Från vattenbrist till den smarta uppkopplade ön

Tjörns kommun brottas med omfattande vattenförsörjningsproblem. Föråldrade ledningssystem skapar läckage och höga vattentaxor. Detta ville projektet Ingen H2O-brist med säker IoT-list ändra på. Projektets framgångar bygger till stor del på en arbetsprocess med ett öppet och transparent förhållningssätt. I avsnittet medverkar David Andersson, VA-chef för Tjörns kommun, Robert Petersson, tjänsteägare inom innovation och utveckling på SOLTAK AB och Olle Penttinen, forskare inom mätteknik på RISE. 

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:09):
Tjörn, den lilla ökommunennordväst om Göteborg
brottas medstora vattenförsörjningsproblem.
Kommunen har ett årligt vattenläckagepå över 40 %
och Sveriges högsta vattentaxa.Det här blev startskottet för projektet
”Ingen H2O-brist med säker IoT-list”.Ett ambitiöst projekt

(00:34):
som kommit att handla om mycketmer än enbart vattenförsörjningsproblem.
Det ska vi prata om i det här avsnittet.Jag heter Maria Bergenheim
och du lyssnar på IoT Sveriges podcastom innovativa
IoT-projekt i offentlig sektor.Hej och välkommen

(00:56):
du som lyssnar! Ja, i dag såbefinner jag mig i Skärhamn på Tjörn.
Vi har ett spännande avsnitt framför ossdå vi ska prata om vatten
och IoT. Jag har med mig tre gästersom kan mycket om just detta
och det är David Andersson, VA-chefför Tjörns kommun, Robert Pettersson,

(01:22):
tjänsteägare inom innovationoch utveckling på Soltak
och Olle Penttinen, forskareinom mätteknik på RISE.
Välkomna alla tre!-Tack så mycket.
Ni är ju tre nyckelpersonersom har varit med i det här vattenprojektet
som vi ska prata om i dag.Ni representerar ju lite olika delar

(01:47):
kan man sägaoch kommer in med lite olika kompetenser
och det ska vi prata om alldeles strax.Men först får ni berätta
lite mer om er själva.Så David, jag börjar med dig.
Berätta lite om dig och din bakgrund.-Ja, David Andersson heter jag.
VA-chef på TjörnSedan tre och ett halvt år tillbaka.

(02:08):
Tidigare så kom jag från ett företagsom hette Västvatten.
Där ansvarade jag för fyra styckenkommuner och vattenproduktionen i de här.
Sen har jag varit VA-chef i Lysekiloch jobbat i Kungälv.
Så jag har en ganska lång erfarenhetav just vatten och dricksvatten.

(02:28):
Du kan det området kan man säga.-Ja, det är min grej.
Ja, precis. Robert, berätta om dig.-Robert Petersson och jobbar på Soltak
som är ett kommunalt bolagsom hjälper fyra kommuner med it, ekonomi
och lön och nu även innovation.Där jag håller i innovation-
och utvecklingsbitarna.Så jag hjälper de fyra kommunerna

(02:49):
med innovationslösningar,bland annat IoT.
Olle, berätta lite om dig.-Ja, Olle Penttinen, jag är forskare på RISE
sen 20 år tillbaka ungefär.De senaste tio åren
så har fokus legat på underhållav vatten, fjärrvärme, infrastruktur,

(03:14):
prediktivt underhålloch hur man kommer till rätta med
underhållsproblemen som vi ser i dag.-Vi ska prata om
projektet Ingen H2O-bristmed säker IoT-list.
Det är ett prototyputvecklingsprojektsom IoT Sverige

(03:34):
finansierade med ungefär 2 miljoneroch som drevs under 2022-2023.
Det är alltså avslutat,men vi kan väl redan nu så här tidigt
i avsnittet berättaatt ni är ett av de fem projekt
som har fått fortsatt finansieringfrån Vinnova
och IoT Sverige,så grattis till det till att börja med.
Tack.Det är så att ni ska kunna bygga ut

(03:58):
och skala upp. När vi pratar omhållbar vattenhantering
så är det faktiskt också tematpå ett av de fem nya
Impact Innovation-programmen.Impact Innovation är ju nästa
generations strategiskainnovationsprogram.
Så man kan säga att det här projektetär högaktuellt

(04:19):
och högt uppe på agendan.Varför är det så viktigt att ha koll
på det här med vattenoch vattenförbrukning?
Det är otroligt viktigtför vår framtid.
Vi måste bygga upp en hållbar produktionoch nät av vatten

(04:39):
så att alla kan ha en tryggvattenförsörjning i framtiden.
Man tar ju det för givetegentligen ganska mycket,
åtminstone här i Sverige,att det finns rinnande vatten.
Ja, det är en självklarhetoch den ska vi ju ha
med oss i framtiden också,den här självklara vattenförsörjningen.
Men den är inte helt självklarom vi inte gör någonting åt den.

