IoT-ekosystem och infrastruktur i Skellefteå kommun

Det ska vara lika lätt för en kommun att beställa en IoT-tjänst som att beställa en ny skrivare. Den utgångspunkten finns i Skellefteå kommun som håller på att ta fram ett ekosystem för IoT och delning av data. Målet är att ta fram skalbara lösningar som är hållbara över tid. I detta avsnitt gästas IoT Sveriges podcast av Rickard Lindholm, projektledare på Skellefteå kommun och Katarina Tinderdahl, produkt- och processledare på Skellefteå Kraft Fibernät AB. 

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:06):
Det ska vara lika lätt för en kommunatt beställa en IoT-tjänst
som att beställa en ny skrivare.Ja, den utgångspunkten
finns i Skellefteå kommun,som håller på att ta fram ett ekosystem
och infrastrukturför IoT och delning av data.
Målet är att ta fram skalbara lösningarsom är hållbara över tid.

(00:29):
Hur det går till ska viprata mer om i det här avsnittet.
Jag heter Maria Bergenheimoch du lyssnar på IoT, Sveriges podcast
om innovativaIoT-projekt i offentlig sektor.
Varmt välkommen till ettnytt avsnitt, du som lyssnar!
Ja, i dag ska vi alltså prata omhur man i en kommun

(00:52):
kan få till det där ekosystemetdär det är lätt att dela data.
Dels mellan olika verksamheter i kommunenoch även ut till medborgarna.
Och det här vet jag att dagens gästerlägger ner stor tankemöda på att få till.
Med mig i studion sitter Rickard Lindholm,projektledare på Skellefteå kommun.

(01:16):
Och Katarina Tinderdahl,produkt- och processledare
på Skellefteå Kraft Fibernät AB.Varmt välkomna båda två! Tusen tack.
Tack så mycket!-Ja, ni är ju med
och driver projektet GIOTISsom finansieras genom oss på IoT Sverige.
Då kanske vi ska förklaravad GIOTIS står för.

(01:37):
Det står för genomförandeprojektIoT för innovativ
samhällsnytta Skellefteå,och det ska vi strax få veta mer om.
Men först vill ju jag veta lite mer om er.Så Rickard, du får börja. Berätta lite
om dig och din bakgrund.-Ja, mitt namn är Rickard Lindholm

(01:58):
och jag jobbar som projektledarepå Skellefteå kommuns it-avdelning
kan man väl säga. Och har gjort detde senaste två och ett halvt åren.
I grund och botten är jag systemvetare,så brinner lite extra
för just det här samspeletmellan människa och teknik.
Och har en kort bakgrundsom systemutvecklare
innan jag hamnade på Skellefteå kommun.-Du är också projektledare för projektet GIOTIS.

(02:22):
Precis. Projektledare ochprojektkoordinerare för
Skellefteå kommuns räkning.-Katarina, berätta lite om dig.
Ja, Katarina Tinderdahl.Jag började egentligen min yrkeskarriär
som pedagog, men halkadeav lyckosamma tillfälligheter
in på telekom, och arbetatmed telekom i 25 år drygt.

(02:42):
Varav en stor del nupå fibernät på Skellefteå Kraft,
med tjänster över fibernätet.Drivs av att leda i förändring,
och det får man verkligen görai teknikutveckling.
GIOTIS är alltså ett genomförandeprojekti Skellefteå kommun

(03:04):
och ni får 5 miljoner i finansieringvia oss på IoT Sverige.
Rickard, berätta lite om bakgrunden.Kan du dra lite kring bakgrunden
hur det här kom till, projektet?-IoT är ju ingenting som är nytt för oss
inom Skellefteå kommun,eller inom vår koncern
tillsammans med Skellefteå Kraft heller.Det är något som används dagligen

(03:25):
i många olika verksamheteroch på väldigt många olika sätt.
Och det är kanske just detsom är det stora problemet
som vi sett också. Avsaknaden av en centralIoT-förmåga som stödjer våra verksamheter
i att etablera hållbaraoch långsiktiga lösningar.
För det man har identifieratär att vi har mycket skugg-IoT,
kan man kalla det,som är decentraliserade lösningar

(03:47):
där vi varken har tillgång till data.Vi känner inte till datamodellen,
vi vet knappt vilken sensortyp det är.Utan oftast
får vi bara data presenterati ett gränssnitt.
Och framför allt så delar vi inteden typen av data mellan
varken oss själva inom kommunen,eller med andra kommuner
eller externa parter.Vilket gör att vi skapar stora
inlåsningseffekteroch väldigt ineffektiva upphandlingar

(04:11):
och lösningar.-Precis, jag kan ju fylla på det.
Och nu inom GIOTIS så får vichans att sitta tillsammans
och grotta ner oss och se.Men i stället för att var och en ska göra
sina innovativa lösningar,tomtebloss som vi kallar det för,
så jobbar vi tillsammansmed att gå ner på saker på djupet
för att skapa den här IoT-förmågansom Rickard benämnde,

(04:32):
och få hållbara lösningar över tid.För vi vill egentligen samma sak
med ytterst de här hållbarhetsmålen.En smart stad, en växande region.
Hur började det då?Då har ni identifierat det här.
Då hade ni …Jag vet att ni hade något projekt
kring badvattentemperatur,som är ett sånt där klassiskt IoT-projekt
kan man kanske säga.-Vi började identifiera hålet

(04:53):
som vi såg, just avsaknadav den centrala förmågan.
Jag tänkte ”ja, men då får vita saken i egna händer”
när vi inte kan lita påatt andra gör det åt oss.
Så det vi gjorde då på koncernsamverkanvar att vi deltog i det nationella RISE-projektet
för badvattentemperatur just,och skapade en badvattentemperaturlösning
baserad på LoRa-nät och sensorervia Skellefteå Krafts IoT-plattform.

