att kommunicera enkelt.
Det som ser enkelt ut på slutet har ju tagit väldigt lång tid att jobba genom för att det ska kunna bli så där enkelt.
Och många tror att man genom att förklara någonting eller att

(07:27):
hitta in i sin kommunikation, att det...
Man kanske inte tänker på att det är ett hantverk som ska göras.
Och det är väl där, att hitta olika sätt att uttrycka sig.
Att kunna uttrycka sig visuellt för att kunna förstå det ...
Använda det sättet att kunna kommunicera. Att kunna använda ordval, kunna använda berättelser.

(07:54):
Man behöver utforska lite grann sättet att kommunicera mot den gruppen personer man ska nå ut till.
Och det är ett hantverk att förstå det, och vad man ska använda i vilka tillfällen.
Och där tror jag att det går att hitta betydligt fler sätt än vad vi gör i dag.
Idag använder vi oftast rapporter, vi använder mycket skrivna ord

(08:20):
och kanske inte är lika duktiga på att visualisera eller att uttrycka det mer känslobaserat.
Jag menade också att komplexiteten kommer ju att vara där, för det är komplexa samband som hänger ihop.
Men sen gäller det ju då att ... ja, som du säger, kommunicera det här på ett enklare sätt.

(08:42):
Men också hitta en gemensam nämnare så att man förstår varför man ska göra det.
Så att den här visionen eller missionen för det man ska åstadkomma blir tydligare.
Och där tycker jag ju att vi har pratat mycket, mycket mer om det
de senaste åren, speciellt i Almedalen, om man följer samtalen i Almedalen.
Så det har varit väldigt mycket mer nu om mission-driven design och att skapa förståelse för varför.

(09:06):
Inte börja med vadet. Och likadant att ha en mening, ha ett why.
Att ha en mening med vad man vill åstadkomma på det långsiktiga perspektivet.
I innovationsprojekt som vi har så finns det ju alltid en osäkerhetsparameter,

(09:31):
om man nu kan kalla det så. Just att det är innovationsprojekt.
Man vet inte exakt hur det ska bli.
Det är klart att man har en uppfattning om vad man vill åstadkomma och så.
Men jag tänker dagens samhällsutmaningar, om man säger klimatfrågan eller den demografiska utmaningen...

(09:52):
Det är ju typiska frågor som vi har projekt som försöker lösa på olika sätt olika bitar.
Men hur kan kommunikations insatser stötta just den här innovationsbiten?
Kan vi till och med kommunikation bidra till att innovation uppstår?
Det man kan bidra med det är att också hitta modeller eller arbetssätt för att

(10:16):
stötta, så att man tittar på processerna, hur man hur man jobbar.
Då finns det ju många sätt att kunna kombinera mera kreativa processer med analytiska processer.
Och där känner jag många gånger att man kanske inte tar stöd i sitt arbete.
Utan man tänker att man bara ska prata på, eller man ska utgå från ett underlag, och att det löser sig i ett samtal.

(10:42):
Det jobbar ju vi väldigt mycket med att det gör det oftast inte,
utan du behöver ha en process för dina insikter, du behöver ha en process för din idégenerering.
Du behöver ha en process eller en metod och till och med ibland facilitatorer för att komma fram till en lösning.

(11:02):
Och där tror jag kommunikatörerna kan hjälpa betydligt mer.
Att vara processledare och facilitera process.
Inte bara vara de som tar hand om att kommunicera någonting på slutet.
När det är klart allting. Utan vara med och leda mer.
Just det. Och där kommer man in lite grann på skillnaden
mellan intern och extern kommunikation. Det är ju olika saker.

(11:27):
Vad tänker du kring ... Vi tar intern kommunikation då för ett projekt som drivs.
Låt säga att det är i en kommun eller region. Hur viktigt är det?
Man har ju vänt på det här med att när man ska tänka målgrupp.
Att börja med att sätta den interna målgruppen i mitten.
Att det är där du behöver börja, för du behöver få mer kraft ifrån fler personer.

