Gröna och smarta tak

Gröna tak är en outnyttjad resurs som har stor potential att skapa klimatnytta i den smarta staden. I detta avsnitt möter du prototyputvecklingsprojektet IoTak i Järfälla kommun som med hjälp av IoT och AI-modeller ska beräkna den samhällsekonomiska nyttan av gröna tak. Medverkar gör Oskar Lindberg, verksamhetsutvecklare på Järfälla kommun, Claes Orsholm, VD på konsultföretaget Savantic och Sophia Sundberg, VD på Barkarby Science. 

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:07):
Gröna tak är en outnyttjad resurssom har stor potential
att skapa klimatnytta i den smarta staden.Men hur stor klimatnytta?
Vad blir det samhällsekonomiska värdetmätt i kronor och ören?
Det vill Järfälla kommun ta reda påmed hjälp av IoT och AI-modeller.

(00:31):
Jag heter Maria Bergenheimoch du lyssnar på IoT Sveriges podcast
om innovativaIoT-projekt i offentlig sektor.
Ja, välkommen du som lyssnartill ett nytt avsnitt
av IoT Sveriges podcast. Dagens gästerhar bänkat sig i vår studio här i Uppsala

(00:52):
och det är nästan lite trångt i dagför vi är fyra stycken i studion.
Med mig har jag faktiskt en stor delav ledningen för
prototyputvecklingsprojektet IoTak.Jag säger välkommen
till Oskar Lindberg, verksamhetsutvecklarepå Järfälla kommun, Claes Orsholm,

(01:14):
vd på konsultföretaget Savanticoch Sofia Sundberg,
vd på Barkarby Science.-Tack. -Tack.
Kul att ni är här i dagför vi ska ju prata om gröna tak i dag,
eller kanske snarareom smarta tak. För takytor

(01:35):
det är ju en relativt outnyttjad resursoch någonting
som har potentialatt skapa nytta för kommuner.
Det här vet jag ju att ni tänker på ganskamycket i ert projekt,
men först ska ni få presentera er.Så Oskar, du får börja. Vem är du?

(01:56):
Absolut, jättekul att vara härFår jag väl börja med att säga
Oskar Lindberg heter jag.Jag är verksamhetsutvecklare
på Järfälla kommuns bygg-och miljöförvaltning
där jag jobbar högtoch lågt med många olika typer av frågor.
Men fokus är på digitaliseringsåtgärderoch jag är också projektledare
för det här projektetoch kan väl kort redan nu säga

(02:16):
att Järfälla som part är ju behovsägarei det här projektet.
Så vi kravställer leveransen,önskar resultat
och har också med oss många sakkunnigainom processens alla delar.
Den process som vi alltså avserse över med det här projektet.
Ja just det Claes, berätta om digoch din bakgrund.
Tack! Claes Orsholm heter jag.Jag är vd och grundare av Savantic

(02:42):
som är ett expertbolag inom fysik och AI.Min bakgrund är att jag är fysiker
och har jobbat längemed olika tekniska frågor
och har en bakgrundkring sensorer, dataanalys och AI.
Men för mig har det blivit viktigareoch viktigare att komma närmare nyttan

(03:02):
som den här häftiga tekniken kan generera.Och det här projektet
är verkligen en underbar plattformför det. Det kommer vi märka.
Ja. Sofia, vem är du?-Ja, jag heter Sofia Sundberg
och är vd på Barkarby Science.Vi jobbar med innovation
och hållbar stadsutvecklingi ett av norra Europas

(03:25):
största stadsutvecklingsprojektsom finns i Barkarbystaden i Järfälla.
Vi är en arena för samverkan.Det är del av vårt uppdrag
och jag tycker det är jättespännandeatt få vara här i dag. Tack för inbjudan.
Ja, det här är ju verkligenett samverkansprojekt
som vi också kommer att komma in på.Men jag tänker, kan vi börja med det här

(03:47):
att takytor ären outnyttjad resurs i många kommuner?
Förklara, hur då?-Ja, precis. Det är det vi egentligen
utgår från i det här projektet.Och Järfälla som många andra kommuner
består ju i hög grad av tätbebyggd stad.Inte minst i Barkarbystaden
som jag tror fortfarande är ett avnorra Europas

(04:08):
största stadsbyggnadsprojekt.I den tätbebyggda staden
så ser vi att det är många viljoroch många perspektiv
som slåss om en begränsad yta och där fårju ganska ofta klimatfrågorna
miljöfrågorna skjuta lite på sig.Inte minst när vi pratar lågkonjunkturer
och ekonomiskt tuffa tider som nu.Så det är väl lite det vi ser.

