Episode Transcript
Available transcripts are automatically generated. Complete accuracy is not guaranteed.
(00:07):
Arbetsgruppen standarder och plattformarstartade efter IoT
Sveriges årskonferens 2019och har sedan dess samlat
leverantörer, industri, konsulter,akademi, privata
och offentliga IoT-användare,även myndigheter
och intresseorganisationer.Syftet är att stärka deltagarna
(00:28):
på IoT-områdetoch innehållet styrs helt av deltagarna.
Så vad har hänt under de här snart fem årsom arbetsgrupperna har funnits?
Och vad står på agendan framöver?Det ska vi prata om i det här avsnittet.
Jag heter Catrin Ditzoch du lyssnar på IoT Sveriges podcast
(00:51):
om innovativaIoT-projekt i offentlig sektor.
Hej och välkommen du som lyssnar!Jag sitter i en studio på Uppsala
universitet tillsammans med Tobbe Lahrinsom har huvudansvaret
för Arbetsgruppenstandarder och plattformar.
Det har han haft sedan hösten 2022och han var även med
(01:12):
och startade arbetsgruppeni samband med IoT Sveriges årskonferens 2019.
Välkommen hit Tobbe!-Tack så mycket!
Jätteroligt att få vara med här.-Kul att du är här!
Kan du börja med att berättalite vem du är?
Ja, det kan jag försöka.Jag konstaterar att nu har jag varit
med ganska längeinom it för kommuner och regioner.
(01:33):
Och lite kulär det att det finns ett stort antal
kommuner som fortfarandeanvänder system
för till exempel fastigheter, byggnaderoch invånare
som jag var med att ta framoch introducera på marknaden
redan i slutet av 80-talet.Det är egentligen förfärligt,
men det är roligt att grejer blir till nytta.Sen har jag varit med
och arbetat med lösningarför digitala vägnät,
det vill säga bilvägnät och gångvägnätoch cykelnät som används
(01:55):
av kanske 100, 150 kommuner.Så jag har varit med några gånger
och fått lite erfarenhet av det därmed hur man kan se till att saker
och ting skalas uppoch kommer till bred användning,
vilket jag tycker är viktigtnär man gör lösningar.
Så det har varit kul.I grunden är jag civilingenjör
från teknisk fysik på KTH i Stockholm.Jag hade ett företag under ett tag
(02:16):
och lite kul varatt vi var tidigt ute med IoT.
Någon gång 2010 och 2012så hjälpte vi Sundsvalls kommun
att sätta sensorer på deras snöplogar.Så det är lite kul nu så här i efterhand
i och med att Sundsvallockså är framgångsrika inom IoT
så är det kul att ha fått varamed lite grann i början då.
Sen på senare tid så har ju Jönköpings länhaft ett IoT-projekt
(02:38):
som har hållit på ett antal åroch där var jag huvudprojektledare
de tre första årenoch jag var också ansvarig för två stycken
upphandlingar av IoT-plattformar.Dels ett en IoT-plattform
för ett pilotprojektoch sen en IoT-plattform
för långsiktig länsgemensam satsningpå tio år
framöver som de nu använder sig av.Det var roligt.
Vi bytte också plattformså det var erfarenheter
(02:59):
också från att det gick att byta.Man låser inte in sig
om man väljer en plattform som leverantörutan det går att byta.
Stor eloge även till de plattforms-leverantörerna.
Sen har jag hjälpt tillmed liknande grejer
nu i Västra Götalands projektoch Smart region Västra Götaland.
Det är faktiskt så att i fredagsså publicerade projektet
sin upphandling på TendSign,så nu sitter leverantörerna
(03:21):
och svettas med det.Men där har jag varit, varit behjälplig
med sakkunskap och erfarenheteroch det är ju väldigt kul.
Det är ju närmare 50 kommuneroch ungefär 60 kommunala
och regionala bolag och kommunalförbundsom är med tillsammans med regionen
i den upphandling och den satsningen då.Sen har jag ju som du nämnde ansvaret
(03:42):
för Arbetsgruppen standarder och plattformaroch den kommer vi prata lite mer om i dag.
Jag har också ett engagemangi standardisering
som jag tycker är viktigt.Det är ju så att när ett teknikområde är spretigt
och ganska nyttså tycker jag att det blir väldigt viktigt
med standarder för att om man kan följastandarder, utveckla standarder,
hjälpas åt att enasså blir det mycket tryggare
(04:04):
vilken riktningman ska gå, hur man ska investera
och hur man ska satsa långsiktigtoch få grejerna
att hänga ihop med vad resten av världengör också. Så jag är med både på EU-nivå
och jobbar med de så kallade MIMS:arnaoch European Data Spaces
och någonting som heter Cityverse.Vi kan återkomma till det sen
för de som inte är bekantamed de begreppen.
Men sen är jag också med internationelltinom ett standardiseringsorgan
(04:26):
som heter ISO/ IEC JTC 1/SC 41det är långa beteckningar,
men det är det officiella internationellastandardiseringsorganet
för IoT-och digitala tvillingar.Vi kommer nog återkomma lite till det
så jag kan berättamer om vad det innebär sen då.
Nyligen har jag också fått ansvaretatt representera JTC 1
som är standardiserings-kommittén på högsta nivån
(04:48):
kring frågorom lokala digitala tvillingar.
Vi kan se om vi kommer inpå det lite mer senare också.
Det finns ju något som heter RefARKsom är en samling med principer
och krav för IoTsom kommuner och representanter
för kommuner och regioner har tagit framoch där har jag varit en av dem
som varit med och ta fram det materialetoch sen även jobbat vidare
med fortsättningen av det projektet.Det sista som är lite kul
(05:11):
är att Europa satsar väldigt mycketpå European Data Spaces
att få upp data för datamängderinom Smart and Sustainable Cities.
Man jobbar inom Green Dealoch man jobbar också inom mobility
och nu har man ett stort projektsom heter Deploy EMDS,
det vill sägasjösätta Data Space
for Mobility. Där är det nio kommunerrunt om i Europa som deltar.
(05:33):
Där har jag precis blivit invaldoch ska vara med i advisory board för det,
så jag kommer vara stöttningtillsammans med andra experter
till projektledningenoch till delprojekten i det projektet.
Det ska också bli väldigt spännande.Så det är lite grann mig
och vad jag håller på med.-Ja, det kan man säga
att det finns en hel delgemensamma nämnare
mellan ditt yrkeslivoch IoT Sverige som program.
Det handlar om IoT-nyttai offentlig sektor och väldigt
(05:56):
mycket fokus på standarder,så där har vi gemensamma nämnare.
Det gör det extra roligtatt vara här i dag.
Ja, verkligen.Du, Arbetsgruppen standarder
och plattformarnämnde vi redan i inledningen.
Kan du berätta lite mer?Vi vet när den startade,
(06:16):
men vad handlar den arbetsgruppen omoch vilka deltar?
Ja, det är ju en form av tankesmedjaför IoT och digitala tvillingar.
Så vi försöker bevakaoch föra lite djupare diskussioner
om standarder, tekniktrender,verksamhetsutmaningar
för IoT och digitala tvillingaroch angränsande teknologier som berör
(06:38):
det här då.Och tanken med det här är också
att i standardiseringsarbetetså är det ofta väldigt tekniska detaljer
ner på en nivåsom är väldigt svårgenomtränglig
och kräver mycket kraftför att komma in i.