(11:50):
Extern kommunikation, om man bara skulle gå raka vägen till extern kommunikation,
kanske till och med köpa kommunikation, reklam eller något annat,
då missar du alla de här ambassadörerna som du kan få med dig när du jobbar inifrån.
Så kan du ha flera personer som är involverade med flera olika röster
som kan nå ut till flera olika målgrupper så har du betydligt starkare möjligheter framför dig.

(12:18):
Vill man jobba mer med den interna målgruppen. Då är det ju inte att börja med att tänka vilken kanal man ska nå ut i.
Utan det är ju att förstå vilka personerna är. Vad de går i gång på.
Hur de är klustrade. På vilket sätt som man kan prata.
Eller göra någonting som faktiskt väcker en känsla.

(12:39):
Så att det inte blir en information. Utan det verkligen blir kommunikation.
-Det vill säga att göra någonting gemensamt.-Just det, det är en skillnad ju faktiskt.
Att många tror att information är kommunikation, det vill säga att man skickar ut någonting,
man skickar ett nyhetsbrev eller man skickar ut
ett mejl, eller man kallar till ett möte där man berättar om saker.
Men det är ju att informera. Går man den andra vägen, att man vill kommunicera,

(13:03):
då behöver man skapa sammanhang för interaktion, både digitalt och fysiskt.
Och då handlar det om att ställa frågor som man kan diskutera, kanske till och med samverka kring,
få idéer, tankar som kan komma in igen. Så att det inte är en färdig process,
utan en öppen hela tiden för att mata in nya idéer och tankar. Och våga det.

(13:27):
Våga ta in, utan att lova att man ska göra någonting.
Och där kan jag också känna, efter ett antal samtal som jag har haft under åren,
att många tror att ska man involvera människor så måste man göra allting de säger.
-Ja, just det.-Det behöver man inte.
Utan man involverar för att man vill lära.
Och plocka ut det som man tror att projektet behöver för att knuffa det vidare.

(13:56):
Jag tänkte att vi skulle prata om kreativitet.
Ja, det tycker jag också.
Hur blir man kreativ?
Vi tänker kring kreativitet, det är att alla är det i grunden.
Men du kanske inte har tränat din kreativitet.
Så i grunden så föds vi kreativa.

(14:18):
Som unga så behöver du utforska, du behöver lära dig.
Kreativitet handlar ju om att sätta ihop saker på nya sätt.
Att våga kombinera saker så att det blir någonting annat än vad det var tidigare.
Och det är det man gör när man är liten. Man vet ingenting.
Man försöker lära sig att gå. Man försöker lära sig hur man förhåller sig till sin omvärld.
Så vi vet att alla har det i sig. Men sen så kanske du är i miljöer eller du är i ...

(14:44):
Alltså, du kanske själv inte vet hur du ska göra för att utveckla den vidare.
Så att i kreativiteten så är det ju att du hittar det bara inte själv utan du måste ha stimuli för att vara kreativ.
Och stimulin kan komma från en miljö som du utforskar. Det kan komma från media.

(15:07):
Det kan komma från människor du träffar. Eller länder du åker till.
Om man plockar med sig lite olika.
Samlar in både tankar, röster och föremål eller vad det nu kan vara.
Så är det sen små pusselbitar du kan använda när du ska vara kreativ.
Eller när du är i ett sånt sammanhang där du behöver använda din kreativitet.

(15:31):
-Ja, och jag tänker att innovationsprojekt kräver ju kreativitet.-Precis.
För du sa att det är nånting nytt, liksom. Man ska få fram nånting nytt.
Hur kan ett kreativt tankesätt hjälpa innovationsprojekt?
Nej, men om man tänker att kreativitet är ju nånting som är unfinished.
Det är aldrig färdigt. Det går alltid att koppla på nya saker nya parametrar. Nya infallsvinklar.

(15:59):
Så när du jobbar med kreativa processer behöver du bestämma dig för hur lång tid du får vara kreativ.
För det går ju inte heller bara att jobba idéer.
Du måste ju sen sätta ner någon form av prototyp eller komma till ett läge där du behöver testa någonting.
För att få in input från andra människor.
Så att en sak är ju att plocka med sig människor som har lite olika perspektiv i grunden.