(04:30):
I takt med att staten förtätasså minskar grönområden, rekreationsområden
och där ser vi att takär en outnyttjad resurs
som vi borde använda meroch mer i takt
med det här i kommunens klimat-och miljöarbete.
Man pratar om att gröna takeller smarta tak

(04:51):
kan ge ekosystemtjänster. Förklara.-Ja, precis. Vi pratar ju om
både gröna tak och smarta tak.Och för att förtydliga det lite grann
så är det ju gröna takeller tak som genererar
sådana här ekosystemtjänstersom vi som vi har som bottenplåt

(05:11):
i det här projektet.Men vi vill ju göra dem smarta
med hjälp av AI och IoT.-Just det.
Men ekosystemtjänsterna som det kan handla om,det är en mängd tjänster,
men några exempel kan juvara att producera energi.
Där har vi till exempel solcellersom ett tydligt exempel på grönt tak.

(05:35):
Men bromsa upp vattenvid ett skyfall till exempel.
Sänka temperaturen lokaltnär det är värmeböljor.
Växtlighet sänker temperaturen?-Växtlighet sänker temperaturen lokalt, ja
Och gröna tak kan också ökabiodiversiteten,
till exempelpollinerare som har svårt att hitta

(06:02):
platser att vara på i en tät stad.-Och buller också pratade du om.
Bullersänkning ären annan ekosystemtjänst
Kyleffekt. -Kyleffekt. Precis.-Jag tänkte också när vi pratade inför
så tyckte jag det var intressantatt det även kan finnas
en jämlikhetsaspekt i det här.-Verkligen. Och det är väl någonting

(06:25):
vi kommer märka mer och mernu när frekvensen av värmeböljor
ökar på grund av klimatförändringenoch utsatta områden i samhället
har ju generellt mindre grönyta i en stadoch mer asfalterade
och cementytor.Och då blir de områdena varmare

(06:46):
under värmeböljor.De som bor i de här områdena
är dessutom ofta ganska trångboddaoch har kanske inte tillgång
till luftkonditionering och har inte rådatt lämna staden
för att åka till landet eller utomlands.Så de är rätt utsatta under värmeböljor.

(07:07):
Så här är det ju väldigt angelägetom att förändra de här områdena
med hjälp av fler grönytor.-Och IoTak då.
Det är ju ett prototyputvecklingsprojektsom startade upp i mars,
så ni har ju kommit en bit,men inte jättelångt ändå.

(07:28):
Men ni får finansiering via osspå IoT Sverige med knappt 1,9 miljoner
och i projektetingår förutom Järfälla kommun
som vi har sagt som är projektkoordinator,även ni på Savant Stick
och Barkarby Science men även KTH.Men berätta lite grann hur

(07:51):
hur det här projektet kom till.-Jag har ju något
jag brukar kalla idétinnitus.Jag har väldigt lätt att få idéer
när jag läser om utlysningar som kommer ut.Och på Barkarby Science
jobbar vi inom många olika projektinom flera olika fokusområden
och vi kände Savantic sedan tidigareoch hade en väldigt god relation
och fick syn på den här utlysningennär den kom.

(08:13):
Och i kombination med närhetentill Järfälla kommun
som också är delägare i Barkarby Science,så såg vi att det här
är en fantastisk möjlighetatt göra ett kul projekt kring.
Så då satte vi oss neroch började spåna helt enkelt
och det är alltid jätteroligt.Vad skulle vi kunna göra?
Och det var upprinnelsen till detoch det är ju det
som är vår roll väldigt ofta.Just den här samverkansrollen,

(08:36):
knyta ihop parterna,få alla att sätta sig ner i samma rum
och börja prata.Så det var upprinnelsen
till hur det kom till.-Jag vet att ni berättade
att ni har utgått från en rapportsom heter Ett tak - fem möjligheter,
som togs fram genom Viable Cities,som ju också

(08:57):
är ett strategiskt innovationsprogram.Berätta lite om det.
Ja, precis. Den här rapportenkom vi i kontakt med innan vi började
brainstorma det här projektetoch lyfte in rapporten
som en möjlig inspirationskällatill IoT-projekt

(09:18):
och klimatarbetet.Ett tak - fem möjligheter
kartlägger på ett bra sättde nyttor som gröna tak kan skapa
och det gör mangenom att definiera fem stycken
koncepttak.Det är vattentaket, odlingstaket,

(09:40):
energitaket, biologiskmångfaldtaket och rekreationstaket.
Så vi inspirerades av rapportens ambitionatt sänka tröskeln för fastighetsbranschen
att etablera fler gröna tak.Det finns en
tröskel där.Att ta den extra investeringen det