(05:01):
Just det. Vi ska komma in på det här då,för i Tjörns kommun
så har ni ett stort vattensvinn,som jag sa i inledningen
och Sveriges högsta vattentaxa.Vad beror det här på?
Framför allt så är detatt man har inte tagit tag i helheten

(05:21):
tillräckligt tidigt.Man har inte underhållit
i den utsträckning som man borde gjort.Och det här är långt tillbaka.
Det kanske är 20-30 år egentligensom man inte har gjort
riktigt det man borde ha gjort.-Vad är det det beror på alltså?
Det sträcker sig ännu längre tillbaka.Det är egentligen att vi byggde ut

(05:44):
alla de här anläggningarnapå 60-talet framför allt, 60-, 70-talet.
Och vi har levt på väldigt mycketvi byggde på den tiden.
Och sedan så…Nu kommer alltså behovet av underhåll
av allt det vi byggde på 60- och 70-talet.-Man har inte hållit efter det
så att säga och moderniserat?-Nej. Och i och för sig,

(06:07):
man ska inte byta ut någontingsom inte behövs bytas heller
så att det kan ligga rätti tiden nu också.
Projektet då, vad är det ni har gjorti det här projektet?
Ja, det är jättemånga bitarsom vi har gjort i det här projektet.
Bakgrunden till det äratt vi har haft problem historiskt

(06:29):
med att kunna försörjaTjörn med dricksvatten.
Det har pågått ganska många år.2018 till exempel hade vi
råvattenbrist på Tjörn.Det var en torr sommar
och vi fick gå ut med bevattningsförbudoch så vidare.
-21 slog vattenverket i taket.Då gick det för max.

(06:51):
Då kunde vi inte producera mer vatten,och då finns det lite olika vägar
att välja givetvis.Men vi hade redan valt den här vägen
att i stället för att byggastörre vattenverk,
större råvattenreservoarerså ska vi spara vatten
för det är betydligtmer hållbart i längden
och jobba med det vi har.-Och den här IoT-lösningen då?

(07:12):
Ska vi komma in på den?-Ja, IoT-lösningen.
I grunden så är detatt vi ska mäta mycket mer.
Vi ska mäta hur mycket vattenvi producerar,
hur mycket vi skickar ut på vårt nät.Vi ska mäta i nätet
och hemma hos våra kunder.Och där kommer de här

(07:33):
fjärravlästa debiteringsmätarna in.Smarta vattenmätare
som vi pratar om.Samla all den här informationen
på ett och samma ställeför att kunna jämföra, hitta läckor
och även förutse en delkommande underhåll.

(07:53):
Vi ska även kunna prioriteraframtida underhåll med det här systemet.
Hur många sådana här… För då har nigått ut och installerat
smarta vattenmätare i hushåll då.Hur många har ni installerat?
Kan du berätta lite merom själva lösningen?
I dagsläget såhar vi installerat 2 000 ungefär.

(08:16):
Vi ska totalt byta 5 500.
Det kommer att ta några år till,för man byter alltså 10 % per år.
De ska sitta ute i tio år, vattenmätarna,så det tar några år
innan vi är fullt utbyggda.Men vi har försökt att koncentrera dem
till ett par testområdendär vi har nu full kontroll på

(08:39):
hur mycket vatten som konsumeras,alltså går igenom de smarta vattenmätarna
och hur mycket vattenvi pumpar in i de här områdena.
Så vi kan redan nu börjajämföra de här två
och titta på utläckageti de här områdena.
Kan ni berätta lite mer om lösningen?Olle, ni byggde ju på RISE då

(09:04):
En IoT-plattform som ni hade inledningsvis.-Ja, precis. Det har varit kul
att följa Tjörn under de här årensom vi har samarbetat i prototypprojektet
och framför allt sehur den medelstora svenska
kommunen kan arbeta i det här.För att det är den utmaning

(09:31):
ser ju vi när vi tittarpå Sveriges kommuner
att kunna hantera det härmed begränsad kompetens, ekonomi
och så vidare.Det var vår utgångspunkt
när vi tittade påhur vi skulle sätta upp en lösning
för den lilla kommunen.Och den prototypplattform