(16:22):
Att ha någon modell eller ett format för hur du ska jobba med din kreativitet.
Men också en process för de olika faserna.
Hur lång tid det får ta helt enkelt. Bara som ett exempel.
När studenterna kommer nya till Berghs. Nu gjorde de det för tre veckor sen.

(16:43):
De som påbörjade det här läsåret. Det vi gör är att vi grupperar alla
200 personer i olika grupper med olika kompetenser från dag ett.197 s00:16:56,740 --> 00:17:01,340 Så att vi bygger grupper då där de då får lösa samma problem.
Så varje grupp med olika kompetenser får samma problem att lösa.

(17:06):
Och sen så knuffar vi dem framåt över de här tre veckorna.
Först är det insiktsarbete, att researcha, att ta med, ta in så mycket man kan.
Sen är det att komma fram till några idéer,
några insikter som man tycker är bärande. Sen börja idégenerera på de idéerna.
Sen göra ett urval av vilka idéer som man tror är starkast,

(17:27):
konceptualisera den idén, för att börja testa den och prova och få handledning,
få feedback på det, för att sen gå till presentationsläge,
att försöka presentera det man kommer fram till,
för att se om det är tydligt och enkelt att förstå.
Så det gör vi direkt när de kommer in här på skolan,
och innan de börjar sin första föreläsning innanför Strategisk kommunikation, design,

(17:51):
PR eller vad det nu kan vara. Så alla gör samma.
Så att de ska från början få med sig den här processen.
Oberoende av vilket ämne de ska läsa.
Om det är AI och ännu mer in på teknikdelen. Eller om det är en designutbildning.
Apropå Berghs, så jag tycker att när man ... För de som inte har varit här då,

(18:11):
när man kommer in i huset i det här gamla gasverket, så är det...
Jag uppfattar det som en väldigt kreativ miljö med de här tegelväggarna och så lite stålkonstruktioner.
Det känns verkligen som en kreativ miljö och jag tänker att det är ingen slump.

(18:32):
Nej, när vi nu väl har...
Vi har varit på Sveavägen under många år, och så bestämde vi att vi skulle flytta och försöka hitta en egen fastighet.
Någon som vi verkligen kan jobba med hela fastigheten.
Och då har ju vi känt länge när vi har varit runt om i Europa och tittat och inspirerats på olika platser, att det är...

(18:53):
Att krocka det gamla med det nya som vi tror stimulerar oss att vara i en gammal miljö.
Att ha det här arvet och den här känslan kring att bygga någonting väldigt handfast och hållbart.
Krockar vi det sen med människor, mängder av människor som får röra sig i huset
och miljöer där vi visar på att man sitter i grupper för kanske 4-6 personer.

(19:21):
Så det ska stimulera att hela tiden sätta sig i de här grupperna. Och möten. Och samverka.
Och sen så bestämde vi oss också från början att vi ska inte designa någonting.
Vi ska inte sätta upp några tavlor på väggarna eller någonting.
Utan det här ska växa fram med våra studenter.
Så de får komma med idéer, de har gjort någonting kanske i en kurs.
Då tar vi och kanske förstärker den eller köper in

(19:45):
det eller be dem att ta ut det med något verktyg eller någon app, om det nu är digitalt eller tryckt.
Så det har också varit en process att visa att ett varumärke lever och utvecklas hela tiden.
Den ska inte vara färdig från dag ett. Det ska byggas på, det ska tas bort, det ska ändras.

(20:08):
Det är hela vår filosofi kring vad vi tror på. Att det är iterativt.
Att arbeta kreativt och innovativt är att arbeta iterativt.
Men ibland så kör man ju fast och man känner sig verkligen inte kreativ.
Nej.
Det kan ju hända.

(20:28):
Det kan absolut hända.
Har du några tips så där? Vad gör du?
Nej, men det händer ju dagligen att man kör fast.
En del kanske inte ens tänker på att det är kreativitet de håller på med.
De kanske sitter och tycker att de spånar om någonting eller har ett samtal, men

(20:50):
det händer ju hela tiden att man känner att det inte går vidare.
Det får inte den farten som man skulle vilja ha.
Och då finns det ju olika tricks att göra.
En sak är ju faktiskt bara att gå ifrån ett möte eller ett samtal och säga att nu tar vi en break.
Där ingen tittar på mobilen, utan där alla går ut 10 minuter i friska luften och kommer tillbaka.