(10:03):
innebär att bygga ett grönt tak. Och tänkteatt vi vill ta det här ett steg längre
och försöka använda sensorer, IoToch AI för att kvantifiera den här nyttan
som rapporten,eller de här nyttorna rapporten
lyfter upp från gröna takså att det går att optimera de här taken

(10:24):
ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.-Ja, så intressant,
för det är faktiskt också min nästa fråga.För att gröna tak i sig
är ju inte ett nytt fenomen och det finnsju även gröna väggar och så vidare.
Men det det nya då, i det här projektet?-Ja precis. Nej, men gröna tak

(10:45):
har vi ju haft i Sverigesen typ vikingatiden tror jag.
Och det byggs gröna tak i dag också.I Järfälla, i Sverige, i världen.
Men lite som Claes var inne på här medatt det ändå
finns vissa utmaningarmed att komma igång.
För det har vi sett. Det finns liksominga riktigt beprövade metoder
för att värdera eller i alla fallkvantifiera nyttorna med gröna tak.

(11:05):
Är det nya i det här projektet?-Det är en av de stora delarna
skulle jag säga,för vi anlägger gröna tak.
Men du var inne på samhällsekonomiska,klimatmässiga nyttor.
Vad är de egentligen utöverrent estetiska värden?
Men lika intressantär att se de mer monetära värdena.
Kan vi på något sättspara pengar med gröna tak?

(11:27):
Kan vi generera nya intäktsmöjligheter?För det som är tydligt med gröna tak,
det är ju kostnaderna.Det kan vara bärighetskostnader,
det är tungt med jord, växter,vatten på det,
men så klart också driftoch underhåll i en kostnad.
Så det är ju det vi vill komplettera här.Kan vi kvantifiera kostnaden redan i dag?
Kan vi då komplettera detmed att kvantifiera nyttorna?

(11:49):
Det tror vi är bra för kommuneni planerings- och uppföljningsarbetet,
men så klart också till att ge incitamenttill privata aktörer,
fastighetsägare, byggherrar, att vågavilja satsa mer på gröna tak.
Om vi kommer in lite grann på tekniken.Ni kommer att använda er av
både IoT och AI för att ta redapå vilken samhällsekonomisk nytta

(12:14):
som de här smarta taken kan ge.Om vi börjar med IoT då,
vad är det för IoT lösningarsom ni kommer att använda er av?
Ja precis, det är en bra fråga.Vi kommer att behöva använda sensorer
mycket i det här projektet.Vi vill ju mäta effekten av de här taken
och vi vill också mäta statusen på takendärför att ekosystemtjänsterna

(12:40):
beror väldigt mycketpå hur man underhåller taken också,
till exempelhur man bevattnar och sköter grönskan.
Så vi behöver mäta till exempeltemperaturen i luften,
temperaturen i jordsubstratet,jordens fuktighet. Koldioxidbindningar
är vi jätteintresserade av att mäta,hur mycket koldioxid binder

(13:02):
de här taken egentligen?Nederbörd, solintensiteten
är viktig för elproduktionen.Vindstyrka, förekomsten
av insekter på takenär vi också intresserade av att mäta.
Så vi håller på att ta fram sensoreroch utveckla en IoT lösning
som kan samla in den här datan från tak.-Det känns som det är många parametrar

(13:27):
att ta hänsyn till.-Det är många parametrar att ta hänsyn
till och många okända parametrarkring de här taken
som är viktiga att kartläggaför att förstå nyttan de genererar.
Ja, Oskar.-Ja, och det kan man väl säga som en uppföljning
på vad som är nytt med projektet.Just att kvantifiera nyttan av gröna tak.

(13:50):
Men det är inte gröntoch skönt i allmänhet
utan olika gröna takkan faktiskt ha olika typer av effekter
och vissa stadsdelarkanske har vissa behov och förutsättningar
och då är vissa typer av takåtgärdermer lämpade och det avser
vi få bättre kollpå genom det här projektet.
Ja, men just det.Och sen så ska ni även koppla på AI

(14:11):
på det här när ni har samlat in data.-Precis, därför att det finns ju
som Oskar sa en utmaning iatt välja typ av tak
beroende på vadman behöver. I ett område kanske
värmeböljor är problematiskaoch då behöver vi en kylande effekt.