(05:18):
Och det testet var ju mycketav ett tekniktest för att se,
har vi överhuvudtagetden infrastrukturella grunden
och kompetensen att internt drivaden här typen av lösningar?
Och just det projektet och testetföll väldigt väl ut både teknikmässigt,
men även medborgarmässigt,som såg väldigt stor nytta i det
och fick juväldigt uppskattat inslag

(05:39):
under badsäsongen.-Och nu då bygger ni vidare på det här i GIOTIS.
Berätta lite merstort om projektet.
Katarina, vill du börja eller?-Ja, men absolut.
Vi har ju som sagt var spänt bågenganska stort
och försöker greppa helaIoT-ekosystemet med allt vad det innebär.

(06:01):
Och det är lika mycket tekniska aspekter,skulle jag vilja säga,
som de mjuka aspekterna.Kommer in mer på det.
Men bara tekniken är allt från sensornivåoch samlad datakommunikation,
plattform. Den delardata på ett bra sätt.
Men vi börjar ju i alla delarna. Inte …Vi har ju chansen att göra i grunden,
och börja i rätt ändefrån behov till färdig lösning.

(06:23):
Det vill sägaatt vi börjar inte med tekniken
och försöka få den …att verksamheten ska använda den.
Utan vi börjar med insiktsarbetehos behovsägaren,
där vi har valt utfyra olika förvaltningar
inom kommunen som får hittasina lösningar som kan göra skillnad.
Att hitta bra lösningar hela vägenoch sen skala upp dem.

(06:43):
Och sen parallellt och tekniskt tittapå allt från hur plattformar
kan interagera, interoperabilitet, data,hur det kan tillgängliggöras.
Ja, sensorer. Det är många olika tekniska aspekteroch marknadsmässiga aspekter.
Ja, för ni har ju alltså då fyraIoT-lösningar som ni jobbar med.

(07:05):
Rickard, vill du?Ska vi berätta om dem lite?
Ja, precis. Vi har fyra stycken lösningarsom vi driver i form av piloter,
kan man säga, inledningsvis.Och de fyra lösningar som vi har
är tillsammansmed fyra olika förvaltningar
för att få en bra spridning,och en bra överförbarhet
till de lösningar som vi har sett.Och där gör vi en lösning,
tillsammans med städsidanpå Skellefteå kommun,

(07:28):
som handlar om att helt enkelt kollahur det ser ut med städsituationen
på de kommunala toaletterna,där man mäter både antal besök
på toaletter, men även exempelvisfyllnadsgrad på soptunnor,
för att kunna skapa en mer behovsanpassadstädrutin. I stället för att göra
som man gör i dag,att man ronderar toaletter.
Och på så sätt kunna skapaen mer trivsam arbetsmiljö

(07:48):
och en effektivarearbetsgrupp helt enkelt.
Och det var ett.-Precis. Tillsammans med utbildning
och arbetsmarknadgenomför vi tester för att se hur
ser flödena uti våra kommunala verksamheter.
Och där jobbar vi specifikt på en skolajust nu för att man upplever
mycket trängsel,runt exempelvis lunchsalen.

(08:11):
Och då vill vi kunna mäta flödet.Hur ser in- och utflödet ut?
Vilka tider är det mycket folk,och vilka tider är det
inte mycket folk? Och hur kan vi baseratpå det fatta bättre beslut
i hur vi schemalägger våra verksamheter,och nyttja våra lokaler
på ett effektivare sätt.-Har man börjat att ändra scheman
utifrån det här redan?-Man kan väl säga
att de fortfarande är i en formav pilotstadie under projekttiden,

(08:32):
där mycket handlarom att skruva i de här olika parametrarna.
Många av de här verksamheternasom är med i projektet
är också valdaför att man ska få upp en nyfikenhet
på just IoT och vad de kan bidramed för beslutsunderlag.
Så mycket just nu handlar ocksåom att verksamheten, lika mycket
som den tekniska lösningen,att de ska lära sig jobba
med den här typen av data också.Det är mycket dit vi vill komma.

(08:54):
Att man som verksamhetinte pratar teknik
och ska ha full koll påär det ett LoRa-nät eller 5G,
vilken plattform det går till.Utan man ska kunna uttrycka sitt behov,
och så ska man kunna tillsammansmed den centrala förmågan
skruva fram det för att få en lösningsom stödjer dem i deras vardag.
Så där jobbar vi fortsatt mycketmed just att hitta de här.
Hur ska det visualiseras,hur ska det presenteras.