(21:14):
Eller där alla går och gör någonting annat än vad vi gör nu.
Så att man bara bryter
där man är och får in någonting nytt. Men många gånger är det en modell.
Att man tänker att nu har vi suttit och snackat här länge. Ska vi kanske använda oss av en...
Ett tillvägagångssätt som kan hjälpa oss. Okej, vi kör tio idéer på tio på en minut.

(21:40):
Alltså, vi använder oss av en modell för att bara komma vidare.
Plocka fram post it-lappar eller vad det nu kan vara.
Eller vi tar att alla läser igenom det här pm:et nu. Alla tar fem minuter, går iväg, läser själva.
Sen tar vi en whiteboard och så börjar vi idéa tillsammans på det.
Bara enkla sätt för att bryta och hitta in i en miljö.

(22:04):
Eller man säger att nu bryter vi här.
Vi träffas igen nästa vecka. Då har alla tagit med sig en spaning vardera.
Någonting som ni ser i er närmiljö eller någonting ni har sett utomlands eller vad man nu vill ha för perspektiv.
Ta med er det. Så börjar vi med det.
Och utifrån det vi hör varandra prata om så kan vi börja igen i vår kreativa process.

(22:28):
Vi befinner oss mitt i en digital transformation.
Det är en tid som också kallas den fjärde industriella revolutionen.
Först kom ångmaskinen, sen elektricitet,
datorer, och nu är vi i en tid som är omvälvande, kan man ju säga.
Allt är uppkopplat. Inte allt, men nästan. Vi har artificiell intelligens och så där.

(22:54):
Och många av IoT Sveriges projekt är ju faktiskt med och formar den här transformationen.
Vad är viktigt att tänka på när det gäller kommunikation kring det här? Vad har man för ansvar?
Vi kan ju ta som ett exempel då AI. Om vi tar den delen.
När vi ordentligt kom i gång och började jobba med AI för tre år sen.

(23:17):
Med ChatGPT. Först ett bildgenereringsverktyg, men sen kom ChatGPT ganska tidigt.
Då satte vi vårt förhållningssätt till det
för Berghs, för både våra studenter och för personer, alltså vår personal.
Och det var att vi ska ha ett nyfiket förhållningssätt.
Och det har vi på all teknik, alla nya digitala möjligheter. Att ha ett nyfiket förhållningssätt.

(23:44):
Och med ett nyfiket förhållningssätt innebär det att du behöver prova.
Du behöver testa saker och ting.
Och när du provar så ser du vad det finns för möjligheter, men du ser också vad det finns för risker.
Och att då både parallellt kunna jobba med möjligheter och risker.
När du ser att det blir ett bias till exempel i AI-världen.
Då behöver du förhålla dig till att hur ska du komma förbi det biaset?

(24:07):
Dels hur ska du själv kunna identifiera det?
Och hur ska du prompta eller på ett annat sätt då kunna ta dig vidare för att inte hamna fel?
Och likadant med säkerhetsfrågor. Att identifiera genom att du provar och testar.
Men sen också snabbt kunna dra lärdomar och fånga in kunskap kring det.

(24:28):
Och det här gör vi ju dagligen, och vi får ju frågor dagligen från både studenter
och från kursansvariga kring hur vi ska förhålla oss på bästa sätt.
Det finns ju alltid de som springer snabbast och tidigt anpassar sig.
Och mycket handlar ju om att hur får vi med alla på tåget i den här stora samhällsomvandlingen?

(24:53):
Det är ju en fråga och det har ju att göra med jämlikhet och inkludering och så där.
Och de här frågorna har ju vi jobbat med ganska mycket ute i Sverige och
de är väldigt viktiga och svåra också.
Men hur kan man med kommunikation stötta så att alla hänger med?

(25:18):
En aktivitet som vi gjorde som vi började med för två ett halvt år sen.
Det var att bjuda in till något som vi kallar för en Unconference.
Det vill säga en konferens där inte vi bestämmer exakt vad som ska sägas och vem som ska säga någonting.
Utan att de som vill delta på konferensen får berätta vilket ämne och också på vilket sätt man vill framföra den.