(14:33):
Ett annat område identifierar viatt vi behöver fler pollinerare
eller bromsa vattenflödet från skyfalldärför att dagvattensystemet
inte mäktar med.Och det här är ju ett optimeringsproblem.
De här taken samverkar dessutomså att det är rätt komplext

(14:54):
hur ekosystemet hänger ihopoch de kan samverka med varandra
och med omgivande grönområden.Så här behöver vi ha data från sensorer
och hur miljön ser ut.Data för behovet
av ekosystemtjänster.Sen är det ett problem, optimeringsproblem

(15:14):
eller optimeringsutmaningoch där behöver vi hjälp av AI
för att hitta rätt tak på rätt plats.-Bara för att konkretisera,
nu säger väl ungefär samma sak igen,men jag tycker nästan
den coolaste aspektenhär är just i planeringsskedet.
Jag som stadsplanerareska bygga en ny stadsdel
eller ett hus i en ny stadsdel.Där har vi haft sen tidigare noll metoder
och verktyg för att kunna avgöra vadsom är rätt typ av grönt tak.

(15:37):
Men här ser vi att vi har en AI-modell.Den tar in data från bland annat-
IoT-sensorer på takensom mäter det lokala förhållandena
ur olika aspekter, men även andra källor.Det kan ju vara värmekartor
och solkartor, dagvattenmagasin.Så den här AI-modellen är tänkt
att den ska ta inall den här datan, kunna se att
det här är de unika förutsättningarnaför just den här stadsdelen,

(15:58):
men lokala värmen var du inne på,eller väldigt höga bullernivåer.
Och baserat på detkan den rekommendera, det är det här
taket ni borde satsa påoch i sin tur det här blir nyttorna
och det här förhoppningsvisockså de monetära effekterna av det.
Jag tänkte på, är det mestnär man bygger nytt
eller är det ocksåpå befintliga fastighetsbestånd?

(16:21):
Det är en väldigt bra fråga.Vi jobbar med båda frågorna,
men de är rätt skilda åtdärför att ett befintligt tak har
ju redan en hållfasthetoch förutsättningar att ta hänsyn till,
medan nya områdenär lättare att ställa krav på.

(16:43):
Sen har vi det härmed kommunens fastigheter
och privata fastighetsägare som dessutomkomplicerar bilden ytterligare.
Jag tänker då rent konkrethur ska ni gå till väga?
Finns det smarta tak i Järfällaredan som ni kan

(17:03):
göra tester på?-Det finns ju ett antal
gröna tak i Järfälla och det är där vi är.Du sa att vi är ganska
nystartade i projektetoch det är väl ungefär där vi är just nu.
Ni ska göra taken smarta.-Ja, precis. Men vi behöver också
identifiera vilka gröna tak finns?Kan man komma upp på de här taken?

(17:26):
Vem är det som äger det här taket?Och en massa frågor kring det.
Det är där vi är just nu.Att identifiera,
vilka tak skulle det kunna vara möjligtför oss att testa på det här på?
För att få sätta dels tillgångenmen också möjligheten
att få installera sensoreroch att vara där uppe
och utföra de här testerna.-Utmaningar är alltid …

(17:52):
Nu har ni kommit en bitpå väg i alla fall.
Men vad ser ni då för utmaningari det här projektet?
Jag personligen ser ju att en utmaningkring att hitta sätt
att bestämmaett monetärt värde på ekosystemtjänster.

(18:12):
Det finns modeller, det pågår forskning,men det här är ett område
som är ganska omogetoch där det här projektet
behöver göra ett lyftså att säga och hitta modeller för det.
Det är en utmaning.-Sen också det här med att takens ytor,
att det ibland konkurrerarmed olika intressen.

(18:34):
Och vem är det som äger taket?Är det offentlig sektor som äger det
eller är det en privat ägare av taket?Hade man tänkt sig
att göra någonting annat?Och att de här intressena
ibland krockar med varandra.-Ja, och sen en ytterligare utmaning
som jag ser är att vi måste …Våra befintliga processer och styrmedel
är i dag inte särskilt datadrivna.Vi har inte haft de här verktygen

(18:56):
och metoderna till hands tidigare,så där kommer vi att behöva revidera
hur vi jobbar. Ett sådant exempelär kanske det mest viktiga
strategiska styrmedel vi har i dag.Det är den så kallade
grönytefaktorn eller GYF:en.Den används i andra kommuner också.
Det är enkelt setten slags beräkningsmodell
där man sätter poängpå olika gröna åtgärder
och sen får man en totalsumma.Man kan använda den tidigt

(19:19):
i planeringsprocessen,i markanvisningstävlingar
med olika byggherrar.Man kan använda den vid uppföljning.
Men den värderar inte,som vi varit inne på nu,
olika grönataks nytta på olika typer av problem.
Det är ett typexempelpå att vi måste revidera våra processer
och styrmedel för att bli mer datadrivna,för annars kommer inte
den maximala effektenav det här projektet kunna

(19:43):
implementeras i kommunen.-Just det, ni måste implementera det här
med smarta tak in i denprocessen eller vad säger man?
Ja, det tror jag är lite allmängiltigtför flera typer av projekt,
att våra processer måste anpassa sig,till de här mer datadrivna
metoderna och verktygen som man tittar påinom den här typen av projekt.