(09:14):
Vilka siffror är intressanta,var går gränsvärden.
Så det finns väldigt mycketav det här mjuka
som vi pratar om,som hamnar runt om varje IoT-lösning.
Själva behovet är ju ganska klart,men hur når vi dit.
Och hur tar vi bort detkunskapsbehovet ute i verksamheten
och flyttar det centralt i stället,så att de bara kan presentera det för oss
och vi kan stödja dem att nå dit de vill.-Just det. Och det där

(09:34):
ska vi komma in på lite mer sen,för det är ju superintressant.
Bara för att man mäter någontingså händer det ju ingen förändring precis.
Nej, men jag vill bara fylla på det.Att samtidigt som vi nu
jobbar med de här casen,så vi grundar just
för att öppna upp för alla.Alla ska ha samma förmåga
och alla ska kunna komma in i samma tratt.Och man ska inte behöva
ha den här teknikkunskapen.Utan det fångar vi upp

(09:57):
med de här processerna vi har tagit fram.Är det en innovation,
är det en befintlig lösning?Eller det kanske inte alls
är IoT och så vidare. Så ja.-Två stycken projekt till
har vi kvar att berätta om.-Precis. Och initialt
så tog vi även medden belysningsinfrastrukturen
som vi har i Skellefteå kommun.Och den styrs ju på samma sätt
som väldigt många andrabelysningsinfrastrukturer gör i dagsläget.

(10:19):
Utebelysningen eller?-Precis. Gatubelysning kan man säga egentligen.
Och den styrs ju med 2G- och 3G-nätet,som försvinner nu kommande åren.
Och där var man väl egentligeni ett akut behov
av en ny typ av lösning som tillgängliggjordestyrning av den belysningen.
Så det var ju en av de piloternasom vi hade med.
Den har vi jobbat mycket med.Men där har vi landat i
att det man gör i stället,att man går tillbaka

(10:42):
och styr på debefintliga elmätare som finns.
Så den har vi liksom avyttratlite på det sättet.
Men då jobbar vi vidare medden andra aspekten som var.
Om det här var lite mer kritiskt medstyrningen så såg vi i stället
en innovationshöjd i justbelysningsinfrastrukturen.
Den finns ju en gatstolpesom är uppkopplad med el, i princip
i varenda liten landsvägsom vi har inom kommunen.

(11:02):
Och det är ett extremt bra sättatt kunna nå ut
med olika typer av sensorer, både …Och olika typer av nätverk.
Att använda just den infrastrukturensom finns uppkopplad redan.
Vad används det till då alltså?-Då vill vi helt enkelt kunna kanske …
I framtiden ser man juatt de här typen av stolpar skulle kunna
vara 5G-master egentligen.Eftersom de är strömsatta,

(11:22):
det finns ström framdraget. I vissa fallfinns det även fiber som linjerar
med de elkablar som ligger.Också att de blir väldigt enkla punkter,
att kunna koppla upp ochsprida nät ut i glesbygden också.
Där det kan vara svårareatt komma åt med traditionella metoder.
Ja, men precis. Och tittar man handi hand med det då, om vi har

(11:43):
behov [ohörbart] belysningsinfrastrukturen.Det är ett perfekt sätt
att nå ut till landsbygden.För det är också det här
att vi ska alla fåsamma förutsättningar.
Både geografiskt och verksamhetsmässigt.Inom projektet så bygger vi ut IoT-nätet,
LoRa-nätet också, så vi har redan nästanuppnått en grundläggande täckning
i hela kommunen. Fast vi är en väldigt,väldigt stor kommun till ytan.
Så nu när vi ska börjaskala upp alla lösningarna

(12:04):
som vi har satt upp och finlira,så blir det ett perfekt sätt att nå ut.
Och som sagt, den behovsägarenbehöver inte tänka på om det är LoRa
eller 5G eller vad det nu är.Utan vi löser det
under huven i befintliga processer.Men med LoRa …
Av de lösningar vi har satt uppnu är LoRa ett bra sätt
att börja med för att lära sig.-Och vi hade ett fjärde projekt också.

(12:30):
Precis. Och där jobbar vimed att spåra mobila tillgångar
helt enkelt.Man har inom specifika verksamheter
sett ett problemmed att man kanske har släpvagnar,
skopor till traktorer, kraftverkoch andra typer av mobila tillgångar
som rör på sig väldigt mycket.Och där man helt enkelt inte har koll
på hur mycket används de,var är de,

(12:51):
när ska vi ha det.Helt enkelt ibland så händer det
att man kanske åker en timmeåt fel håll med en traktor
för att den personen innan sa”jag tror jag lämnar den på punkt X”.
Och så står den på punktY som är en timme åt andra hållet.
Så spenderar man en halv arbetsdagpå att leta utrustning.
Och i förlängning är det ju sånt härsom man har sett
att vi kanske harför lite släpar i verksamheten,

(13:12):
för att vi har aldrig någonsom står på vårt hemområde.
Men i själva verket är det åt andra sidan,att vi har för många släpar.
För att fyra av fem ståralltid stilla, men de står bara på
andra ställen.Det är den femte vi använder.
Så det skapar både en aktualitet,att man direkt kan effektivisera sig.
”Men var är den här typen av utrustning?”Men på lång sikt även utvärdera, hur mycket
använder vi respektive utrustning,och behöver vi mer

(13:33):
eller mindre av den typen.-Varför valde ni ut just de här fyra
IoT-lösningarna?-Det finns olika aspekter.
Dels är det ju det härmed de här olika globala hållbarhetsmålen.
De stödjer på varsitt sättolika av de här innovativa städer.
Ja, dels den. Sen är det ju en …[ohörbart] är för att optimera en verksamhet.