(09:52):
som vi byggde i projektet,den tjänar ju i syfte att
för Tjörn och för Soltak då,Robert att ta fram
en förvaltningsbar lösningsen för dem själva.
Så att den prototypplattform vi byggtär något som har levt under projektet

(10:15):
och som sedan
Soltak fortsätter driva på eget sätti egen regi
men med vår som inspiration.-Just det. Berätta, Robert om Soltaks
del i det här då?-Ja, vår del i projektet
handlar just om att sätta upp och ta överoch förvalta IoT-plattformen

(10:39):
och det som hör till den.Och hela tiden i det här projektet
så försökte vi arbeta efter attbygga för det här projektet,
bygga litet för VA-projektetmen tänka stort
och tänka skalbartför att kunna använda det
i alla våra fyra kommuneri alla deras verksamheter.
Just det, Soltak är ju kommunägt av…Ska vi säga de där kommunerna igen?

(11:02):
Vilka var det?-Precis, det är Kungälv,
Lilla Edet, Stenungssund och Tjörn.-Jag sa inledningsvis
för jag vet att det här är…Ni kom ju mycket längre
än vad ni trodde, eller hur?-Ja, visst har vi kommit längre
än vad vi trodde.Vi har till och med börjat
att se skillnad i produktion.

(11:26):
Ja, som sagt, 2021slog vi i taket med våra vattenverk
och då pumpar vi ut väldigt mycket vatten.Och vi ser ungefär
4 % per år har vi minskat.-Vattensvinnet?
Vattensvinnet -22 och -23.Och det är delvis på grund av…

(11:46):
Vi har gjort väldigt många åtgärder,så det här är en del
i alla åtgärder vi har gjort.-Vad ligger i en normal kommun
eller vad man ska säga i Sverige?Vad ligger vatten svinnet på?
Ja, eftersom Tjörn ären väldigt utspridd kommun
VA-mässigt, så är det svårt att bara sägaatt det läcker ut x procent.

(12:12):
Ja, Tjörn består ju av många små öar.-Det som sagt, det är jättemånga små öar.
Fyra, fem stycken av dessa öarförser vi också med dricksvatten
och tar emot avloppet ifrån dem.-Tjörn är ju också kan man säga
en sommarö, åtminstone såkommer det hit väldigt

(12:33):
mycket mer folk. Hur påverkar det?-Ja, normalt…
Boende på Tjörnär 16 000 ungefär.
Sommartid kommer det hit 16 000 tillsom bor i våra sommarstugor
och så har vi ungefär lika många turister,dagsturister då som kommer hit.
Så att vattenförbrukningen går uppganska mycket på sommaren.

(12:57):
Absolut, det gör det.Samtidigt så stänger vår industri ner
så att det tar ut lite grann varandra,men det blir väldigt stor påfrestning
vissa dagar ellervissa veckor under sommaren.
Har ni mycket att göra då?-Ja, då förhoppningsvis har vi inte
Mycket att göra, för får vivattenläckor i de situationerna,

(13:18):
då har vi svårt att hantera democh kunna försörja hela Tjörn
med dricksvatten om vi får…Så förhoppningsvis så går allting
som det ska under de månadernaoch det är precis det vi ska jobba med.
Förebyggande jobb.-Namnet Ingen H2O-brist
med säker IoT-list.Det här med

(13:42):
säkerhet och cybersäkerhet.Det har varit också en röd tråd
genom hela projektet.Vem vill börja prata om det?
Ska jag ta lead på den?-Olle, ja, precis.
Ja, men vi hade med ossdet från början,

(14:02):
redan innan projektet drog i gång.Men sen blev det här med säkerhet
alltmer aktuellti och med de omvärldshändelser
som har ägt rum under projektets gång.Så säkerheten har varit
ett högt fokusoch vi har jobbat dels internt

(14:25):
inför alla sådana här projekt som…Om jag talar utifrån RISE då,
alla projekt som RISE går in iav den här digniteten
det handlar om att hanterasäkerhetsskyddade data
då behöver vi göraen säkerhetsanalys

(14:46):
och se vilka åtgärder vi behöver vidtaför att säkra informationen och så.
Så att det gjorde vi inledningsvis.Sen har vi haft en cybersäkerhetsexpert
från RISE med i projektetsom har följt projektet, utvärderat
de tekniska lösningarna,kommit med rekommendationer

(15:07):
på vilka åtgärder som Tjörn och Soltakbehöver vidta för att säkerställa
att man har säkra system.Sen för att rent praktiskt
jobba med datahar vi valt att anonymisera
så mycket som möjligt av datanför att helt enkelt