(20:05):
Ja, men precis.Jag tänker att det här med samverkan,
ni har varit inne på det nu.Vad betyder det att samverka så här?
Det är rätt många aktörer med i det här.-Och det tycker vi är otroligt värdefullt.
Man lär sig väldigt mycket av varandraoch att vi ser det mycket
som att det är vägenframåt att ta offentlig sektor.

(20:26):
Vi har också KTH med ossoch att vi har akademin, ett lärosäte
och det privata näringslivetoch vi som lite spindeln i nätet
från Barkarby Sciencesom samverkansaktören i mitten.
Så det är otroligt viktigt och värdefulltför progressen,
för inlärning,kunskapsdelning, kunskapsuppbyggnad
och alla de bitarna.Så det ser vi som väldigt,

(20:47):
väldigt värdefullt.Utmanande ibland naturligtvis,
men man kan prata lite olika språkoch har kanske olika ansatser
och viljor eller vad man ser som målbildoch så.
Men kul och lärorikt och väldigt berikande.-KTH nämnde du.
Vad är deras roll i det här?-KTH har en jätteviktig roll

(21:11):
när det gäller just de här modellerna.Hur en ekosystemtjänst påverkar samhället
och vad det ger för värde,inte minst monetärt.
I övrigt så känns detsom att det behövs rätt många
olika kompetenser.Berätta om det. -Ja, men så är det.
Mängder egentligen.Och här sitter jag med Savantic

(21:33):
som är allt från AI-expertertill tekniknördar
till data scientistssom vi pratade om på bilresan upp.
Och ni som är innovatörer, kommunikatörer,experter just
på att bygga de här nätverken med externaaktörer som vi behöver.
Och inom ramen för det här projektetså är det väl mycket näringslivet
i form av fastighetsägare, byggherrarmen även invånarna.

(21:53):
Det kanske du kan berätta lite mer om sen,men där tar vi fasta
mycket på skoloroch på en yngre generation
som vi vill inspirera och ge exempelpå hur en kommun
kan jobba med klimatfrågorpå ett mer innovativt sätt.
Men om jag utgår från min egen arbetsplatsså jobbar vi där brett
över flera förvaltningar. Ibland känns detsom att varenda medarbetare i kommunen
på något sätt är med i det här projektet.Det är IT-infrastrukturansvariga,

(22:16):
hållbarhetsstrateger,stadsplanerare, geodataexperter,
fastighetsförvaltare, biologer, ekologer.Då har jag säkert glömt någon ändå.
Så det är en bred uppslutning.Men det tror
vi är lite förutsättningenför att det ska bli bra.
Det är personer som alla har viktig inputi delar av den här processen
som vi tittar påoch det är också de här personerna
som ska ta emot resultatet.Förvalta det, förfina det med tiden

(22:40):
när projektet är slut.-Just det. Det här med skolor.
Hur kommer det in i bilden?-Där ser vi som en möjlighet
att kunna visa upp vad som händerom vi häller ut
en skottkärra med sand exempelvis.På ett av de här taken
så kan det bo upp till 300 olika arteri den här lilla sandhögen
från en skottkärra med sand.Där kan vi filma det

(23:02):
och visa eleverna det här materialetoch få ta del av det.
Så det är bara ett exempel.Men att kunna få följa
det här projektet och se vad som händer,vad vi kan mäta, pollinerare till exempel
är ett väldigt bra exempel på det då.-Vad spännande.
Jag tänker om vi blickar ut över Europaoch kanske världen.

(23:23):
Finns det några ländersom ni särskilt kikar på
som är extra duktigapå det här med smarta tak och gröna tak?
Ja, det är en bra fråga.Vi har gjort en ganska ordentlig
kartläggning av vadsom händer kring gröna tak och smarta tak.
Och i Europa generellt så ser viatt det finns en större medvetenhet

(23:47):
om behovet avatt hantera klimatförändringar,
inte minst i tätbebyggda områden.Det handlar ju om värmeböljor,
om skyfall.Så det gör ju att politiker i Europa
har börjat ställa kravpå fler grönytor i städerna
och bland annat så ser viatt det kommer krav på gröna tak.