(13:59):
En annan lösningär ju för kanske för samhället.
Det är olika målgrupperoch de kan skala på olika sätt.
En del kan skala. Typ en trackingkan lika gärna använda från …
Man kan applicerade här på andra.
Antingen kan de skala geografiskteller skala verksamhetsmässigt.
Så det finns några olika.De kompletterar varandra bra

(14:19):
för att sen hjälpa till att öka volymen.-Jag sa ju i
inledningen att ni arbetarutifrån målsättningen
att det ska vara lika lättatt beställa en IoT-tjänst
som en skrivare.Men förklara lite hur ni menar med det.
Det man kan säga, jag tycker skrivareär ett väldigt bra exempel.
För så funkar det nu för tiden,att vi som beställare av en skrivare

(14:42):
har sällan en stor teknisk kunskapom vad skrivaren rent
maskinvarumässigt klarar av att prestera.Där uttrycker vi bara vårt behov.
Vi vill kunna skriva utså här många papper om dagen.
Den ska ha färg eller inte färg.Den ska kunna hantera både A3 och A4.
Där är man ju väldigt på behovetoch inte på lösningen.
Och det är precis ditvi vill komma med IoT också.

(15:02):
Att vi vill sänka tröskelnför våra verksamheter
och potentiella kunder, att kännaatt ”vi kan beställa IoT lika lätt
som vi kan beställa en skrivare.För vi kan fokusera på behovet
och inte på tekniken”.-Och vi är ju faktiskt där redan i dag.
Det är ju formaliseratredan i dag. Standardiserade
formulär. Man kan i dag …Vi har redan nu känt att vi har kommit
så pass långt i våra processeratt vi kan släppa på fler behov,

(15:26):
för att testa av att alltingflödar enligt checklistor
och så vidare.-Katarina, du sa ju också inför den här
intervjun när vi pratade,att tekniken inte är det svåra.
Tekniken finns. Utan snarareatt få till det här
med den mjuka infrastrukturen.Kan du utveckla lite hur?

(15:46):
Ja, precis. Det är säkert det därjag menade inledningsvis också.
Att IoT-ekosystemet är intebara ur ett tekniskt perspektiv.
Hur man produceraren IoT-tjänst, IoT-plattform
och så vidare, utan det är affärsmodell.Och affärsmodellen i sin tur
handlar inte bara om kronor och ören,hur mycket man sparar i pengar
och så vidare, och vemsom ska ha betalt för vad.
Utan hur jobbar vi tillsammans.Vem har vilken roll

(16:08):
för att få det här smidigt.Och då har det varit viktigt,
och det är en ynnestatt få jobba med alla parter.
I det här fallethar vi samlat näringsliv
och universitet och kommunoch industri, så att … ja.
Det är verkligen inoljat,så det går snabbt och smidigt.
Just det, det glömde vi säga,vilka parter som ingår i det.

(16:29):
Det är Skellefteå kommunsom är projektkoordinator.
Luleå tekniska universitet, SkellefteåKraft AB och företaget TH1NG AB.
Samverkan, hur samverkar ni?-Precis.
Inom projektet så … ja, mendet är någon projektsamverkan.
Men vi har ju i dag …Vi har också …

(16:50):
Vi driver ju en IoT-plattform i driftmed TH1NG som leverantör av
IoT-plattformen som heter IoT Open.De utvecklar och driver i första hand
IoT-plattform ochkommunikation till den och så vidare.
Så vi har ju även daglig driftför att försörja IoT-tjänster
i kommun och så vidare.Så vi har ett dagligt samarbete,
med samarbete i projektet också.Och forskningsuniversitetet

(17:14):
så har vi förbättrat vårt samarbeteytterligare, i samband med det här
GIOTIS. Om man tillägger lite grann därså är vi en väldigt stark konstellation
med just alla aspektersom Katarina nämnde, så vi täcker.
Så vi får ju väldigt många ögonpå våra lösningar,
både det infrastrukturellamen även varje specifik tjänst.
Att vi inte fastnar i våra egna hjulspår,utan vi har både kommunglasögonen på oss.

(17:35):
Vi har näringslivetsom tittar på våra lösningar.
Och vi har framför allt universitetetockså som stödjer oss i
att skapa en överförbarhet.Och hur kan de här skala på
både regionalt och nationellt plan.Så det är en otrolig styrka för projektet
att vi kan samverka så nära varandra,och sitta väldigt förutsättningslöst
och diskutera den här typen av frågor.Där alla får vara expert
inom sina respektive områden,i stället för att trampa in

(17:56):
i varandras områden.-Precis. Till exempel TH1NG har ögonen ut
och kan hjälpa tilloch bygga vidare med standarder,
och sätta tjänsterna på ettmer övergripande plan nationellt.
Jag tänkte också på vad ni sa,att ni vill skapa nyfikenhet för tekniken
och så där.De som är ute i de här IoT-projekten

(18:19):
som ni nämnde, hur jobbar ni med dematt få in deras input i det här?
Det finns ju ett syfte ocksåmed att vi valde de här fyra typerna
av lösningar. För att alla kommer,som jag nämnde
från fyra olika förvaltningar.Och har väldigt olika syn
på kunskap kring teknik generellt.Och det vi har gjort är
att vi har satt i gång de här piloternaför att man ska få det här intresset

(18:40):
och få upp ögonen för det, som vi sa.Och så har vi följt upp det med en typ
av insiktsarbete,för att hur ska då den här centrala
IoT-förmågan stödja er som verksamhet.Så att vi verkligen kommer från det här
in- och ut-perspektivet.Nej, tvärtom.
Ut- och in-perspektivet,i stället för in och ut.
Att hela vår centrala förmågaoch de avtalen och processerna
som vi bygger upp, det baseras heltoch hållet på
våra verksamheters problembild.Och hur stödjer vi dem.