(15:28):
ha mindre känslig dataatt arbeta med
och på så sätt försäkra oss omatt vi känner oss trygga helt enkelt.
Ja, vilka är riskerna då?För vi pratar ju om samhällskritisk
infrastruktur nu.Vad är det för risker om man
pratar cybersäkerhet?-Ja, när det kommer till vattensidan

(15:50):
så tänker vi oss kanske framför alltatt det är två saker vi vill undvika.
Dels GDPR som ju är på allas läppar.Vi vill undvika att hamna i en situation
där vi avslöjar personuppgifter.Och sen så tänker vi också
skydda själva infrastrukturen då,vi vill inte exponera

(16:16):
koordinater och annat för densom kan vara intresserad av sådant.
Har du något att tillägga där Robert?-Ja, även om datan ser ofarlig ut
så kan den faktiskt användasi felaktiga syften.
Kan man läsa ut att en fastighetbara förbrukar vatten fredag, lördag, söndag
så går det ganska lätt att seatt här är det tomt på veckodagarna.

(16:39):
Man kan se sådana mönster?-Precis, så även om datan ser ofarlig ut
så kan den användas felom den når fel personer.
Sen är ju utmaningen idet här att samtidigt som
vi vill vara helt säkra påatt datan inte når fel
så vill vi ändå kunna använda datantill det vi vill göra.

(17:00):
Dela med oss när vi vill,men inte när vi inte vill.
Just det, hur har ni löst det?Vad finns det för utmaningar där?
Vill du fortsätta Robert eller ska jag?-Kör du på där.
Det finns… Vi tänker att det man serblir att datan blir mer känslig
ju mer metadataman kopplar till själva mätdatan

(17:22):
så att säga.-Alltså fler saker du mäter?
Ja, en mätserie i sig själv,en tidsserie över förbrukningen
från en fastighet. Enbart förbrukningenär ju inte känslig i sig,
men så fort den kan kopplaseller knytas till en person
eller en plats eller annat,det är då det blir känsligt.
Men för att kunna göra analyserså behöver vi ändå på något vis

(17:46):
koppla metadata, informationom datan till själva
tidsserierna för att kunna göragöra intressanta analyser
och komma till rätta med vattenproblemsom det har varit i det här fallet.
Och då handlar det om att göra detpå ett genomtänkt sätt

(18:07):
så att vi kan få ut så mycket värdesom möjligt ifrån datan, men ändå…
På ett säkert sätt, ja.-Inte avslöja för mycket.
Vi är ganska stolta över en grej där Olle,vill du?
Ja, det är kul.Som en följd av det här projektet
så blev det… Det är egentligendu som ska säga det, Robert,
så blev Soltak först i Sverigemed att publicera öppen

(18:32):
förbrukningsdata som en utkomstav det här projektet.
Så det är kul, det är skoj.Där har vi tagit tag i med
hängslen och livrem, så därfinns inte mycket metadata att jobba med.
Vad kul.-Jag vill lägga lite där, för det här
är delvis ett problemför oss i kommunen.
Vad vi vill med det härär att vi ska kunna

(18:55):
äga datan självaoch vi ska kunna dela med oss
inom kommunen av all data.Vattenförbrukningen kan man tycka
att den kanske inte är så mångaintresserade av,
men den går att användapå väldigt många andra ställen i kommunen
om man börjar koppla ihop till exempeloss och hemtjänsten.
Man kan alltså se om en förbrukarehar använt sin toalett på morgonen

(19:19):
eller om de har varit uppeoch kokat kaffe på morgonen.
Har de inte gjort det,Ja, men då kanske man borde
åka och titta till den där personen.Så att den går att använda.
Vi ska göra så mycket mer i framtidenmed mycket mindre resurser
så vi måste tänka i andra banor.Men vi måste samtidigt vara säkra på

(19:40):
att den här dataninte kommer i fel händer.
Men vi måste ändå kunna öppna uppså vi använder den inom kommunen
åtminstone på olika sätt.-Just det, du svarade nästan
på min nästa fråga. Det här med varfördet är så viktigt att äga sin egen data,
för det har ju ni kommit fram till dåi det här projektet.

(20:00):
Ja, absolut.Vi ska äga datan.
Den ska inte ligga på någon serverhos någon annan leverantör
som vi har svårtatt koppla ihop med annan data
så att säga, så att vikan dra nytta av den.
Det här är ett samverkansprojekti högsta grad. Jag tänkte

(20:25):
de aktörer som har varit medär då Tjörns kommun förstås,
RISE, Guard och Soltak.Jag tänker att vi ska
komma in lite grann påde här organisatoriska bitarna
i projektet, för jag vet attni har jobbat mycket med det.