Men i arbetsgruppendiskuterar vi de här standarderna
och det arbetetpå ett mer lättfattligt sätt.
Eller lite populistiskeller populärvetenskaplig snarare,
är väl rätt ord.Och då gör det att det är lättare
(06:59):
att delta i Arbetsgruppen standarderoch plattformar och få inblick i vad som händer.
Och som man hör på namnetså är det både ett arbete
med att titta på plattformar,vad de kan innehålla
och lösa inom det området,men också standarderna
och vad de geroch vad som behövs på
standardiseringsområdet.Vi har flera roller i arbetsgruppen.
(07:19):
Dels är vi då ett leverantörsnätverki nära samarbete
med det som heter RISE Smart City Lab.Det är alltså en samling
där det är många kommuneroch regioner deltar hos RISE
för att prata IoT-frågoroch där har man också
ett upphandlingsnätverkfrån beställarsidan
som då samverkar med den här arbetsgruppensom utgör ett leverantörsnätverk.
Och det är väldigt bra samverkan.Vi kanske återkommer till det senare här.
(07:42):
Sen är vi också forum för IoT och digitalatvillingar inom SEK svensk elstandard
och det är föratt locka andra intressenter
som jobbar med standardiseringinom andra områden att kunna delta
och vi får även bra stödfrån dem med administration
och hantering av materialså de har en plats
där vi kan lagra allt materialså deltagarna i arbetsgruppen
kan komma åt det.Inspelningar och presentationer
(08:03):
och annat då. Sen blev vi i höstasockså diskussionsgrupp för
W3C, Nordic Chapter,Smart City, Web of Things Community Group.
Det vill säga vivi är en diskussionsgrupp för det
som händer inom Nordenkring smarta städer inom W3C
som producerarväldigt mycket spännande saker.
Så det är också väldigt roligt.Sen har vi också flera gånger
(08:24):
agerat i IoT Sverige forumoch haft många deltagare,
så det har också varit roligtatt kunna fylla den funktionen.
Och precis som du sa så deltagarnasom är med bestämmer innehållet
och vi försöker prata om sådana frågorsom är viktiga för både deltagarna
och i Sverige i allmänhet.Och tanken är att försöka generera
och skapa och sprida kunskapoch stärka deltagarna i arbetsgruppen
(08:45):
och Sverige som helhet inom IoT-området,det vill säga precis det som IoT Sverige
också arbetar med och också lite grannsätta Sverige
på den internationellaIoT-kartan genom att vi engagerar
oss både i europeisk och internationell standardiseringför IoT och digitala tvillingar och [ohörbart].
Och det är väldigt roligtför vi har ett gott renommé
i de sammanhangenoch märker att vi får bra gehör.
Vi har ett stort förtroendekapitaloch där kan vi vara med och påverka
(09:07):
och det är också väldigt roligt.Sen sponsrades arbetsgruppen
dels av IoT Sverige genom RISE,vilket vi är tacksamma för
och av Internetstiftelsen.Så det är jätteroligt och tacksamt
att vi får den stöttningen då.-Det är många, många strängar på den lyran
tänker jagnär jag hör dig beskriva det här.
Vilka är deltagarna?-Ja, alltså det är ju
(09:30):
en salig blandning.Vi har leverantörer av IoT-teknologi,
det vill säga plattformar, sensoreroch annan programvara.
Vi har annan industri,vi har konsulter, experter,
vi har folk från akademin.Det kommer folk från privata och offentliga
beställare som regioner och kommuner,från myndigheter
och andra intresseorganisationer.Och i början
(09:50):
så var det mest it-konsulteroch programvaruleverantörer,
men nu har det bliviten bredare blandning.
Så vi har fler från universitetoch högskolor och från forskningssidan
och vi har också flerfrån myndighetssidan.
Och sen kommer också en hel delprivatpersoner som bara tycker
att ämnet är intressant.Området och de är jättevälkomna
de också då.Sen när vi blev W3C Nordic Chapter
Community så fick vi ocksåin internationella deltagare
(10:12):
från W3C-grupperingen och vi får meddelai förväg, kommer det vara på svenska
eller kommer det vara på engelska?Men ibland är de med även på de svenska mötena
för de ser på presentationsbilderna.De får ändå liksom en bra blick
över vad som händerså att det är kul att få det.
Då får vi både inspel från democh de kan ta med sig grejer
från det vi gör i arbetsgruppen.-Du nämnde det lite grann,
(10:34):
men jag tänkteom du kunde fördjupa det lite.
Hur har deltagandet förändrats över tid?Och då tänker jag både i vilka som deltar
och hur man deltar.Och har det blivit fler eller färre?
Ja, det har ju vuxit med tidenoch det är väldigt roligt
för att alla har en väldigt,väldigt bra relation till varandra.
(10:55):
Man samarbetar väldigt braoch möjligen kan man säga
att när det har vuxitså blir det mindre utrymme
för det här personliga nära diskussionen.Men i början kanske vi var 10, 12, 15 personer.
Och nu, ja, vi var väl 110 personersom mest på ett möte
och då blirdet mindre utrymme att diskutera.
Samtidigt så har vinu skapat en hybridvariant med möten
(11:16):
där vi träffasockså fysiskt för de som kan.
Hos Internetstiftelseni Södra Hammarbyhamnen i Stockholm.
Då märkte vi redan attbåde när man träffas innan
och efteråt så sitter folk kvaroch där finns det utrymme
för att en mindre gruppfortsätter diskutera de sakerna.
Så det är en rekommendationtill den som vill vara med i arbetsgruppen
att också fundera på att komma dit fysisktom man har möjlighet.
För då får man mycket av det här kringsnacketoch de kontaktytorna också.
(11:39):
Annars är de flesta möten digitala?-Ja, vi har nästan allt,
de flesta möten digitalt.Vi hade i början möten fysiskt
men sen kom ju pandemin och sånt också sådå blev det mycket digitalt.
Och sen har vi haft den formenoch det är mycket ofta som ska avhandlas
så att möjligenhar vi ibland lite för packade program,
men vi försöker ge utrymmeför att kunna ställa frågor,
att fånga upp idéeroch också att mejla till varandra
(12:00):
och kontakt efteråtoch runt omkring med reflektioner
som kommer. Det är ofta det man fårfeedback och frågor efteråt.
Folk som har skapat egna mötenoch träffas efteråt
för att fortsätta diskutera någotdär de upptäckte
att ”oj, vi håller påatt jobba med samma sak
och här kan vi samarbeta”och det är ju jätteroligt när det händer.
Det är ringar på vattnet.Det är det man vill.
Det är precis det man vill,så det är lite det man får
(12:23):
och då vet man inte allt som händer.Men man får bara vara tacksam och glad
att det händeroch vara glad för det och jobba på.
Så.-Ett jobb som arbetsgruppen
har givit sig på är marknadsundersökningav marknaden för IoT-
plattformar helt enkelt.Vad var det som triggade igång den
(12:43):
och hur kom det sigatt ni valde att göra en sån?
Ja, det är ju lite spännande.Vi gjorde ju en marknadsundersökning 2020
och då var det så här att på den tidenså hade ingen riktigt koll på
vilka aktörer finns det på marknaden?Vad har de för någonting?
Det var många som saatt de hade en generell plattform
(13:04):
och sen när man tittar på denså kanske de redan var inriktade
på en viss bransch och en viss nischoch hade kanske ambitioner att växa.
Och det där att förstå då,vart står vi i dag?