(24:12):
Några exempel.Basel har krav på att alla nya byggnader
med platta tak ska vara gröna.I Frankrike finns lagkrav på
att alla nya byggnaderi kommersiella områden
delvis ska vara täcktamed antingen solceller
eller växtlighet.I Köpenhamn så kräver man i vissa områden

(24:33):
att alla nya tak som inte lutar merän 30 grader ska vara gröna.
Och vi ser ju städersom London till exempel,
som tar lead i det häroch är väldigt kreativa kring olika typer
av gröna tak med alltifrån träd,trädgårdar till rekreationsmiljöer.
Så här finns det mycketutanför landets gränser

(24:55):
att ta inspiration avoch min bedömning är att det är
bara en tidsfråga innan vi i Sverige ocksåkommer att behöva börja
ställa den här typenav krav på fler grönytor.
Har ni haft kontaktmed några övriga kommuner
i Sverige kring det här?-Ja, det har vi.

(25:15):
Vi har varit i kontaktmed ett par kommuner
här i Stockholmsområdet.Vi har tittat på Malmö till exempel,
som har jobbat en del med gröna tak.Så det finns etablerade dialoger.
Jag vet inte om ni kan svara på det,men går det att ha gröna tak
även norröverdär klimatet är kanske lite tuffare?

(25:38):
Påverkar det?-Jag tänker man kan säkert
anpassa växtligheten.Nu är vi inga experter kanske på
hur det ser ut i Norrbottens län,men jag skulle uppskatta det
till att det finns växtersom man kan anpassa till den miljön.
Jag vet att det har funnitsvissa experiment
kring växtväggar påfasader i Umeå bland annat.

(26:02):
Och solceller går ju att ha överallt. -Absolut.-Det var ju synd att vår KTH-expert
inte var med,för han bor ju uppe i Jukkasjärvi.
Han hade säkert kunnat svara bättrepå den frågan.
Ja just det.Vi får återkomma.
Det här är ju ett prototyputvecklingsprojekt.

(26:22):
Om vi blickar framåt lite grann,vad händer när den här prototypen
är färdig?-Ja, precis så är det.
Det är viktigt att ha med sigatt här jobbar vi
med en ganska begränsad budget.Det är en snäv tidsram.
Samtidigt har viett brett ambitiöst scoop,
så det finns delarvi kanske kommer längre i.

(26:42):
Sen finns det delar som vi mer nosar påför att exemplifiera.
Vi har pratat en delom den här AI-modellen,
men det är väl ett sånt exempel.Vi avser att inom prototypen
ta fram ett skelett på den.Men det är det är bara acceptera
att vi har ju inte alla källor i dagsom vi behöver
för att kunna få dataför ett bra beslutsunderlag.
Vi har inte sensorer på vartenda taki kommunen till exempel,

(27:03):
så där kanske vi behöver jobba med exempel-data, låtsasdata bara
för att få upp modellen för att sen,och det är väl planen, att skala upp
i någon form av genomförandeprojektnär det här projektet är slut.
Kanske med hjälp av IoT Sverige,vi får se.
Du nämnde ju Oskaratt utmaningen i det här projektet
är processförändring,acceptans i organisationen,

(27:25):
att jobba på nya sätt och så vidare,så att vårt huvudmål
är att visa på sättet att arbeta.Så prototypen här handlar ju väldigt
mycket om att visa på en ny metodikkring planering
av gröna tak och nya områden.-Jag tänker också

(27:48):
den här utmaningen iatt integrera den här lösningen
med kommunens övrigaeller i kommunens övriga IT arkitektur
eller IoT-plattformeller vad man ska säga.
Jo, men så är det ju.Det finns kanske två grejer att säga där.
Dels kollar vi i projektetpå att ta fram en mer horisontell

(28:10):
IT-infrastruktur och IoT-plattform.Järfälla är inte först i landet
eller längst frami landet på den här frågan.
Men på ett sätt är det bra,för då innebär det för oss
att vi ur ett mer horisontellt perspektivkan bemöta den här frågan.
För vi avser inte ta fram en infrastruktursom bara lämpar sig för gröna tak,
utan vi hoppas kunna lägga ett skelettsom sen andra initiativ
i kommunen kan hoppa på.Men samtidigt är det ett faktum

(28:33):
Att, och så är detockså i många andra kommuner
att det finns ju mer vertikalaIoT-lösningar
redan som kanskeenskilda avdelningar köpt in.
Där tänker jag framförallt på vår fastighetsavdelning
som har ett omfattande sensor-nätverk i typ hundra fastigheter.
Så de jobbar redan datadrivetmed att tidigt upptäcka
fel, fjärrstyra värmeenergi.Så där kommer vi behöva tänka på