(19:03):
Vad vill de ha?Är det ett möte de vill ha till,
eller vill de ha någon som slår arm.Då bygger vi processen utifrån det.
Och inte att vi kommer att presenteranågonting om ett och ett halvt år
och säger ”så här ska vi jobba med IoTinom Skellefteå kommun
inom vår koncern”. Utan den ärhelt baserad på deras lärdomar
som de tar med sig från de härpiloterna som de deltar i.
Precis. Det har varit viktigtmed Insiktsarbete. För att

(19:23):
det är som du sa innan också.Att sätta processen har inneburit
att vi har suttit och bollat,givande och tagande.
”Vi ser att det här kanskeär mest praktiskt att du gör,
och det här gör vi och så.”Och det är också en av de styrkorna
vi ser när vi samverkar mellan varandra.Att vi verkligen får fokusera
på det vi är bra på.Att vi får vara i behovet,
och vi behöver inte trampai någon annans revir om man säger så.

(19:47):
Och framför allt så blir vi inte styrdaav att det finns någon fast lösning.
För så är det kanske om man tänkeratt man upphandlar en befintlig lösning.
Eller så ställer vi stenhårda kravsom säger att så här måste
vi ha det som Skellefteå kommun.Och då är det inte säkert
att vi når upp till demnär man gör en upphandling.
Eller så är det vice versa,att den parten man upphandlar
inte kan möta oss på så sätt vi vill.Så då får man förhålla sig till det.

(20:08):
Kanske med inlåsningseffekter på data.Det är okänd data.
Man får använda stand alone-systemför att visualisera.
Men här så får vi ett annat typ av givandeoch tagande där vi kan basera
både förutsättningar och krav,och få dem att …
Hur får vi dem att matchasamman i en process.
Vi pratade också lite omdet här med kompetensförsörjning.
Hur jobbar ni där,och upplever ni att det finns utmaningar?

(20:31):
Ja, men precis.Och återigen att det är just
därför vi inser att vi behöver varandra.För att självklart ska alla bli
så duktig man kaninom sin specialistkompetens.
Men jag inser attjag kan inte lära mig allt.
Och jag är beroende. Är det innovation,eller forskning eller nationellt.
Så att alla tillsammansblir vi ju starka.
Skellefteå kommunär ju en väldigt expansiv kommun

(20:53):
för tillfället,så det är inte så att resurser står
och knackar på dörren och vill in.Utan det är ett mycket givande och tagande
med resurser inom kommunen hittills.Den stora inflyttningen
väntas ske kanske förstom något år eller ett par år.
Så just nu är det annarsatt man hade behövt plocka resurser,
kanske från varandra.Att den här är specialist på teknik X.
Den behöver vi här i stället,så då måste vi ta det.
Men då kanskede tar någon av oss i stället.

(21:14):
Nu får vi i stället behålla resursernadär de gör som störst nytta,
och i stället utnyttja varandra.Så det är ju väldigt effektiv användning
av de kompetenser som finns.-Precis. Och redan från början
att inte bygga in personberoenden,utan ha standardiserade processer
och dokumenterade processer,så att det är lätt ifall
det blir personalrotationer och så.-Jag tänkte faktiskt fråga

(21:36):
om ni märker av den här hajpeneller vad ska vi säga,
som är just nu uppe i Skellefteå?-Det gör vi i allra högsta grad.
Och det är väl detsom är väldigt intressant
med det här projektet också.Att när vi får så pass många nya ögon
som får upp förståelseför den här tekniken.
Och framför allt om maninte kanske ska prata teknik,
utan man får förståelseför vilken typ av data man kan samla in.

(21:56):
Och det är väldigt mycket ditvi vill komma.
Det här ska bara varasom ytterligare en datakälla.
Sensorer är ju lite somvåra sinnen egentligen,
fast de är väldigt objektiva.De sätter ingen värdering
om det är 18 gradereller om en besökare passerar in och ut.
Men man får ju helt andra typerav beslutsunderlag
som behövs när det är en växande regiondär vi behöver effektivisera.
Vi möter demografiförändringarsom gör att vi inte kan bara anställa

(22:18):
ännu mer personal, ännu mer personal.Utan vi har nått ett tak
inom många verksamheterdär man behöver effektivisera
på nya innovativa sätt.Och där är IoT en stor spelare.
Jo, det här är inte ettnice to have-projekt.
Vi behöver göra det häroch vi behöver få i gång det här nu
i den expansiva fasvi befinner oss i, i Skellefteå.