Vilka funktionerkan en plattform innehålla
eller behöver innehålla?Det gjorde det att både IoT Sverige
på den tiden och flera aktörersa att ”det här
vore väldigt intressant att få reda på”.Så då gjorde vi
(13:24):
så att vi bjöd in ett antal aktörer.Så vi hade väl 15 aktörer som kom då
och presenterade sin lösningoch teknik under 2020 då.
Och de resultatenav det som kom fram därifrån
finns dokumenterat också i två rapporterfrån arbetsgruppen 2020 och 2021.
De finns på IoT Sveriges hemsidaså de hittar man där
om man letar efter dem.Och det verkar vara ganska många
som har läst dem,vi fått mycket positiv feedback
(13:46):
på de två då.-Och sen så är det igång igen nu
med en ny marknadsundersökning.-Ja precis. Och det som var roligt
från andra marknadsundersökningenvar att det materialet faktiskt blev
använt. I upphandlingen i Jönköpingtill exempel så användes väldigt mycket
av det, det låg egentligentill grund för hela upphandlingen.
Alltså de olika delarnasom man skulle fråga.
Då hade vi sett vilka komponenteren plattform kunde innehålla
(14:09):
och då kunde man också ställa frågor.Har ni detta hos er då?
Så det blev en bra grundoch nu har det också
vidareutvecklatsdå i den här upphandlingen i VGR
som gick ut i fredags. Så det kommer ifrånden här marknadsundersökningen.
Dessutom var det lärorikt och titta på vadman lärde sig om IoT helt enkelt.
Nu tycker man ju detoch tyckte vi att nu har det gått fyra år.
(14:32):
Det har hänt ganska mycket.Det kommer nya aktörer.
Utvecklingen har gått framåt.Det är dags att göra någonting nytt.
Så då genomför vien marknadsundersökning
nu under det här året. Då blir det såatt vi har möte tredje måndagen
varje månadoch då kommer varje möte två leverantörer
och presenterar sina plattformar.Det är antingen leverantörer,
(14:53):
men vi har också bjudit in sådanasom är representanter för öppen källkods-
communities så att vi får in de aspekternaoch se hur de jobbar
och vad de kan erbjuda.Och någon gång har det varit både från
från någon som beskriver communitytoch sen en leverantör
som har byggt sin plattformpå den källkoden.
Så man får båda aspekter.Vi kommer få se fler sådana presentationer
av de som jobbat med öppen källkod.Så det är blandad kompott.
(15:16):
Men det är roligt och spännandeatt se. Och den här gången …
Förra gången var det liteså att det var lite
spretigt med presentationer.En del hade fyrfärgspowerpoint
och en del var nere på tekniska detaljer.Så den här gången har vi gjort en mall
för vilka frågor vi vill besvarasom gör att de blir lite mer inboxade i
och gör det lättareför oss att jämföra materialet.
(15:37):
Jag tror att det kommer också ge mer värdeför oss efteråt
när vi sen ska gå tillbakaoch titta på materialet.
Sen får de besvara också ett frågeformuläroch sen gör vi också
en liten enkätundersökning hos deltagarnaefteråt så
att de kan ge sina spontana reaktioner.Vad tyckte du om presentationen?
Vad tyckte de om plattformen?Kommer den här plattformen
funka i deras organisation?Och lite sådana frågor.
Så det här är ju öppna möten,mötena är öppna för alla.
(15:59):
Så man är välkommen att komma med.Det är lärorikt
att lyssna på leverantörerna.Att höra hur de ser på de ser på IoT
och hur de har löst olika frågor.Det är jättekul att se
att det finns många olika smarta lösningaroch det.
Så vi ser fram emot resten av året.helt enkelt kring den marknadsundersökningen.
Nu pågår ju den så jag ska inte bedig att dra någon slutsats
av något som inte är gjort än.Men om du ändå skulle
(16:21):
våga dig på spana lite.Du sa marknaden har förändrats.
Vad har du för intryck?Eller ni i arbetsgruppen?
Vad tror du det kommer att visaeller hur har saker rört sig?
Ja, alltså dels så tycker man juatt programvarorna utvecklas,
man har förstått mer behovetav interoperabilitet och i en IoT-plattform
blir det nästan alltidså att man samlar in IoT-data
(16:41):
och behöver kombinera med andra dataså interoperabilitet blir väldigt viktigt.
Man har också blivit mer användarvänlig.Mycket av programvaran var ganska
mycket teknikerprogramvaror innanoch de blir allt bättre.
De är fortfarande till stor del,man behöver kunna en del,
men de går åt rätt håll där då.Jag tycker också att öppenheten
(17:01):
mellan leverantörernaoch diskussion- och samarbetsklimatet,
kanske lite för det vi gör arbetsgruppenockså, har ökat.
Man är väldigt … Man har en god dialog,man är respektfull mot varandra.
Man hjälper varandra.Jag tror det är nödvändigt att man gör det
om man ska klara sig internationellt.Då duger inte att konkurrera i allt,
utan man måste faktiskt också samarbeta.Det stärker leverantören.
Det stärker Sverigeoch vår position internationellt.
(17:24):
Mm, intressant.Det ska bli spännande att se resultatet
när marknadsundersökningen är genomförd.Vi får återkomma till det då.
Absolut.-Du nämnde när du beskrev alla
funktionerna som arbetsgruppenfyller leverantörsnätverk.
Jag tänkte vi skulle komma tillbakalite till det.
(17:46):
Arbetsgruppen i sigär ju ett leverantörsnätverk
och där finns också ett samarbetemed Upphandlingsnätverket
som RISE driver i projektetSmart City Lab.
Hur fungerar detoch hur arbetar ni där tillsammans,
både i arbetsgruppenoch tillsammans med Smart City Lab?
(18:07):
Ja, det är jätteroligt för därhar vi två grupperingar
med lite olika konstellationerav människor och när vi då behandlar
samma frågor på båda ställenaså kan vi ta de frågeställningarna
och de idéer som dyker upp i ena gruppenoch lyfta dem sedan i andra gruppen
och höra vad tycker de?Så det blir en växelverkan
där man har olika frågor.Vi tittar på det här,
vi pratar öppen källkod,vi pratar interoperabilitet.
(18:28):
Vi kanske dyker ner på air computingeller vad det nu kan vara för någonting.
Men då försöker vi synka detså att de ämnen
som behandlas i ena gruppenbehandlas hyggligt
samtidigt i den andra gruppen.Det fungerar
jättebra tycker jag.En del är med på båda ställena
och får båda men detöverlappar inte så mycket
utan det är mer kompletteraoch så försöker vi återkoppla
till varandra.Så att det känns som att det är väldigt
(18:49):
det var ett väldigt bra koncept och roligtatt få jobba
på det sättet med olika frågoroch få dem belysta ur av olika personer
ur olika perspektiv och då blir gruppernaockså lagom stora
än om man har satt ihopallihopa till en enda stor grupp.
Nu kan man i RISE Smart City Lab pratamer fritt på beställarsidan
därför att man inte har några leverantörermed och leverantörerna
kan prata lite mer om leverantörsfrågoroch utmaningar där
(19:10):
men ändå höra vad man har för behovoch hur man tänker från beställarsidan då.
Så det är nog värdefulltför alla parter då.
Vad tror du är värdet?Eller det kanske du vet till
och med. Vad är det stora värdetsom det här bidrar med till de som deltar?
Jag tror att det ökar kunskapen.Det skapar en trygghet.