(25:43):
Vi gjorde det på ett sätt där man kunde välja mellan 10 minuter,
20 minuter, när det gäller att tala eller en workshop.
Det gjorde vi för att få fler personer att komma till Berghs.
Att uttrycka i det här fallet då en konferens kring AI.
Att uttrycka hur långt de har kommit, vad de har gjort, vad de har testat, vad de har provat.
För att få i gång ett samtal där det inte finns en expert eller två experter

(26:07):
utan alla kommer dit för att dela sin erfarenhet, hur långt man har kommit.
Med det sättet så bjöd vi in väldigt mycket mer människor än vad vi...
Personer med olika bakgrund mot vad vi har haft tidigare, och där alla
älskade det här samtalet som föddes mellan de här sessions.
För har du bara 10 minuter eller 20 minuter, då blir man ju mer nyfiken på...

(26:29):
För man kommer ju inte hela vägen fram med den personen, utan då vill man ju fortsätta prata emellan.
Så vi började få in fler personer, som jag sa med olika bakgrund, började få in ännu fler kvinnor.
Mot den första Unconferensen till den fjärde,
så fick vi 50-50 bland talarna, bland män och kvinnor.
Första gången var det 70% killar som ville komma hit och prata om AI

(26:52):
och sista gången då så hade vi attraherat och stimulerat så vi fick 50-50.
Vi var också otroligt måna om när vi utvecklade ett helt nytt program,
ett nytt program, alltså en ny yrkesroll som vi då kallar för Content Engineer.
Att jobba både med kommunikation och innehåll men också jobba då med AI-verktyg.

(27:15):
Och då var vi otroligt bestämda för att vi skulle ha en kvinna som var programansvarig.
Så vi har en lärare som är programansvarig som var kvinna. För att driva på förebilder.
Eftersom med mycket teknik och mycket digital utveckling
så har det varit en tendens att männen har varit i majoritet.
Ja, men precis. Apropå ChatGPT. Jag vet att du använder dig av det.

(27:40):
Ja, absolut.
Berätta.
Nej, men som sagt, jag började ju då för tre år sen. Eller två och ett halvt år sen.
Och både började utforska olika verktyg, bland annat ChatGPT.
Och började se, vad kan jag använda i min roll?
Och vad kan vi använda på Berghs? Och vad ska vi utbilda inom?

(28:02):
Så dels började vi ta fram en massa nya kurser för att vi såg att ledare behöver, projektledare behöver.
Alla olika yrkesroller behöver hitta sitt sätt att använda sig av verktyg.
Så för min del är det att det är en assistent som är med mig hela tiden.
Varje timma på dygnet kan man säga.

(28:23):
Som jag dels bollar idéer och tankar som jag har kring mitt ledarskap.
Men den hjälper mig jättemycket att formulera texter.
Och då kanske jag itererar och promptar en 5-6 gånger innan jag kommer dit jag vill.
Så att jag börjar med någonting jag skrivit, jag förädlar det.
Jag ber om fler perspektiv, jag får de perspektiven.Jag skriver om, jag ber om en idé på uttag.

(28:46):
Jag tycker inte det uttaget är bra. Jag säger att jag hellre vill gå någon annan väg.
Jag ber om förslag på uttag på den vägen.
Så att den hjälper mig att bli snabbare. Så att jag blir både
snabbare, men jag får också fler ingångar och vägar att gå.

(29:12):
Ja, precis, för den har ju ett minne
ska man säga då, så den kommer ihåg era tidigare konversationer och så där.
Dels har jag ju skrivit in jättemycket om mig själv. Alltså, att det här är jag,
så här kommunicerar jag. Det här är min organisation,
det här är våra värderingar, vårt förhållningssätt.
Jag vill ha konkreta svar, jag vill inte ha tio punkter. Jag vill ha ett par ...