(20:46):
Och till exempel det här.Alla projekt som drivs
eller som får medel via IoT i Sverigeär ju innovationsprojekt.
Det finns innovation.Det signalerar att det finns någonting,
man vet inte alltid vad utkomsten blir.Det är ju liksom grunden
i ett innovationsprojekt.Hur har ni jobbat med det?

(21:10):
Ja, var börjar vi?Vi kan väl titta på lite skillnad
i just effektivisering och innovation,som vi faktiskt får göra en skillnad på.
Effektivisering är något somarbetas med hela tiden och jämt,
men vi tror väl inte riktigtatt det kommer räcka framöver.
Vi kommer behöva hitta sätt attarbeta på som är mer innovativa

(21:32):
för att klara välfärden framåt.Det gäller ju vatten också,
där vi faktiskt måstearbeta smartare
och i det här fallet bli mer datadrivna.Gå från att se till att inse,
till att kunna förutseoch göra det innovativt.
Det betyder ocksåatt det är en risk i det, naturligtvis.
Så den avvägningen, hur mycket tidlägger vi på innovation

(21:56):
och hur mycketlägger vi på effektivisering
och hur mycket lägger vi på daglig drift?Det blir en utmaning.
Vi kan inte bara springautan vi behöver faktiskt stå med fötterna
på marken samtidigt som vi springer.-Det har ni jobbat med alltså
i det här projektet?-Absolut.
För att hitta den fördelningen,med hur mycket gör vi av vad.
Ja, jag fastnade faktiskt förett citat i er slutrapport

(22:20):
som är väldigt informativ.Att ni hade ett förhållningssätt
100 % lärande i stället för 100 % rätt.-Ja, men det handlar väl om
angreppssättet att man faktisktvågar våga lära sig.
Det behöver inte bli rätt varje gång.Även när det går inte riktigt
som man tänkt sig så finns detmycket kunskap att hämta av det.

(22:43):
Vill nitillägga någonting?
Ja, att vi har jobbatväldigt mycket med personal
och så vidare.Att alla har en samsyn på det,
först och främst i projektet, sedan ävenpersonalmässigt har vi jobbat mycket.
Vi går alltså från ett här-och-nu-arbetehar vi gått till

(23:04):
att jobba proaktivtför framtiden så att säga.
Vi har gåttfrån ett väldigt analogt arbete
till ett digitalt arbeteoch då måste alla vara med på banan.
Så att där har vi lagt mycket, mycket krutså att säga på de bitarna.

(23:25):
Ni jobbar med förflyttningen mot…-Förflyttning, ja.
Ett datadrivet arbetssätt.-Jag tänker Robert på Soltak,
ni har ju också gjortvissa organisatoriska förändringar
för att kunna arbeta med det här.-Ja, det blev egentligen startskottet.
Det här projektet blev startskottetför en helt ny gruppering
som arbetar med innovation hos oss.Så det har gett extremt mycket där,

(23:49):
vilket speglar ut tre andra kommuneroch alla deras verksamheter.
Berätta lite mer.-Det handlar väl om
att gå från it-drifttill att naturligtvis fortsätta med det,
men även ha ett spårdär vi där vi kan driva,
vara med och driva digitaliseringoch fånga upp de drivkrafterna
som finns ute i verksamheternaoch kunna stötta med teknik

(24:12):
och kunskap för att driva ungefärsådana här projekt.
Det kan vara IoT,men det kan likaväl vara AI
eller en BI-lösning.-Den lilla kommunen har ju inte
de musklerna själva attkunna driva den här typen av projekt
utan vi är helt beroende faktisktav Soltak i det här,

(24:37):
i just det här projektet.Det är mycket det vi har belyst
i hela Vinnova-projektet.Det är att vi ska kunna jobba tillsammans.
Och som du sa förut Robert,det ska vara skalbart
till andra små kommuner.-Så den lilla kommunen,
ni behöver jobba tillsammansför att kunna göra den här förflyttningen?