(28:55):
dels Hur integrerar vide här plattformarna?
Hur får vi data att flöda mellan dem?Men vi vill så klart också
med vårt projekt komplettera hur fastighetredan i dag
jobbar datadrivet innanför väggarna,men hur man kan jobba datadrivet
utanför på taket. Detsa vi inte så mycket nu,
men vi avser se över hela processen,inte bara planering
utan även drift och underhåll.För vi tror att sensorer

(29:17):
som vi ändå monterar upp på takenkan användas för andra syften.
I Fastighetsfallet kan det vara, ja mensäg att vi har en sensor som mäter fukt.
Den kan ju de användaför att tidigt upptäcka
potentiella fuktskador till exempel.Och samma sensor skulle det kunna användas till,
det vet jagatt man redan gör i Helsingborg,
automatisera bevattningenav de här grönytorna.
När det är tillräckligt torrtså kickas en sprinkler

(29:39):
igång per automatik.Så det finns flera exempel
på hur vi i drift och underhåll av takenhar nytta av den här sensor-
och IoT-arkitekturen.-Och den är ju viktig för ett grönt tak
kan ju bli en kolkälla om det missköts,om det bevattnas dåligt
och så vidare.-Att det får motsatt att klimateffekt.
Att det får motsatt effekt. Ja, precis.-Det är ju ett prototyp-

(30:02):
utvecklingsprojekt,men det är samtidigt också
ett innovationsprojekt.Den här innovationsdelen,
det ligger i sakens naturatt man kanske inte riktigt
vet exakt hur utkomsten ska bli.Hur jobbar ni med det?
Det tycker vi är väldigt spännande.Det är ju det som är innovation,

(30:24):
att få testa något nytt och att kunnabidra till att förändra någonting.
Och vi tycker om att tänka stort också.Jag ser gärna
att det här kan bli någontingsom blir en modell och ett verktyg
som när det allting är färdigtkring det här,
inte i prototyputvecklingsprojektetutan sen, kan få flyga i flera kommuner
och länder och världen.Tänk vilka effekter

(30:47):
om många skulle arbeta på det här sättet.Så jag tycker det är jättespännande
att få jobba inom innovationsområdet.-Jag funderade på en annan grej
och det är ju de som ska boi de här husen med smarta tak.
Vad betyder deras input?Vad betyder det?

(31:10):
Deras engagemang? Har ni tänkt på det?-Det är en väldigt bra fråga.
Vi har tänkt väldigt mycketpå invånarna i kommunen.
Ja, de boende, medborgareatt en väldigt viktig
utkomst av ett sådant här projektär också att skapa medvetenhet
om kommunens arbete med klimatfrågorna,men också vad lokalmiljön

(31:35):
bidrar med till klimatfrågan,inte minst det hus man bor i.
Så vi hoppas att det härkan öka stoltheten i ett bostadsområde,
vilket ju är en positiv effektför fastighetsägare och förvaltare
och kanske minskar mängden skadegörelse,eller vad vet jag.

(31:57):
Vad händer härnäst i projektet?-Mycket kan man säga.
Ni har mycket framför er?-Precis, enligt tidplanen
i alla fall så är det nusom vi verkligen börjar
kolla på flera av leveranserna.Våren var mer som du sa,
vi började ju i marsså det handlade mer om att lägga grunden,
involvera rätt aktörer, avgränsa oss.Vi kan inte göra allt inom prototypen.

(32:18):
Vilka målgrupper fokuserar vi på?Vilka nyttor
och vilka sensorer som behövs där?Under våren kanske det mest konkreta
var en sån nyttaoch sensortyp som vi vill ha med
just sensorer som mäterkoldioxidbindning,
och det märkte vi att marknadenkan inte leverera det inom rimliga priser.
Så där har Savantic själva suttitoch svetsat och lött ihop egna grejer.

(32:40):
Ja.-Det var ju häftigt.
Men som sagt, hösten är lite merdå vi börjar kavla upp ärmarna
och jobba på riktigt.Vi ska upp på taken, montera sensorer,
börja göra mätningar,involvera externa aktörer,
mer fastighetsägareframför allt.
Vad ser de?Hur ser de på den här frågan?
Utmaningar? Möjligheter?-Ja, det blir ju spännande
att höra deras syn på det hela.-Och som sagt, den delen av invånarna