(29:37):
Jag vill inte ha de här långa texterna, jag vill inte ...
Alltså mycket saker som jag skrivit som är inte, men också mycket saker som jag skriver att mitt förhållningssätt kring utveckling.
Och sen så varenda gång jag känner att det här får du inte missa, så säger jag att spara det här.
Verkligen var noga med att du lägger in det här i minnet.
Och det som jag har gjort det sista halvåret är att verkligen tala om att pleasa mig inte.

(30:00):
Nu gör du mig glad igen.
Det här är saker och ting som du ... skriver du det här bara för att du tror att jag vill höra det.
Kom ihåg, gör aldrig det. Jag vill att du ska vara helt ärlig.
Du ska väga de här argumenten mot varandra.
Du ska inte göra någonting som ska vara bara bra för mig eller bra för Berghs utan så.
Så det jobbar vi jättemycket med nu.
Ja, just det. Men oroar du ... Nu handlar det ju inte om ChatGPT,

(30:24):
men det är intressant ändå ur ett kommunikationsperspektiv.
Men finns det något som du oroas över när det gäller det? ChatGPT och generativ AI?
Nej, jag tänker så här, verktyg har vi ju alltid fått, nya verktyg som människor,
från alltings start.
Med nya verktyg så försöker vi använda dem på bästa sätt.

(30:46):
Är det så att människor vill använda det på det enklaste sättet man kan,
eller bara för att få en egen vinning av det, ja, men då blir det inte bra.
Så är det någon som försöker lösa ett problem och inte tänker själv,
eller någon som ska idéa och få några bra idéer och bara tar någon idé som kommer.
Oberoende om du gör det i en grupp med människor, där du bara tar första bästa idén.

(31:09):
det blir inte en bra idé, utan det blir den första idéen. Så därför är det viktigt.
Det vi pratar med våra studenter om, det är ju att vi ser det som självklart att de använder AI-verktyg.
Och det har vi sagt sen ett och ett halvt år tillbaka, att vi förväntar oss att ni gör det.
Men ni är ansvariga för output. Det är ni som är ansvariga för det ni tar fram,

(31:29):
och för det ni lägger in, och för den förädlingen som ni ska få till.
För ni ska jobba kreativt och innovativt, och då är det att allting ska förädlas och det ska
Sättas i olika sammanhang. 380 s00:31:43,420 --> 00:31:43,800 Just det.
Så ingenting får tas ifrån en källa utan att granska den.
Eller att bara använda den rakt av. Utan det är en del i en kreativ process.

(31:53):
Ja. Ja, nej, men jag jobbar ju själv som kommunikatör.
Använder mig såklart också av AI. Och jag kan ju bli ibland lite...
Om man nu ska gå in på lite nitty gritty nivå, men så...
När den genererar text så. blir det ofta amerikaniserat-
till exempel att den använder bindestreck istället för kommatecken och sånt där.

(32:16):
Det kan jag bli galen på. Och jag tänkte också på en sak inför den här podden då.
Det går ju att generera poddar också.
Så vi skulle kunna ha pluppat in en massa information här och låtit AI haft det här samtalet.
-Vad säger du?-Jo, men vi har gjort det. Vi har testat det flera gånger.

(32:36):
Och då kan man ta till exempel en text, om man ska berätta vad en copywriter är
så har vi ju jättemycket text på vår hemsida.
Så den kan man bara lägga in då i NotebookLM till exempel.
Och sen så genererar du en podd på fem minuter eller tio minuter. Och den blir jättebra.
Men den blir ju bara jättebra på exakt det som jag har matat in.

(32:59):
Så du matar ju in de här texterna. Så om du och jag gör en podd där jag har skrivit ner varenda ord
jag ska säga och du aldrig ställer någon annan följdfråga än där du har sagt,
då är ju den betydligt bättre än vi. För det kommer att göras på ett jättebra sätt.
Men ett bra samtal är ju inte så linjärt.

(33:20):
Ett bra samtal är ju att vi får ett litet sidospår.
Eller jag pratar för mycket om någonting och du kapar en fråga.
Eller du bestämmer dig för en annan fråga du ska ställa.
Så om det händer, då är ju det mänskliga samtalet otroligt intressant,
för det är det här som vi inte visste om, som dyker upp.