(24:59):
Ja, absolut, det är helt nödvändigt.-Jag tycker det här med 100 % lärande
i stället för 100 % rätt, det är…Ja, det reflekterar på något sätt
det arbetssätt vi har hafti projektgruppen också.
Vi har haft täta regelbundna avstämningarett par gånger i månaden

(25:23):
och kunna fånga upp
saker som har styrt i fel riktningoch snabbt kunna ta ett omtag.
Och jag tror att det är lite kärnan tillatt dels att vi har hunnit
lära känna varandra så pass bra på så kort tidoch även att projektet har varit lyckosamt

(25:43):
om man får säga så.-Ni har jobbat agilt då kan man säga?
Ja, absolut. I allra högsta grad,och det har fungerat väldigt, väldigt bra.
Vilka utmaningar har ni haft?Det har gått som på räls, eller hur?
Ja.-Inga utmaningar.
Det är klart det finns utmaningar.En utmaning fanns ju i att

(26:07):
vi är väldigt många personerfrån väldigt många olika ställen,
och kommun och företagoch RISE som kommer tillsammans.
Vi har forskare ihop medVA-tekniker ihop med projektledare
och helt plötsligt ska viprata samma språk allihop
och det gör vi inte naturligt.Så att vi har jobbat en del

(26:30):
med att vara tydliga i det vi säger,att vi definierar vad det är vi pratar om
så att alla har samma syn på det vi gör.Så att våra sprint reviews
har varit väldigt öppna.Vi har haft väldigt mycket dialog
om varje punkt,så att det är inte bara ett föredrag
av den personensom rapporterar vad han
eller hon har gjort,utan det blir en diskussion om varje sak
och vi har vågatifrågasätta varandra, komma med idéer.

(26:55):
Även inom andra områden, vilket har gjortatt det har drivit arbetet
framåt hela tiden.-Sen skulle vi även då drivas ihop med…
Det är tid egentligen också.Tid och resurser har varit en utmaning
från oss på VA i alla fall.Vi ska ju faktiskt driva en verksamhet
samtidigt som vi ska utveckla verksamhetenoch gå framåt i en helt annan riktning

(27:16):
än vad vi har gjort förut.-Ja, precis hur…
Ni har ju varit inne på det,men att få med alla på tåget så att säga.
Även politiker.-Ja, alla. Det känns som att vi
har fått med de flesta i alla fall på tåget.Givetvis, alla är inte…
tycker inte det här är den bästa lösningenutan man vill ut och jobba bara,

(27:37):
men då kanske de får göra det.Men i det stora hela
har vi fått med de allra flestaoch alla tycker det är kul att utvecklas
och se att nu går det framåt,nu händer det någonting.
Jag vet att ni också har i projektetjobbat med frågor kring
jämställdhet och jämlikhet.David kan du berätta lite om det?

(28:00):
Ja, man kan ju fråga sig,vad har det med en vattenläcka att göra?
Och det tänkte jag själv också.Historiskt så är det
en väldigt mansdominerad värld,VA-branschen. Det har kommit in
mycket tjejer de sista årenoch det är jättekul verkligen
och det hjälper till i det här.Men vad har jämlikhet och jämställdhet

(28:22):
med det här att göra?Ja, jämställdhet mot våra kunder
kanske inte är så jättemycket,men däremot internt i arbetsgrupper.
Där har det väldigt mycket.Och jämlikhet,
det är nog kanske där vi jobbat mestoch tittat på
för där har vi tittat påolika personas och sett hur

(28:44):
påverkar en vattenläckaen person med rörelsehinder till exempel?
Eller någon annan typ av hindereller språkhinder.
Och helt plötsligt ser viatt det finns ett jättebehov
av information från oss och hur vi arbetar,och tänka på det här
i allt vi gör egentligen.-Jag läste också att

(29:07):
ni hade tagit exemplet en förskola.Berätta.
Ja, vi har haft väldigt mångaoch stora vattenläckor på Tjörn
och då är det stora områdensom blir utan vatten.
Och en skolagår inte att driva utan vatten.
Så då har de stängt ner skolornaoch då måste alla barn därifrån

(29:30):
och de som hämtar demär oftast mammor, och då blir…
Mammor jobbar oftai kvinnodominerade yrken
och då blir de arbetsgivarna extramycket påverkade så att säga.
Så det påverkar jättemycket.-Ni pratar också

(29:50):
ofta om den här lilla kommunen.Vad har det för betydelse
att ni är en liten kommun i det här?-Ja, det är både för- och nackdelar.
Nackdelarna är att vi inte har muskler.Vi kan inte själva dra ett sådant här
Jättestort… ett sådant här projekt.Det positiva är

(30:13):
att vi har väldigt korta beslutsvägaroch vi har möjlighet,
och då måste vi ta vara på demöjligheterna i den lilla kommunen.
Vilket intresse har ni sett för projektetfrån andra kommuner?
Det har varit ett ganska stort intresseoch vi har försökt vara bra på
att dela med oss av vad vi göroch även lyssna på andra.