Om beställarsidanfår berätta om sina utmaningar
(19:31):
och leverantörerna hör detoch får del av det,
inte bara när det kommer uti en upphandling
utan faktiskt i en dialog tidigare.Då kan de ju rätta sina produktplaner
efter de behovsom finns på kommuner och regioner
och vara mer rustade när kommunernasedan vill skaffa sig någonting
att upphandla. Såatt i förväg kunna prata med varandra
är ju värdefullt.Och omvänt så kan det ju väckas
frågor från leverantörsidansom beställarsidan
(19:52):
får ta hänsyn tilleller svara på eller fundera på.
Och framför allt genererar mangemensam kunskap som
ökar. Det blir ju lättareatt samarbeta när något blir upphandlat
om man pratar samma språk och förstår merav de gemensamma utmaningarna
och hjälps åt med dem,både från beställarsidan
och leverantörssidan.Då får man ju väldigt bra relation
(20:12):
jämfört med om man sitter barapå sin kammare på beställarsidan
och skriver massa kravsom sedan en leverantör
inte får jobba för att uppfyllaoch kanske inte alls stämmer
med hur de tänker.Så dialogen här tror
jag är jättevärdefull för oss i Sverigeatt komma framåt inom området.
Just det. Du har nämntbåde IoT-projektet
i Jönköpings länoch VGR:s länsgemensamma satsning
(20:37):
på IoT-projektet Smart regionVästra Götaland, som det heter.
Hur hänger de här ihopoch hur ser det ut i relation
till arbetsgruppen?-I Jönköpingsprojektet
så tog man då som sagt var materialifrån den första marknadsundersökningen
och använde det som upphandlingsunderlagdå. Sen kom det i arbetsgruppen
(20:58):
fram lite andra idéer.Till exempel så pratar man om det att hur
skapar man rättförväntansgrad på beställarsidan
från det som leverantören sägeratt de kan leverera?
Då kom arbetsgruppen påatt om vi kunde ange mognadsgrad
för olika delar, det vill säga är det,är det under planeringsstadiet
eller under utveckling eller nyutvecklateller har det funnits ett tag
(21:18):
eller har det funnits jättelänge?Och det där tog Jönköpingsprojektet
till sig och använde då med god framgångför då fick man reda på det.
Ja, men det här är helt nyutvecklat.Då vet man det.
Då kan man inte förvänta sigatt det ska fungera 100 % smärtfritt
för att vi är först ut på detta kanske.Och man visste vad som var
i planeringsstadiet eller funnits längreså det var en sådan innovation
(21:39):
som kom från arbetsgruppensom sedan Jönköpingsprojektet hade nytta av.
En annan saksom diskuterades i arbetsgruppen
var ”varför ska man ställa krav på alltingpå en gång till leverantörerna
om man inte behöver funktionalitetenpå en gång
utan kanske behöver längre fram?”Så då gjorde man så
att en del krav kunna uppfyllas efter sexeller tolv månader
och nu i VGR-upphandlingenär det istället 12 eller 18 månader.
(22:00):
Helt enkelt för att ge leverantören tidatt ta fram sådant
som man inte behöver ha på en gång.Det är ju också möjligheten
för beställarenatt få vara med i den utvecklingen
och ge synpunkter och ge feedbackså man utvecklar någonting tillsammans.
Så det funkade bra i Jönköpingoch vi hoppas
att det kommer fungeralika bra nu i VGR då.
Det här är ju samverkanmellan arbetsgruppen
och de här två projektenså att det goda samarbetet
(22:23):
som var mellan Jönköping och arbetsgruppenhar sedan fortsatt
nu också i VGR projektetoch då tar man också med sig frågor
tillbaka som vi hade exempelvis enmarknadsdialog här i början
av året som var roligt och där varju ni från IoT Sveriges
sida med och bjödin och vi hade det som ett IoT Sverige
Forum så det var juväldigt roligt då.
Just det. Just det ja,jag tänkte komma till den marknadsdialogen.
(22:48):
Den var ju välbesökt däri början på året här.
Hur kom det sig att den att den blev till?Du har ju sagt lite grann om det,
men om man kan säga någonting mer.-Ja, då var det så att
i Jönköpings första upphandlingså gick vi ut med en enkät
efter upphandlingen och frågade”Vad tyckte ni leverantörer
om upphandlingen?”Då fick vi massa synpunkter
som vi borde fåttinnan vi gjorde upphandlingen.
(23:09):
Det var väldigt dumt att fråga efteråt.Så nästa gång så gjorde vi det faktiskt.
Gick ut och frågade.Vi var med i två marknadsdialoger
ihop med IoT Sverige och SKRbland annat och några andra aktörer.
Sen gjorde vi marknadsdialog själva inför detoch det blev också
så att vi gick ut två gånger med remisspå materialet
för att få leverantörernas synpunkter.Så nu i VGR
så tog vi med oss den kunskapenoch VGR [ohörbart]
(23:32):
det är braatt gå ut med en remiss på materialet
så den kom ut här före julså alla leverantörerna
fick kika på den med synpunkterpå materialet.
Så långt som det har kommit.Då passar det ju jättebra
att också ha en marknadsdialogoch arbetsgruppen har
ju redan samlat massa leverantörerså det var ett väldigt enkelt forum
att bara få till det.Och så gjorde vi det,
I samverkan mellan IoT Sverigeoch RISE och arbetsgruppen
(23:53):
och framför allt VGRsom stod för innehållet
och presenterade sitt materialoch diskuterade sådana saker
som prismodell till exempel som är jättesvårtatt hitta en bra modell
för och även säkerhetsfrågor och så.Det var lyckat
och jag tror vi var ungefär 110 deltagare.Alla var inte med hela tiden.
Men sammantaget blev det 110 personerså det var roligt
(24:15):
och jag har fått mycket positiv feedbackefteråt, både från leverantörskedjan
och från de andrasom deltog från kommun och region.
Vad säger feedbacken?Vad gav den här dialogen?
De tyckte det var intressantatt få höra frågeställningarna.
De tyckte också det var brafrån leverantörssidan
att få inblick i hur vi tyckte.Det var faktiskt
att det fanns en idé om prismodellsom inte riktigt föll i god jord
(24:38):
hos leverantörerna.Men då fick ju projektet notera det
och ta med sig de synpunkterhem. Så att prismodell är jättesvårt.
Nu har projektet försökt produceraen prismodell
som försöker ta hänsyntill det som kom fram
från marknadsdialogen,både från leverantörssidan
och beställarsidan.Så får vi se om vi har lyckats,
annars lär vi väl höra det. Mendet är ju bra att hitta en bra modell
som ger rättvisa åt leverantörernaoch som inte skapar
(25:01):
onödiga kostnader för beställaren.Så vi får se.
Just det. Lite av en provtrycknings-funktion kan man säga.
Ja det var juså att marknadsdialogen syftade till det
och hade vi inte haft marknadsdialogså kanske vi hade hamnat
fel i prismodellen.För vi hade en del idéer
som inte riktigt lirademed hur leverantörerna tänkte
och då hadedet kunnat skapa svårighet istället.
Så det var ju jättevärdefulltatt få diskutera det.
(25:23):
Just det. Vad gav den intesom du eller ni hade hoppats på?
Nja, det är klart att omvi hade en idé om en prismodell
så kanske man hade tycktatt det var roligt
om leverantören sa att ”ja, det var jättebra”och vi kanske hade varit bra
om vi fått ännu mer konkreta förslagpå exakt hur prismodellen
skulle se ut och så.Men det var ju också en from förhoppning.