(33:42):
Men annars är de fantastiska. Bara som ett exempel,
vi gör ju spaningar på LinkedIn från Berghs, så varannan vecka så kommer våra According to Berghs. Och då fick vi se en podd för några månader sen, som handlade om våra spaningar.
Så då är det någon som har tagit våra spaningar från nätet,

(34:05):
stoppat in det då i den här podden och sen så skapat en podd om det.
Och vi blev bara jätteglada, för att då marknadsför ju de vår podd,
men innehållet är det som vi har skrivit.
Ja, just det. Det där kan gå in absurdum. En AI-genererad podd, om en AI-genererad podd.

(34:26):
Ja, precis. Men vi hade ju skrivit texterna mänskligt så, men
det går att och skapa kommunikation på det då naturligtvis.
Vad tycker du är svårt att kommunicera?
Det är svårt att kommunicera så att du får de rätta känslorna.

(34:47):
För med bra kommunikation så ska du ju väcka någonting.
Du ska ju väcka en ilska, en glädje, en nyfikenhet, en wow eller aha-faktor.
Och ska du göra det så måste du verkligen förstå vem du ska prata med, som jag sa tidigare.
Om du förstår både den personens drivkrafter, vilja, hot, möjligheter och kunna nå fram.

(35:12):
Och alla känner ju olika, alla tänker och tycker olika.
Och du kan inte göra kommunikation som är helt individanpassat och kommer hela vägen.
Så du måste ju anta saker och ting och du måste göra nånting som flera tycker om än bara en person.
Och det här tycker jag är svårt att veta.

(35:32):
Har vi kommit rätt nu med den tonaliteten vi ska ha för att nå hela vägen fram så att det upplevs starkt?
Just det.
Och speciellt då om det är komplext.
Är det komplext kan jag förenkla det på ett sätt så att jag kan prata om det
så att det når fram, så att det inte blir för enkelt och inte blir för svårt.

(35:53):
Och samtidigt bli någonting som blir relevant och man vill göra någonting på det.
Man vill agera, man vill att det ska få någon effekt.
Vi börjar närma oss slutet på det här avsnittet.
Men jag tänkte bara, vad ser du för trender framgent när det gäller kommunikation?

(36:13):
Det finns ju vissa trender som har varit trender länge.
Men sen är det ju hur man gör det.
Och det här med samskapandet och community-perspektivet har funnits under många år.
Först var det ju att möjligheten började finnas att skapa digitala communities och börja få in åsikter,
tankar, idéer från en målgrupp eller från samarbetspartner.

(36:38):
Nu efter pandemin så har ju det kommit tillbaka behovet att ses fysiskt och att skapa då communities,
både nischade communities och lite större format för det.
Så den typen av kommunikation ser jag växer fram.
Ett exempel nu från i somras bara på Parkteatern i Stockholm så

(37:00):
var jag på i Vitabergsparken när Sveriges Radio hade en sändning.
Och det de sände då, det var en livesändning av USA-podden.
Så där satt de, precis som du och jag gör nu, men de satt på scenen.
Det var helt fullsatt.
Det var 3 eller 4 000 personer som kom till Vitabergsparken för att lyssna på någonting som

(37:24):
egentligen var precis samma sak som att de skulle kunna suttit hemma och lyssnat på podd.
Men man fick se personerna och man fick vara tillsammans med
andra människor. Och sen börjar ju samtalen.
Du kan börja prata med andra efter att du har lyssnat på den här podden.
Och det tror jag på jättemycket för kommunikation.

(37:45):
Skapa sammanhangen där du får till samtalen.
Där som kommunikatör behöver du vara där och lyssna,
moderera, vara intresserad, ta in det som sägs.
Så det är en av mina starkaste trender, den fysiska och också de digitala communityperspektivet.
Men då säger jag stort tack till dig, Camilla Wallander,

(38:06):
för att du var med och delade med dig av dina erfarenheter.
Tack så mycket, det var jättehärligt att prata med dig.
Du har lyssnat till en podcast av IoT Sverige.
Ett strategiskt innovationsprogram finansierat av myndigheterna Vinnova,
Energimyndigheten och Formas. Musiken i programmet är gjord av Johannes Bergenheim.

(38:31):
Själv heter jag Maria Bergenheim.