(30:34):
Så vi har dragit i gång ett VA-nätverkdär vi pratar med andra kommuner
och berättar vad vi göroch har en dialog kring vad som händer.
Vi arbetar inom Soltaks-kommunerna naturligtvis
med VA-frågornaoch har försökt dela med oss
på olika sätt. Vi har varit på…Vi stod på Vattenmässan på

(30:55):
innovationsscenen och berättade om projektet.-Ja, och det är…
Jag har blivit kontaktad av kommuneroch intervjuad av andra kommuner också
som har blivit råddaatt ringa till Tjörns kommun
för de är långt fram, så det är jättekul.-För samma utmaningar
finns ju i 289 kommuner till i Sverige.-Ja, men det... Precis,

(31:21):
utmaningarna finns ju överallt.Vi har i genomsnitt
20 % förluster i svenska VA-nät.Sen det här med procent
som David var inne på, det är en siffrasom kan vara svår
att jämföra kommuner emellanså beroende på olika
geografiska förutsättningar.Men det man ser…
Alltså förutsättningarnaför att komma till rätta med

(31:43):
Läckageproblematiken,det är den som skiljer sig åt
och hänger ihop med kommunernas storlek.Vi ser ju ett fint exempel
här på hur Tjörn via Soltakkan samarbeta med andra kommuner
för att hitta en lösning på problemet.Men i större kommuner,
större städer med större VA-bolag,där kanske man har kraft nog

(32:05):
att hantera en egen lösning.-Jag kanske kan haka på där
med just det här med procent,förtydliga det lite grann.
Ett bättre sätt att jämföra sig medär egentligen att titta på
hur mycket vattenläcker ut per kilometer ledning
eller per längd ledning.Och 2021 så
läckte det ut sju kubikmeterper dygn och kilometer på Tjörn,

(32:30):
och Sverigesnittet 2021låg på 5,1
så vi låg ganska högt över snittet där.Men nu ligger vi faktiskt på 4,7
efter -23 års mätning, så vi är på väg ner.Men samtidigt
är det väldigt trubbig mätningvi har än så länge.

(32:50):
Mätningen gör vi en gång per årnär man läser av våra gamla vattenmätare.
De nya vattenmätarnakommer få en avläsning
en gång i timmen i ställetoch då förstår alla skillnaden
på den statistikvi använder oss av
för att jämföra oss med varandra.Att gå från en avläsning

(33:15):
en gång per år gjord mellan majoch augusti till att få ett exakt värde
en gång i timmen.-Det måste ändå vara kul
att kunna se så konkreta resultat,att det ni gör
gör faktiskt skillnad.-Ja, absolut.
Och som sagt, nu får vi reda på deten gång per år

(33:35):
vad skillnaden blir, i framtidenså ska vi få den en gång i timmen.
Robert jag tänkte det här är ju…Det har ju varit fokus på VA
i det här projektet såklart.Men ni kan koppla på
även andra funktionereller vad man ska säga. Berätta.

(33:56):
Ja, precis. Vi har som jag satänkt litet men byggt stort
för att göra det skalbart.Och vi har testat idén
genom att berätta om vad vi gjortoch kopplat på andra.
Så att nu har vi ett gäng IoT-projektsom samsas i samma plattform.

(34:16):
Senast var ett värmeverk i Kungälvdär vi mäter vattentemperatur
för att se att miljöpåverkanär inom ramarna.
Så i stället för att gå utoch hacka hål i isen och mäta manuellt
så har vi nu en sensor föreoch efter värmeverket
där vi gör en uträkning om hurpåverkan blir på vattentemperaturen.

(34:40):
Det är ett av drygt tio projektsom vi har i gång
eller på gång just nu.-Det här projektet
är avslutat.Men det tar nystart nu
med de här nya pengarnasom ni har fått så att säga.
Hur ska ni ta det här vidare?Planerna framåt?

(35:03):
Ja, vi kommer väl att arbeta merstrukturerat med uppskalningen
av den här IoT-plattformenoch närma oss andra kommuner i
Soltak-nätverket och titta påhur vi på ett strukturerat sätt
kan arbeta gentemotandra förvaltningar.
Sen så blir det ocksåett fokus på interaktion

(35:29):
med kommuninvånarna.Vi kommer arbeta mer specifikt med nudging
och se hur vi kan arbeta med det.Det inte bara läckaget i sig
som är intressant på vattensidan,utan det är också användningen av vattnet.
Även om mankan debitera användningen

(35:49):
så är det ändå en ändlig resurssom det kan finnas ett värde
av att hushålla med.Så att nudging är intressant.
Så att jag som bor här dåska kunna se min egen förbrukning
och sen känna att jagska kunna påverka den också?
Ja, precis.-Och det kan man kan använda
just i de här debiteringsmätarna.Nu kan man ta ut en differentierad taxa

(36:14):
över året till exempel.Det här med fotavtryck
kommer vi också jobba med mycket.Vad gör en läcka?
Vilket fotavtryck sätter deti koldioxid och så vidare.
Utsläpp, energianvändning,kemikalieanvändning.
Så det kommer vi jobba mycket med.-Det blir ett tydligare klimat
och klimatperspektiv, klimat-och hållbarhetsperspektiv i det.