(25:43):
Det insåg jag efteråt,att det är ju inte möjligt
på ett sånt tillfälle,utan vi fick helt enkelt titta efter
och ta pusselbitarna och sevilka synpunkter vi fått in
och sen fick vi lägga pusslethemma själva då.
Så i princip fyllde sin det väl sin funktion.Men det var en del efterarbete
för att ta vara på resultatenav en marknadsdialog
så det ska man nog ha respektför om man genomför en marknadsdialog.
(26:05):
Det kommer alltid vara synpunkter efteråtsom man får gå igenom
och analysera och tänka efter.Kanske kolla upp igen med de
som sa någonting och fråga”kan ni beskriva lite
mer vad ni menar med det här?” och så.-Interoperabilitet,
Det har du nämnt redan.Varför är det så viktigt
och har det blivit viktigare över tid?-Ja, det har det ju.
(26:30):
Först kan man säga att IoT handlar väldigtmycket om att samla in data
som man vill kombinera med andra data.Så redan där
behöver man interoperabilitet.Man behöver kombinera en IoT-plattform
med data från andra system.Sen vill man ju utbyta ofta data
med varandra och kanske dela datamellan olika organisationer.
Där kommer också interoperabilitet in.Blir jätteviktig då.
(26:53):
Sen handlar det mycket om det här datat,om att dela data.
Nu kommer ju European Data Actsom handlar om
att vi får krav på ossatt vi ska dela data.
Då måste det ju delaspå ett klokt och förnuftigt sätt.
Så även där kommer interoperabilitets-frågorna in då.
I Europa har man jobbat med flera projektkring interoperabilitet,
till exempel minimal interoperabilitymechanism, MIMs:arna, som
kanske en del har hört talasom, just för att hitta sättet
(27:17):
hur man ska göra.Men den håller vi på att hjälpa till
att fylla med innehållfrån svensk sida.
Sen ska man ha klart för sigatt interoperabilitet
är ju inte bara en teknisk frågautan det handlar ju också om de här legala
och juridiska aspekterna,organisatoriska aspekterna,
som kanske är minst lika stor utmaningför oss när vi ska byta data.
Sån här informations klassificeringom det byter klass
(27:38):
när man kombinerar med andra data,vem äger datat och
hur ser ansvaret ut? Ja, de frågorna,inte minst personuppgifter och sånt
är också väldigt, att se tillatt inte såna uppgifter
delas på ett sätt som de inte ska delas.Det finns en hel del att arbeta med,
både tekniskt och på andra plannär det gäller interoperabilitet,
men där känns detsom att det är många som håller på
(27:58):
och arbetar.-Ett annat område som är IoT-nära
får man ju säga,det är öppen källkod.
Hur har arbetsgruppen tagit sig an detoch hur ser de diskussionerna
och hur ser det arbetet ut?-För det första kan man konstatera
att det behövs fler och bredare samarbetenkring öppen källkod.
(28:22):
Öppen källkodssamarbetenär ett jättebra sätt
att samsas om utvecklingoch hålla nere kostnaden för utveckling
och vi ser att de IoT-plattformsleverantöreroch aktörer vi har i dag,
de har fortfarandeväldigt mycket utveckling framför sig.
Det är ju om man riktar sigmot svenska kommuner och regioner
så är frågan är det,finns det tillräckligt
(28:43):
mycket finansiering att hämta därifrånför att man faktiskt ska klara av det?
Och det är väl tveksamt.Dels behöver man nog komma ut
på en internationell marknadoch dels så behöver man faktiskt framöver
hitta saker att samarbeta kringoch då är ju öppen källkod
ett väldigt bra sätt att göra det på.Sen är det ju många aktörer
som är med i arbetsgruppen så det är klartatt åsikterna i arbetsgruppen
kan gå isär om dettaoch vad som är möjligt
om man väljer olika vägar.En del vill jobba helt och hållet
(29:06):
med öppen källkod,En del väljer att jobba med öppen källkod
kring några delar.Det är nog nästan ingen leverantör
som inte använder någon komponentmed öppen källkod i sin lösning då.
Så det roliga är attnu bjuder vi in då representanter
för öppen källkodoch internationella communities
att presentera grejer på arbetsgruppen.Och det ger ju också möjlighet
(29:27):
för våra leverantörer att knyta kontakteroch se vad som finns där
och förstå vad som finns i godispåsarnafrån de här öppna källkods-communityerna.
Så man kanske kan fundera på att användaoch samarbeta kring då.
Sen behöver man nog ha respektför att om man nu tänker
när man skaparett öppet källkodssamarbete
så är det ju ganska mycket jobbatt få en kritisk massa
och tillräckligt många leverantöreroch beställare
(29:47):
som är med. Någon ska det finansieras.Det är inte så att de bara stoppar in kod
för att man gör en öppen källkodscommunity,utan det måste vara någon som finansierar
och bekostar att granska kod som kommer inoch ta fram det.
Och det är ju ett jobb som är ganska tungt.Och då är resonemangen både i arbetsgruppen
och i RISE Smart City Lab gått lite åt det hållet.Ja, men ju mer vi kan delta
(30:08):
i internationella sammanhangoch ta grejer mer native ifrån det.
Det är komponenter och materialsom görs internationellt.
Det borde öka våra möjligheteratt minska våra kostnader
jämfört med om vi tar hem grejer självaoch bygger om dem ganska mycket.
För då tar vi också på ossmer kostnader då.
Sen är det ju stor respektför att här måste varje leverantör
göra sina egna val och det ska inte vi.Men lite gärna snegla ändå mer på
(30:30):
att vara med i internationella sammanhangoch dra lite mer nytta av vad andra gör.
Och då är vi också medi den internationella marknaden
och kan nå ut lättaretror jag med våra leverantörer
till nya internationella kunder.Så de här frågorna
är viktiga men svåra.Och det pågår ju också i Sverige
diskussioner mellan många olika parterkring hur man ska formera det arbetet.
(30:51):
Så det kommer vi nogatt få höra mer om framöver då.
Den svenska standardiseringskommitténför IoT och digitala tvillingar.
Kan du berätta lite mer om det?-Vi har ju
två stycken standardiseringsorgani Sverige som har mandatet
att jobba med officiella standarder.Det ena är ju SEK Svensk Elstandard,
(31:15):
och det andra är SIS.De jobbar med lite olika frågor,
men den kommittén som jobbar med IoToch digitala tvillingar
finns på SEK och den heter TK IoT.I den kan man delta,
man betalar en kostnad för att vara medoch vem som helst
är välkommen att vara med.Den dyker ju lite djupare ner i frågor
och tittar på de standardersom kommer fram
internationellt och tittar,vad är användbart för oss i Sverige
(31:37):
och vad vi vill påverkaoch hur ser det ut då?
Så att det är ett intressantoch spännande forum vara med i
där man djupdyker i många IoT-frågor.Sen därifrån nominerar man kandidater
att representera Sverigei internationell standardisering.
Då är vi någrasom är med där internationellt
också och representerar Sverige.-Vad ser du framför dig
(32:01):
att det här arbetet gervad gäller just IoT-nytta
till svenska kommuner och regioner?-Ja, man kan se till exempel
I upphandlingarna i Jönköping och även nu i VGRså har vi använt mycket material
från internationella standarder.Det skapar en trygghet
med att man investerar i rätt riktningför någonting
som är långsiktigt hållbartfrån beställarsidan.