(22:40):
Hur jobbar ni med nationella standarderoch vägledningar?
Den övergripande vägledningenvi jobbar efter
är ju robust och säker IoT.Precis som robust och säker fiber
så ska IoT vara lika robust och säker.Och utifrån det så finns det
underliggande standardersom finns kopplat
till robust och säker IoT.Och där har vi ju en ISA och Klassa

(23:02):
och för informationssäkerhet.Och NGSI-LD för utbyte av plattform.
Det finns ju en mängd olika standarder.Och vi jobbar faktiskt
nu också väldigt fokuseratpå just standarder kopplat
till säkerhet exempelvis.-Just det, berätta lite
om det säkerhetsarbetet.-Säkerhet är ett väldigt stort arbete.

(23:22):
Det medför ett stort arbete just inom IoT.Det är ju ett nytt område i mångt
och mycket, kanske framför alltnär vi pratar inom offentlig sektor.
Och när man ska dela data,hur man ska hantera öppen data.
Och där är det väldigt viktigtatt vi följer de referenser
som finns, med exempelvis Klassa för IoT.Både för att skapa den interna tryggheten,
att vi har tittat på datan på rätt sätt.Vi vet hur vi hanterar den på rätt sätt.
Får den presenteras som öppen eller inte.Men framför allt

(23:44):
att när vi ska börjadela den mellan olika aktörer också
så kan vi känna oss tryggamed att den här datan är delbar.
Den är öppen och den kan ni använda.Och det skapar mycket grogrund
för forskning och sånt också.Att få använda produktionsdata
i stället för att man hela tidenska göra projekt
och hämta in data,eller skapa labbscenarion och så.
Så standarderna sätter väldigtmycket prägeln på projektet

(24:05):
för att skapa den här överförbarheten,på ett nationellt plan framför allt.
Precis. För IoT handlarbåde om väldigt öppen data
som exempelvis en badtemperatur,men det kan ju vara väldigt
samhällskritisk data också.Så att det är en viktig och stor fråga.
Hur långt har ni kommit i projektet?För det pågår ju
fram till nästa sommar.Visst är det så? Var är ni, är ni mitt i?

(24:30):
Vi har kommit fantastiskt långtoch det är jättehäftigt.
Man får nypa sig i armen.Att när man satt där med projektansökan
och planen, och så nu är vi nästan i mål.Men vi är inte riktigt i mål än.
Vi har byggt ut ett grundläggande LoRa-nätoch vi har satt upp lösningarna
på de här casen.Det som är kvar är att finslipa dem,
som Rickard också var inne på.Men nu ska de skala också,

(24:53):
kanske som vi sa verksamhetsmässigtoch geografiskt.
Och när vi känner oss …När verksamheterna är nöjda då.
Så det är mycket det. Sen är det judet att vi vill jobba vidare
med att grotta ner osspå djupet kring standarder.
Men vi har ju också …Inte det här kring arbetet,
men att utbyta data mellan plattformarhar vi också kommit en bra bit på väg,

(25:14):
Eller vad säger du, Rickard?-Precis. Där jobbar företaget TH1NG
som vi nämnde tillsammans med LTU.Hur kan en forskningsplattform
utbyta data med en kommersiell plattform.Och hur kan det göra för oss
som behovsägare Skellefteå kommun.Att vi kanske kan hämta data
från LTU:s plattformvia Skellefteå Krafts plattform.
Då får vi ett väldigtsmidigt ekosystem också.
Precis. Har man då rutiner för att man …Då kan man … Ja, men precis.

(25:37):
Att de kan utveckla en litenextra finess som vi kan koppla
på en tjänst i driftmiljö.-Precis. Som Katarina
var inne på lite grannså har vi släppt en portal
för våra verksamheter på Skellefteå kommun.Där man kan börja kontakta vårt IoT-team
som vi kallar oss nu,och börja få hantera behov.
Om vi tänker att vi harde fyra grundbehoven i projektet
så kan man börja prata om behov fem,sex och sju, så vi kan börja tjänstefiera också.

(25:59):
Det är mycket för att testa den processensom vi har tagit fram och se,
håller den här eller var har vi hålen.Så man kan säga
att den är en form aven version 1.0-läge.
Så det kommande året blir också mycketatt förfina och effektivisera processen,
baserat på insikterna från de tjänstervi skalar upp och tjänstefierar.
Rätt frågor, rätt checklistor, rutinerska finnas vid rätt tillfälle

(26:20):
för att vi ska kännaatt den ska komma i gång
lagom snabbt,men kännas tryggt och säkert.
Kommer ni någonsin bli klara?-Det tror jag inte
med den här typen av arbete.Jag tror att det bara är startskottet
på någonting som kommer varaenormt stort inom tio år.
Vi kommer nog sittaoch skratta lite,
hur långt man trodde manhade kommit när man sitter här nu.
Och vi har … Känslan är attman har gjort så himla mycket.

(26:42):
Men om tio år så kommer detvara något helt annat.
För nu testar vi kanske utifrån …Vi bygger vår process
utifrån den här LoRa-teknikensom vi var inne på tidigare.
Men vi vill ju också börja testa mermed 5G och andra typer av IoT-teknik,
och ännu större plattformsekosystem.Att vi har jättemycket styrsystem,
exempelvis inom kommunen.Som ligger hos leverantörer,
som har byggt infrastrukturen i husenoch sådana saker.