(36:38):
VGR, Västra Götalandsregionenhåller just nu på med en upphandling
av en gemensam IoT-plattformdär ni också är med. Berätta lite om det.
Ja, jag är med från Soltaks hålloch stöttar det fullt ut.
Det handlar om skalbarhetoch om bättre samverkan.

(37:01):
Att vi inte ska göra samma saki 290 kommuner
utan faktiskt kan samarbeta och göra sakertillsammans på ett smart sätt.
Så jag är med från vårt hålloch representerar
väl egentligen våra fyra kommunerin i arbetet
för att det ska bli så bra som möjligt.-Vi börjar faktiskt
närma oss slutet av det här avsnittet.Men om man skulle summera kort

(37:26):
de viktigaste lärdomarnafrån det här projektet.
Om vi går laget runt, vem vill börja?-Ja, men jag känner
kanske utifrån det sätt vi…Framför allt det sätt vi har arbetat på
att det här med transparensoch tät uppföljning av aktiviteter och så,
agilt arbetssätt,att det har varit

(37:49):
en framgångsfaktor för oss.Och det är någonting som jag tror
verkligen jag kommer ta med migframåt också och nyttja mig av framöver.
Det har verkligen varit inspirerandeoch lärorikt
och kul att samarbetamed den här lilla kommunen Tjörn.
Som David sägerså är det korta beslutsvägar
och det är snabba puckar.Även om man är liten

(38:12):
så kan man kan vara snabb och liten.Absolut. Robert.
Jag får nog haka på i samma spår.Digitalisering i offentlig sektor
är svårt och utmanande på många sätt.Det som jag tror gjorde
att vi lyckades väldigt brahär är det som Olle sa,
men också att vi harrätt approach till det.
Vi har förståelse och välsignelsefrån politik och ledning.

(38:34):
Vi har kunskap inom områdetsom kommer in utifrån,
men framför allt så har vidrivkraften från verksamheten.
Det är VA-teknikerna självasom vill det här.
Det är de som driver,det är där det startar.
Och då tror jag attförutsättningarna finns att lyckas.
David.-Jag kan bara hålla med.
Det mest fantastiska äratt kunna koppla ihop

(38:58):
vår normala drift,underhåll med forskarvärlden
med utveckling och innovationoch få ihop det här.
Det har vi lyckats med väldigt,väldigt bra i det här projektet.
Helt fantastiskt.-Robert, jag tänkte på… Du berättade
tidigare att du blev uppringdav en invånare.

(39:19):
Kan inte du berätta om det?-Ja, precis. I veckan här så
sent på eftermiddagenfick jag från vår servicedesk
ett namn på en person som hade ringtoch sökt mig
som jag inte förstod riktigtvad den människan ville.
Men jag ringde uppoch det visade sig att det är en man
på en ö som heter Dyrön på Tjörnsom har tillbringat hela dagen

(39:42):
med att leta upp migoch komma i kontakt med mig
för att veta mer om projektet, menframför allt för att få sin data
från sin vattenmätareså att han kan använda den
i sitt smarta hem.-Härligt. Roligast med
detta projekt. Korta ord.-Ja, det är samarbetet.

(40:04):
Samarbetet.-Jag får säga att det är omfattningen
och att Tjörn vågade börjasin IoT-resa med att…
Inte med att mäta vattentemperatureri en insjö,
utan de börjademed att koppla upp 5 500 vattenmätare.
Det är ganska fräckt.-Olle.
Ja, jag kan bara hålla med. Jättekul.-Tack till er David Andersson,

(40:26):
Robert Pettersson och Olle Penttinenför att ni var med i vår podcast
och delade med er om era erfarenheterfrån det här projektet.
Tack så mycket.Du har lyssnat till en podcast
från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
finansierat av Vinnova, Energimyndighetenoch Formas. Musiken i programmet

(40:49):
är skriven av Johannes Bergenheimoch jag heter Maria Bergenheim.