(32:23):
Men det är ocksåså att vi hjälper leverantören
också att utveckla grejersom lirar och ligger i linje
med de internationella standarderna.Så att det skapar en stabilitet
och en trygghet.Det som händer kring standardisering
inom alla teknikområdenär att först så startar en massa aktörer
och gör sina lösningar.Ta fram industristandarder
(32:44):
eller det man kallar öppna standarderibland och så säger man
”vi har gjort något jättebra,det är så rörigt i världen,
vår lösning är att alla andra skippar sittoch så tar de vårt.”
Men det händer ju inte därföratt alla sitter
och jobbar på sin kant med sitt.Och så småningom
har de hållit på med det ett tag.Så börjar man upptäcka
”oj, vi måste ju faktiskt synka det här”och då söker sig väldigt många
till den officiella standardiseringen.För det är det stället man kan samlas på.
(33:06):
Och det gör ju att de här internationellastandarderna som kommer fram
och när vi kan ta del av dem i Sverigeoch påverka dem blir ju någonting
som resten av världen faktiskt ärmed på och där
vi faktiskt går i synk med restenav världen. Och det är ju väldigt,
väldigt viktigt för oss.-Du är också engagerad på EU nivå
i de här frågorna.Vad är det som händer där?
Ja, det händer flera spännande saker.Vi pratar ju om interoperabilitet
(33:30):
och det finnsde här minimal interoperability
mechanism som man arbetar med.Men sen jobbar man också mycket med
med att samla ihop data till data spacesoch sen tänker man sig hur
ska man titta på allt det här datat?Ja, och där man samlar in IoT-data.
Det blir ju ofantligtmycket data vi samlar in.
Då tänker man sig de här 3D-modellernasom nu många håller på
(33:52):
att bygga upp för städereller för delar av städer
eller hela regioner eller hela länderibland. De miljöerna borde ju
vara en väldigt bra miljöför att visualisera saker.
Miljödata, temperaturer,luftföroreningar, trafikflöden och annat.
Så därför tittar man mycket pådet här med
att bygga 3D-modellerför att titta på [ohörbart],
att komma åt IoT-data.Sen har det ju hänt en spännande sak
(34:16):
därför att EU-kommissionenhar också sett att ”jaha,
det finns två lite mindre företagdär som heter Microsoft och Meta.”
De jobbar jumed något som heter Metaverse
där de tänkeratt man ska bygga fiktiva 3D-världar.
Men de fiktiva 3D-världarna,De har ju ingen koppling
till IoT-eller [ohörbart].Men vi har ju faktiskt 3D-miljöer
(34:38):
som drar nytta av IoT,som tar IoT-data till sig.
Så om vi tar de 3D-miljöernaoch använder det,
Metas teknologi och idéer,då kan vi få 3D-världar
där vi faktiskt har en kopplingtill verkligheten med hjälp av IoT.
Och det kallar man då på EU nivåför Cityverse.
Så man satsar ganska mycket på detoch har haft redan två utlysningar
för att komma igångoch vill att folk ska bygga.
(34:59):
Där har vi i Sverigeväldigt många pusselbitar
för att bygga detta.Vi samlar ihop data, vi har IoT-aktörer
som kan ta in IoT-data, vi harfolk som kan bygga de här 3D-modellerna
för städerna och vi kan bygga vidare.Det är en riktning att kunna använda det
för City Verse och AR-lösningar, VR-lösningar
och tillämpa det för miljöanalyser,för att hjälpa personer
med funktionsnedsättningoch för att visualisera ny bebyggelse
(35:22):
och göra simuleringar.Så det är ett väldigt spännande område,
men det ligger ju lite längre bort.Men det är väldigt nära knutet
till IoT-användning.IoT är ju alltid grunden
för det är det vi samlar inså väldigt mycket data
som sen kan bli lite nyttaoch även sen har vi datorer
där vi kan styra saker.Då tänker man att man styr grejer
från de här miljöernasom påverkar saker i verkligheten.
(35:42):
Och det kan vi göra i en Cityverse,det kan vi inte göra i
en fiktiv metaverse.Det är därför Cityverse blir så intressant.
Och även för oss som jobbar med IoT då.-Vad är egentligen Cityverse
och hur hänger det ihop med arbeteti Sverige kring IoT och kanske
även digitala tvillingar?-Då blir det ju så här att vi nu i Sverige
(36:04):
så har vi ett stort antal aktörersom bygger 3D-modeller av städer.
Det är jättebra.Vi behöver få leverantörerna
av de programvarornaatt prata med leverantörerna
av våra IoT-plattformarså man både hanterar all komplexitet
när det gäller att bygga 3D-miljöermen också all komplexitet
när det gäller att få ihop IoT.Så det är en av de uppgifterna
(36:24):
som vi känner i arbetsgruppenatt vi kan vara med och bidra till
den dialogen. För kommunernaså handlar det väldigt mycket om
att om man nu ska dela data,visualisera data,
var ska man se på allt data?Hur ska man komma åt det?
Hur ska man dra nytta av det?Ja, de här 3D-miljöerna blir ju ett sätt
att faktiskt kunna överblickaall den jättestora mängd data
som vi kommer att få på sikt.Så det här blir nyttigt för oss i Sverige
(36:45):
för att lösa våra egna behov.Men det blir också sätt
att vara med i det som händer i EU dåoch kunna bidra till det.
Och även ta del av EU utlysningaroch ta del av de pengarna
som de kommer att satsa massivtså att de kan hjälpa oss att utveckla
sådant som vi behöver för vårt behovi Sverige i dag.
Sedan i höstas så är också arbetsgruppendiskussionsforum
(37:09):
för Nordic Chapters Smart City.Kan du berätta mer om det?
Ja, W3C är ju …De har ju funnits länge
och gör väldigt mycket bra material.Så tanken med det är helt enkelt
att ta del av deras material,se till att vi har nytta av det
i svenska kommuner och regioner.Och eftersom
det är en nordisk diskussionsgruppså blir det ju alla i hela Norden
som är med. Det finns ju också ett behovav att titta på
(37:33):
och harmonisera det som görs inom W3Cmed det som görs
inom ISO och IEC i den standardiseringen.Det har vi också möjlighet att vara med
och påverka dåoch se när det finns kopplingar
både lokalt hos ossmen även på bredare bas då.
Sen får vi med mer kunskap från det gängetsom kommer in här i arbetsgruppen
från W3C sidanoch med på våra möten också.
(37:55):
Så det är väldigt roligt.Det här är ju Internetstiftelsen
som har ansvar,har tagit initiativet till det
och haft det önskemåletatt vi ska göra det
och det tycker vi har blivit väldigt braoch lyckosamt.
Vi har nämnt många exempel på områdenoch många begrepp
som ni jobbar i närheten av eller direktmed i den här arbetsgruppen.
Tycker du att det finns något områdesom vi inte har nämnt
(38:17):
som vi skulle? Någotytterligare exempel vi ska lyfta?
Nej, vi har nog nämnt det mesta.Men det som är det som är intressant
tycker jag med arbetsgruppen,och det som inte syns,
är ju att vi bygger relationer.Vi bygger förtroende mellan parter.
Alla där jobbarväldigt bra tillsammans
och det stärker ossatt man hittar kontakt.
(38:40):
Ena stunden sitter du hos leverantörer,sen sitter du helt
plötsligt på beställarsidan.Och här odlar vi kontakter.