(27:04):
Dem vill vi också börja fåatt samverka och prata så
att vi får en enhetlig spelarei det här plattformsekosystemet.
Så vi har ju jättemycket kvaratt göra på sådana bitar också.
Just nu vill vi bara ta de härförsta stegen in och tjänstefiera.
Skapa en trygghethos våra verksamheter.
Att kunna slå larm och beställaoch få hållbara lösningar över tid.

(27:24):
För om man kommer tillbaka till någotsom var i inledningen,
varför gör vi det här projektet,så är det också
att det finns ettnationellt samförstånd
med att man gör väldigt mycket tomteblossinom kanske framför allt offentlig sektor.
Att man har jättebra idéer,man har drivande personer,
man kanske får finansieringför viss typ av lösningar.
Så gör man de här tomteblossenoch fokuserar mycket på det tekniska

(27:46):
och så löser man det.Det blir en helt okej lösning.
Den används i viss form av verksamheter.Men sen kanske person X slutar
eller finansiering ramlar ut.Så står man där
utan egentligen en förvaltningsplan.Ja, men hur …
”Hur kan vi som verksamhet skrivaatt vi vill ha den här i tio år framöver?
Vilket avtal skriver vi på?”Och så har man inte tagit höjd
för de bitarna.Så det är de vi vill säkerställa
att vi har gjort klartunder den här projekttiden.
Att man som verksamhetkan känna en trygghet.

(28:07):
”Det här tycker vi var en bra lösning.Vi vill skriva ett avtal på det.
Vi vill ha en trygghet.”Att den återkommer exempelvis varje sommar.
Om man tar lite mer basala exempelmed badvattentemperatur.
Men det blir inte attdet ska bli ett återkommande projekt
varje vår.”Okej, men vem tar den här frågan nu?”
Utan man kan lita på den här centralaIoT-förmågan som hanterar avtalen,
går igenom dem,och man har hållbara lösningar

(28:27):
över en lång tid.-Tips till andra kommuner
som kanske inte kommitlika långt i sin IoT-resa.
Vad har ni för såna här stalltips?-Ja, men precis.
Ha inte för bråttom.Gör rätt från grunden.
Högt i tak, bra dialog.Nöta och nöta.

(28:48):
Vi har jobbat kontinuerligtoch schemalagt.
Forum veckovis. Vara strukturerat.Lägg upp en plan.
Ta det steg för steg.Måla upp vart ni vill komma
och sen strukturerat ta er dit.Har man ett mål och en plan,
då kommer det att komma dit.Och om alla sätter sig runt bordet.
Identifiera ert IoT-ekosystem.Kan se olika ut.

(29:09):
Titta på vilka parter som harnågonting med IoT att göra.
Samla alla och ha en öppen fin dialog.-Jättebra.
När det kommer till verksamhetssidanså har vi pratat
mycket också om att titta pånytta, nytta. Gör nyttovärderingar,
gör tydliga effekthemtagningar.Titta inte bara på tekniken,
utan för att kunna ge den här morotentill verksamheten också.

(29:29):
Ja, men tänk ett varv tillvad ni faktiskt ville få ut.
För annars blir det lätt att …Vi har ju sagt det.
Vi skulle kunna köpa 10 000 sensorer i dag,teckna avtal på dem och sätta upp dem.
Men om de inte används om ett årså finns det ändå inget syfte
med att vi gör det.Då är det bara pengar i sjön.
Så att tidigt börja med de härenkla nyttovärderingarna.
Hur ska verksamheten kunnabåde kanske räkna
hem det ekonomiskt, eller vadkan ni se för effektiviseringspotential

(29:52):
eller medborgarnytta.Och spela tillbaka på den.
”Nådde vi det med det här?”För då får man en extra morot
att ”det här vill vi gå vidare med också”.Så bort från tekniken
är väl det vi pratar om mycket.Tänk inte så mycket teknik.
Och prata inte så mycket teknikmed kunder och verksamheter
om man inte verkligen vill det,utan fokusera
på nytta, behov ochhur vi löser det.

(30:13):
Precis. Det har varit viktigtatt de ska känna direkt nytta.
En sensor, två sensorer ska jag [ohörbart].
och sen blir det bara ännu större effekt.Skalar de upp,
då är det bara att föreställa sig.Ger det liten effekt,
vinning direkt från start.Så skalar man upp,
då kan man tänka oändligt mycket nytta.-Vi pratade lite grann om vad händer.

(30:34):
”Blir ni någonsin klara?Vad händer i nästa steg?”
Och något som väldigt mycket är på tapetenjust nu är just den här biten
med AI och maskininlärningoch hela den biten.
Och det kanske är lättatt man fastnar lite i de spåren
med den här typen av lösningar,att man vill vara där redan nu.
Men kan vi börja med det grundläggandeegentligen bara. AI vill ju ha massa data.
Kan vi börja förse den med datatill att börja med.

(30:55):
Kan vi hitta effekter, som Katarina sa,på kort sikt som kanske inte är
att allting är helautomatiserat.Vi effektiviserar bort fyra personer
med den här lösningen.Utan här får vi bara ett beslutsunderlag
på lång sikt som visar hur mångabesökare vi har över tid.
Då kan vi ta beslut på det förstoch sen kan vi börja
bygga modeller i nästa skede.För annars fastnar man lätt i det här
att det blir ett års projekteller två års projekt
av varenda IoT-lösning.Och då tappar kunderna

(31:16):
fort kanske intresset eller viljan.Någon person byts ut.
Man tappar lite syftet.”Vad var det vi skulle göra egentligen?”
Men har man den här tydliga”vad är den första effekten vi vill nå
och hur mäter vi den”,så får man ett mycket bättre engagemang
från verksamheten också.-Vad skulle ni säga är mest utmanande
med det här projektet?Katarina, vad säger du?