(33:05):
vi kanske mest fokuserarpå var som Sofia nämnde, skolor
och den yngre generationen.De delarna med experimentuppsättningar
och exemplifiera projektetpå ett lite roligare sätt
kommer igång nu också.Sen inte minst AI-modellen
som vi nämnt hundra gånger.Den börjar vi jobba med
på riktigt där i höst.-Jag kan addera till det lite kort bara
att vi har precis börjat bjuda in,som Oskar nämnde,

(33:26):
det här med fastighetsaktöreroch byggherrar till en workshop
som vi kommer ha.Och vi är positivt överraskade
över gensvaret och viljan att vara medoch diskutera frågorna,
vilket känns jättekuloch verkligen lovande inför den dialogen.
Har ni hunnit samla på er några lärdomaroch som ni kan tipsa

(33:46):
andra som driver innovationsprojekt?Har ni några lärdomar
så här långt i projektet?-Jag tycker en sak är verkligen
den breda förankringeni kommunen som Oskar pratade om.
Vi jobbar på Barkarby Scienceinom flera olika projekt
och det kan ibland vara lite svårt.Men det har varit ett fantastiskt intresse
inom Järfälla kommunfrån så många olika delar

(34:09):
att vilja engagera sig i den här frågan,att vilja vara med och bidra.
Det här som Oskar var inne på,att det är så många olika delar
från ekologer till IT och allt däremellan.Så det tycker
jag har varit en positiv lärdom.Verkligen.
Jag stämmer in i det.Jag tycker att innovation

(34:31):
handlar så mycket om kommunikation.Att lyssna på vad människor
som kan saker, tycker och tänker om idéer.Och det har vi lärt oss
i det här projektet.Vad mycket vi kan få från
inte minst Järfällas organisationdär det finns så mycket duktiga
och kunniga människor.-Vi börjar närma oss slutet

(34:53):
i detta avsnitt. Vad är mest spännandemed att jobba
med projektet IoTak?-För mig är det verkligen
att världen står införså många olika utmaningar just nu.
Den ena katastrofenavlöser den andra på något sätt
och här har vi hittat en outnyttjad resurssom taken är

(35:15):
och att kunna hitta bästa sättetatt optimera den här outnyttjade resursen,
det tycker jag känns fantastisktatt få vara med och bidra i det.
Jag gillar ju som sagtatt tänka stort och se,
tänk vad det här skulle kunna åstadkomma.Så bidraget i det lilla
som kan bli det stora, det tycker jagär det mest fantastiska från min sida.

(35:36):
Claes vad säger du?-Jo, men jag hakar nog på det där.
För mig personligenså är det ju angeläget.
Jag brinner för att kunna användamin expertkunskap inom AI och fysik
till att förbättra världen,göra världen bättre.
Och vi har ju enorma utmaningarframför oss och IoTak,

(35:57):
idén är fantastiskoch möjligheterna är enorma.
Men det är också en plattformdär vi kan diskutera och vädra tankar
och åsikter om klimatarbeteoch lösningar på det.
Brett med kommunoch näringsliv och akademi.

(36:17):
Det är jättespännande diskussioner vi har.-Oskar? -Jag tar nog fasta på den lite
mer övergripande fråganjust om att jobba datadrivet.
Det är någonting som pratats länge omi Järfälla, i Kommunsverige.
Det står skrivet i policys och strategier,men det finns inte supermånga exempel
än på hur det kan görasoch det tycker jag är jättekul
att det får vara med i ett projektdär vi tittar

(36:38):
på de frågorna, förmodligeneller förhoppningsvis få implementerat
eller ett exempel på just det.Det märker man ju.
Vi ställs inför frågor och utmaningari det här projektet
som kräver svarför att vi ska kunna gå vidare.
Och det är ju frågorsom vi kommer behöva svar på
i det här större arbetetmot att bli mer datadrivna,
jobba mer med IoT, jobba mer med AI.Så det är jättespännande. Superkul!

(37:00):
Ett litet medskick till dig som lyssnar.Om jag får prata direkt till dig
så skulle det vara attom du sitter på information
som du tänker att vi i projektetskulle kunna ha nytta av att få ta del av,
jättegärna att ni hör av er.Eller om det är någonting som ni vill få
lära er mer av om projektetså hör av er så berättar vi mer.

(37:20):
Det ska bli så spännande att få följa er.Men jag säger nu tack
till dagensgäster Oskar Lindberg, Claes Orsholm
och Sofia Sundberg för att ni kom hitoch berättade
om prototyputvecklingsprojektetIoTak i Järfälla kommun.
Tack så mycket. -Och lycka till också.Du har lyssnat till

(37:45):
en podcast från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
som finansierasav Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Musiken i programmetär skriven av Johannes Bergenheim
och jag somproducerat heter Maria Bergenheim.