Det är ju samma saksom sker i Smart City Lab
och andra liknande satsningardär man försöker samla folk.
Det är värdefullt att göra grejertillsammans helt enkelt
och arbetsgruppen är enav de saker och det
är ju inte ett resultatsom syns så mycket.
Man kan inte sätta det på pappret liksom.Men jag tror ändå
(39:01):
att det är väldigt viktigtdet här som du sa,
sprida vatten på ringarnaoch faktiskt vara generös
med att prata med varandra,dela med varandra,
skapa kontakter, försöka göra sakertillsammans och då blir
arbetsgruppen en katalysatorför att det ska kunna hända
och det är väldigt roligt.-Vilken eller vilka tänker
du är den viktigaste utvecklingensom har som vi har sett under de här,
(39:24):
om vi tar de här fem årensom arbetsgruppen har funnits snart?
Ja, förståelsen för behovetav att integrera saker, interoperabiliteten,
har ju har ökat enormtoch alla … Vi har ju ett interoperabilitets-
projekt till exempel i Jönköpingsom härstammar från diskussioner
som fördes i arbetsgruppen.Det är väldigt roligt att se
när man förbereder sig mer förvad vi behöver lösa gentemot EU.
(39:48):
Sen tycker jag ocksåatt programvarorna mognar.
En sån här kartläggningdär man ser vilka saker
en plattform kan innehållahjälper leverantörerna
att förstå sin nisch.Då kan de välja att nischa sig
på bara det de håller på medoch en del kan förstå hur deras produkt-
planer ser ut framöver. Och förhoppningsvisså ger en del av diskussionerna
en riktning också för vadman behöver utveckla
längre fram då.Sen är det så att det här är ju …
(40:11):
Vi har kommit ganskakort. Alltså utvecklingen går ju
på ett sätt fort,men vi har fortfarande så mycket
att lösa och jag tror att något sommånga brottas med är det här,
Hur skalar vi upp ifrån att ha gjortett pilotprojekt
eller ett mindre projekttill att få ett större projekt?
Den kunskapsmassan ser jag ocksåatt den blir öka och förståelsen för det.
Jag tycker man ofta man möter människorsom har väldigt många kloka tankar
(40:32):
och är insatta och har idéerom vad man ska göra.
Ju fler som lär sig om områdetju lättare kommer det att vara för oss
att komma framåt tillsammansi hela Sverige då.
Just det. När arbetsgruppen startades,vad var förhoppningarna då?
Vad hoppades man då skulle hända?-Ja, egentligen var det nog bara
så att vi tänktevi skulle få lite koll på plattformarna.
(40:53):
Sen skulle vi få en liten gruppsom kunde prata standarder.
Men det har ju vuxitoch blivit mycket mer,
vilket är väldigt roligt.Samtidigt har det blivit mycket mer jobb.
Det hade man inte riktigt tänkt sig.-Just det, det är en sida av det.
Det är en sida av det.Men är det meningsfullt
så blir det också värtatt lägga ner lite arbete på det.
Det är ju roligt då.Men det har ju blivit att få koll på
och kontakt med marknadsaktörer,förmåga att hänga med i teknikutvecklingen.
(41:16):
Man är många som spanar på detoch hjälps åt och spanar på det
och bestämmer vilka ämnen vi ska ta upp.Sånt som är aktuellt.
Och när man hjälps åtså klarar man det mycket lättare.
Det är ju helt hopplöstatt hänga med på egen hand
även om man försöker jobba heltid med detoch även om man har lite i bagaget
så är det ändå svårt och hänga med i dag.Sen så tycker jag det här med standarder,
att kunskapen och förståelsenför och användningen av standarder
(41:39):
ökar i och medatt det blir mer lättillgängligt.
Man kan lättare få förklarat för sigvarför ska vi använda det här?
Vilka delar användbara?Hur funkar det?
Vad händer? Såman behöver inte bevaka det,
själv då, utan man kan få detpå ett lättfattligt sätt.
Så ja, man kan väl säga attdrömmarna som vi hade
när vi startade, de har slagit inoch de har dessutom gett för alla oss
(42:00):
som engagerar oss mycket tillbaka.Det är en stor kunskapskälla
även för oss som försökerdriva det här att få höra
och få presentationer av spännande ämnenoch få kontakt med många. Så att det
har varit väldigt roligtoch väldigt, väldigt lyckat.
Och det är framför allt tackvare alla deltagarna som var med då.
De som engagerat sig lite närmare iatt försöka arrangera sakerna
(42:22):
och de som kommer sen och presenterar då.Vi har fått väldigt gott …
Många som har kommitoch bidragit med väldigt
mycket god informationoch tankar och idéer
som har berikat oss då.-Ibland slår drömmar in.
Vad är det som är svårastmed att driva ett community
av den här ordningen?Här finns ju många olika aktörer
(42:42):
som vi har varit inne påoch många olika viljor och agendor.
Vad är det svåraste?-Vi har varit …
Jag har tänkt på det,att vi har varit väldigt priviligierade
skulle jag vilja säga.För jag tycker att alla som har varit med
har agerat så otroligt schystoch respektfullt mot varandra.
(43:04):
Dessutom haft mycket öppna diskussionerom saker som man skulle tänka sig
att skulle kunnaannars varit affärshemligheter
som folk satt och kneputan man hade delat med sig
man har varit öppen.Jag tror inte vi, mig veterligen,
inte som jag märkt av,inte haft någon under alla de här åren,
någon konflikt eller folksom är osams eller liksom arga på varandra
och det har varit …Det är en stor eloge till alla deltagarna
(43:25):
för att de har gjort det.Jag kan tycka att i början
var vi en liten grupp och hade mer utrymmeför lite intimare diskussioner
och det kanske var litemer högre i tak. Men utmaningen
sen när vi blivit flerär ju att skapa det utrymmet
och då kanske det blirmer det att de som är mer frimodiga
blir de som prataroch andra som hade goda idéer
och tankar kommer inte till tals då.Det går inte riktigt,
(43:47):
när man gör digitala mötenså går det inte riktigt att se vilka
som sitter här och se om de sitteroch vill säga någonting.
Så i det formatetär det svårare när det gäller
att skapa delaktighethos så många deltagare
så det är väl en av utmaningarna.Men just
detta, jag trorvi är duktiga i Sverige på faktiskt,
jag tycker att vi har blivit …Jag vet inte vad du tycker
(44:07):
men jag tycker att det kännssom att leverantörssidan
har blivit mer öppenoch mer inriktad på samarbeten
och så.Det tycker jag bådar gott för Sverige.
Ja.Vad är det som är det allra roligaste då?
Jo, men det är ju detnär man gör lite nytta
och att man är medoch bidrar till ett bättre samhälle
i ett större perspektiv.Det här att utbyta tankar och idéer
och visioner med andra kunnigaoch engagerade människor,
(44:30):
det berikar ju då.Sen tycker jag också det är roligt
att vi får arbeta både med det här bredainternationella perspektivet
och sen ändå enskilda praktiskaoch verksamhetsnära frågor,
att vi rör oss mellan stort och smått.Det blir ju också roligt
så att det är inspirerande och så.Men framför allt, tror jag, är kontakten,
umgänget med andra människoroch att vi gör grejer tillsammans.
Det är roligt.-Just det, du konstaterade här
(44:54):
att drömmarna hade slagit inom man spolar tillbaka tiden
till när det här startade.Men om vi istället tittar
framåt ungefär lika lång tid.Nu får du drömma.