(31:37):
I början var det nog egentligenatt våga ställa alla obekväma
öppna frågor, alla tankar och så där.-Vad kan det vara till exempel?
Men kanske är lite ovan att diskuteradels den här typen av frågor.
Alla våra projektparterär ovana att samarbeta.
Och att vara det här med …Apropå givande och tagande, vem gör vad.

(31:58):
Så att man inte kommer, ”jag ska göra det här”.Pang. Utan att man är
lite mera prestigelös.Sen, jag tycker att …
Nu har vi inte … Var det utmaningar du sa?Största utmaningarna.
Men det har ju varit också förankring.Att känna att man når ut med information
till alla i rätt tid.Och det är väl också ett tips

(32:21):
till alla andra,att tala om vad ni gör även
om ni inte är klar.För att annars kommer andra göra misstag
och köpa in sig på fel saker,eller låsa fast sin data och så vidare.
Så att kommunikationhar jag en utmaning,
att få alla att förstå vad vi gör.-Precis. Rickard, vad säger du?
Absolut, jag kan bara hålla med.Just den här samverkans-

(32:43):
och kommunikationsaspektenär otroligt utmanande.
Att man säkerställer attvi har rätt förväntningar på varandra.
Man kan släppa den härprestigelösheten också.
Jag behöver inte visa upp migför någonting
eller göra någontingsom jag inte känner mig bekväm med,
utan ”kan ni göra det här?”Att släppa den garden lite grann
och se hur vi löserproblemet gemensamt.
Det har varit en utmaning,men det har landat mycket också.

(33:04):
Precis. Och att vi har löst det.Att man direkt gått in
med en prestigelöshetoch sen lyfta blicken.
Alla vill egentligen samma sak.Vi vill ha allt från överliggande
globala hållbarhetsmåleller skapa innovation.
Så vi vill egentligen samma sak.Då är det lika bra att sätta sig
och ”hur gör vi det här på bästa sätt?”-Och den roliga utmaningen nu som kommer

(33:25):
är att vi tar upp mer och mer fartoch får fler och fler behov till oss.
Så från början var det lite …Går man bara ett år tillbaka i tiden
så fanns det mycket tveksamhetoch osäkerhet
och kanske inte den här superstora viljan.Men nu är det nästan dagliga nya kontakter
med det IoT-teamet som vi har satt ihopi Skellefteå kommun som säger
”hallå, det här skulle vi vilja göra”.Och då har vi tagit fram
en jättebra process som ocksåbaserar sig mycket på

(33:47):
att man ska få testa sina lösningarinnan man skriver på sina avtal.
Så det är kanske nästastora utmaning då.
”Shit, nu får vi ganska mycket att göra.”Hur ska vi hinna med allt det här
och fortfarande hålla fokuspå det som är projekt
och det som blir den kommande tjänsten.-Så det är med spänd förväntan
att se vad som kommer ini den här stora tratten
som vi nu börjar släppa på.Så framtiden är väl oviss,

(34:09):
men jag är helt övertygadom att vi kommer ha det vi gör.
Så avslutningsvis.Nu har vi pratat om utmaningar.
Vad är det roligaste med det här då?-Se att det äntligen händer.
Nypa sig i armen.Att inte bara prata, utan även göra.
Ni har satt igång en snöbollsom nu har börjat få …

(34:30):
Börjat rulla av sig själv.Så att man kan börja zooma ut lite grann
och fått upp roller.Alla tydliga arbetsuppgifter.
Så det är inte bara de stora parternasom ska veta vad man gör
och man pratar i stora termer,utan även på individnivå.
Alla har sin självklara roll och …Det är väl det.
Rikard, vad säger du?-Jag håller med.
Jag tycker det är otroligt kul attse att en sån här typ av komplex tjänst

(34:53):
ändå kunnat växa frampå ett så processbaserat sätt.
Att kunna göra de härjättevida lösningarna,
och koka ner det till en processsom gör att våra verksamheter
får en enkelhet i att kunna prata IoToch känna att man kan äga sina egna behov.
Tycker det är superroligt att seatt den viljan och modet
växer fram hos våra verksamheter,som finns runt vårt IoT-team

(35:13):
och runt projektet.-Och att ha vänt det
från att folk har tyckt detvar lite svårt att ta i, komplext svårt,
så har vi fått det attframstå ganska roligt och enkelt.
”Ja, det här vill vi också ha.”-Då säger jag tusen tack till er
för att ni kom hitoch delade med er av era erfarenheter.

(35:34):
Tack till Rickard Lindholm på Skellefteåkommun och Katarina Tinderdahl
på Skellefteå Kraft Fibernät AB.Tack så mycket.
Tack så jättemycketför att vi fick komma hit.
Du har lyssnat på en podcastfrån IoT Sverige,
ett strategiskt innovationsprogramsom finansieras

(35:56):
av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.Musiken i programmet
är skriven av Johannes Bergenheim.Och jag som
producerat heter Maria Bergenheim.