Vad är det då som har hänt om typ fem årnär det gäller IoT
och standarder och IoT-plattformar?Nytta i kommuner och regioner?
Vad har hänt om fem år?-Ja, det är väldigt spännande
och det är svårt att sia om.För det första ska man ju ha respekt
(45:15):
för att vi måste ta det långsamt.Folk måste lära sig sakta men säkert.
Jag brukar säga att om du inte har pratateller vet något om cykling,
då är det bra om du får en liten cykelså du kan börja cykla,
för då kan vi börja prataom hjälm och utväxling
och styren och cykelleder och sånt.Så vi ska inte skynda för snabbt framåt,
det är en sakutan det får faktiskt ta tid detta.
(45:36):
Det är som att lära sig något nytt då.Ja, men sen tror jag att arbetsgruppen
då kan fortsätta fylla den här rollen,att vara en katalysator.
Det jag hoppas att arbetsgruppen har gjortär att vi har fortsatt
att stärka Sveriges rollinom IoT och digitala tvillingar
och att vi kan ha ännu mer ledandeoch drivande position för Sverige
så att våra idéer och våra tankarfaktiskt får gehör internationellt.
(45:57):
Det är ju att vi delar med oss av grejer,men det gör ju också det
att våra svenska aktörer har lättareatt agera och komma ut
på en större bredare marknad då.Så att hjälpa dem att göra det,
det tror jag också är en av sakernasom arbetsgruppen kan hjälpa till med
och därmed säkraden långsiktiga utvecklingen
och kompetensförsörjningen.Och finansieringen hos dem då.
Sen tror jag det härmed att få de här aktörerna
(46:18):
som jag nämnde tidigare,att få våra IoT-aktörer
att prata mer med de som jobbarmed de här digitala tvillingarna
så att vi väver ihop de världarna mer.Det är en sak som jag tror
att arbetsgruppenkommer att kunna bidra med
och kommer att ha bidragit medom fem år då.
Sen tror jag det här med Cityverseatt det är en
stor elefant,men EU satsar väldigt mycket medel på det.
(46:39):
Det känns som en vettigare vägatt gå om man nu ska satsa
på den typen av teknologi,att faktiskt jobba med någonting
som är till nytta för kommuneroch regioner och
kan användas för så mycket samhällsnytta.Där tror jag också
att vi från arbetsgruppenkan vara en katalysator
och hjälpa till att se tillatt det händer då.
Sen finns det några andra områdensom jag tycker
är intressant. I standardiseringenså kommer det fram en hel del förslag
(47:02):
från andra delar av världensom inte riktigt stämmer överens
med vår etik och moraleller våra juridiska förutsättningar
i Europa och Sverige.Och där behöver man vara lite aktiv
på att faktiskt granska democh ha synpunkt.
Så någonstans har jag någon förhoppningom att man skulle kunna skapa
något etiskt rådmed lämpliga parter från Sverige
(47:23):
som vi skulle kunna faciliterafrån arbetsgrupperna.
Men absolut behöver inte bara vara vi,men vi har behov i alla fall
i standardiseringenatt få en sådan speaking partner
så vi kan ha synpunkter på.Just nu sitter vi bara några få personer
och försöker gissa ochförsöker hindra standarder
som kanske kan användas förpå ett olämpligt sätt
i världen eller standardersom inte tar hänsyn till integritetsfrågor
(47:46):
eller andra etiska aspektersom är viktiga för oss då.
Så det är en saksom jag tycker skulle vara bra
om vi kunde få till på något sättoch hoppas att vi kan få.
En annan sak är att i exempelvis Ukrainaså använder man mycket IoT-teknologi
för att för att upptäcka saker.I Kiev så har man har,
(48:08):
berättade deras it-chefpå en mässa i Sverige här,
om att de hade LoRa-nät i hela stadenoch hade kameror överallt,
vilket gjordeatt de kunde upptäcka fienden
tidigare och sannolikt användede även mer IoT-teknologi.
Så det här, nu när vi börjar samla inväldigt mycket data
och att kunna använda denför att faktiskt stärka Sveriges resiliens
(48:30):
och motståndskraftbåde mot naturkatastrofer
och angrepp och annat.Det tycker jag är ett område
som vi också kan utvecklaoch där arbetsgruppen har deltagare
som faktiskt sitter med pusselbitaroch där vi börjar lite.
Vi har diskuterat detoch vi har haft tankar
om vad det borde vara.Men det tror jag också är ett område
som skulle varaväldigt värdefullt att utveckla.
Inte minst som omvärlden ser ut just nu.Både när det gäller miljö
(48:52):
och när det gällerså att säga stabiliteten
eller instabiliteten snarare i världen.Och sen tänker jag också
att vi för ju lite [ohörbart] tillvaro.Nu har vi fått hjälp ifrån SEK,
men att arbetsgruppen också lite grannpå den här stadiga hemvisten
och sedan en långsiktig finansieringhade ju också varit skönt
om man hade kunnat åstadkomma då.-Så väldigt mycket har hänt
(49:14):
på de här fem åren som har gått,men det finns
också väldigt mycket kvar att göra.-Det tar aldrig slut. Men det är
ju också roligt.-Det tar aldrig slut.
Ja, du, Tobbe, du har berättat omså många intressanta och spännande saker.
Men om du nu ska tänka ut någontingsom du framför allt vill
(49:36):
att man ska ta med sigfrån det du har sagt här,
vad skulle du lyfta fram då?-Ja alltså vi måste förstå
tror jag, att Internet of thingshåller på att förändra världen
och det är i princip lika stor förändringsom när vi elektrifierade samhället
eller när internet kom till.Det är en game changer
(49:58):
och då måste vi vara klokanär vi jobbar med detta.
Alltså se till att den här teknikenbidrar till ett bra samhälle,
att det inte skapar en massaonödiga kostnader
eller jättekostnader som det kan blioch att vi förstår
att vi måste tänka brett och långsiktigtnär det gäller,
vi måste samarbeta med varandra.Och så tycker jag naturligtvis
(50:18):
det är viktigt att vi faktiskt enasom att skapa gemensamma standarder
och håller oss i synkmed vad som händer i både på EU nivå
och internationellt kring det vi gör.Så vi är med i världen
och går i rätt riktning då.Så det är väl egentligen det att
låt oss fortsätta samarbeta,ha gott samarbete
och låt oss också förstå den stora ändringsom detta innebär för samhället,
(50:40):
och låt osshjälpa att andra förstår också det.
Och jag tror att vi är bara i börjanav att ha sett
hur vi kan förändra våra arbetssättoch metoder med hjälp av all den data
vi kan samla in och förstås andra teknikersom AI och sånt.
Och där har vi nog fortfarande mycket.Vi måste tänka om och hjälpa
och det kommer ta tidOch då behöver vi lära oss och ha respekt
(51:01):
för att den omställningenmåste vi hjälpas åt och den kommer ta tid.
Så IoT-förändrar världenoch vi måste tänka brett
och långsiktigt och samarbeta.-Ja precis.
Med det så säger vi stort tacktill dig Tobbe Lahrin
som driver arbetsgruppenför standarder och plattformar.
(51:23):
Tack själv!-Du har lyssnat till en podcast
från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
finansierat av Vinnova, Energimyndighetenoch Formas. Musiken i programmet
är skriven av Johannes Bergenheimoch jag heter Catrin Ditz.