Episode Transcript
Available transcripts are automatically generated. Complete accuracy is not guaranteed.
(00:08):
I flera år har Sverige tittat pånär Jönköpingsregionen gått i bräschen
för att hitta gemensam samordningför IoT-lösningar.
I Jönköpingsregionenhar 55 kommuner, regioner och företag
gått sammanför att göra en gemensam digital resa.
Och det är den resanvi ska få höra mer om i dag.
(00:28):
IoT Sverige har finansierattre olika projekt
för detta arbete i Jönköping.Tillsammans har dessa tre projekt
fått 12 miljoner kronor i finansiering.Och ni har ju lagt minst
lika mycket själva i egenfinansiering.I stort handlar projektet om
att man inte ska behöva uppfinnahjulet själv varje gång.
Att tillsammans blir man starkare.Jag heter Kristin Blom
(00:50):
och jag är biträdande programchefpå IoT Sverige
och med mig här i studionhar jag i dag Björn Hättström
som är huvudprojektledare förIoT Sverige-projektet
Internet of Things Jönköpings län.Han sitter på kommunal utveckling
på Region Jönköping. Välkommen Björn!-Tack! Kul att vara här.
Jag har också med mig Thomas Olofssonsom är digitaliseringsstrateg
(01:11):
i Jönköpings kommun.-Tack, tack!
Och Marcus Ljungberg som är IT-utvecklarepå sociala sektorn i Eksjö.
-Ja, tackar, tackar!
Jag tänkte att vi börjarmed att ni får presentera er själva
lite grann och berätta hurjust ni har varit involverade i projektet
(01:33):
och hur länge.Men vi kan börja med dig Björn.
Jag heter Björn Hättströmsom sagt och kommer ursprungligen
från Östergötlandifall det skulle läcka igenom
en liten östgötsk dialekt.Jag har varit i projektet
i lite drygt ett år och min rollär att vara huvudprojektledare
i det här projektettillsammans med alla kommuner
(01:55):
och övriga organisationeroch driva de projektaktiviteter
som bland annat finns dokumenteradei den Vinnova-ansökan
som vi har tillsammansmed er på IoT Sverige.
Det är jättespännandeatt få följa vad ni gör.
Vi har länge velatgöra det här poddavsnittet
och få reda på mer,så nu är det väldigt spännande tycker jag.
Thomas berätta om digoch din resa i det här projektet.
(02:18):
Ja, Thomas Olofsson heter jag,jobbar som digitaliseringsstrateg
i Jönköpings kommunoch har varit med från början i det här projektet.
Det var väl hösten -19 vill jag minnassom vi började
och gjorde en förstudie och lite så där.Sen har jag varit med i projektgrupp
och sitter även i styrgruppen för det här.Så det har varit en väldigt spännande resa
(02:38):
genom pandemi och annat när det inte varså lätt att bedriva projekt.
Saker blir ju lite annorlundanär det händer sådana saker
för då får man verkligen hitta nya vägarför att lösa det.
Hela projektet handlar juom att hitta nya vägar
så det är helt rätt.-Alla vägar bär till Jönköping.
-Så kan man säga. Precis.-Marcus, du sitter i Eksjö kommun.
(03:03):
Berätta lite mer om vad du göroch hur du hänger med i det här projektet.
Ja. Marcus heter jag och jobbarsom IT-utvecklare på sociala sektorn
i Eksjö kommunoch har varit med i projektet nu i två år.
Jag blev ganska indragen ganskaomgående när jag började här
av min digitaliseringsstrategsom jag hade i Eksjö kommun.
(03:25):
I och med att jag haren bakgrund som IT-tekniker
så var det ganska lätt att komma på vadman skulle kunna använda IoT till.
Jag tyckte det var väldigt,väldigt spännande.
Du kunde direkt se kopplingarnamellan det du gjorde i dag
och det du har gjort tidigare.-Precis. Och det man gör hemma med smart teknik.
(03:46):
Så är det också.-Men om vi börjar från början då.
Björn, kan inte du ge ossen liten sammanfattning
av det här stora initiativet?Vad är det som pågår i Jönköpings län egentligen?
-Oj, oj, oj, det kommer ta tid [skratt].
Nej då, men det ska jag göra.Vårt projekt är ett stort steg
mot digitalisering av Jönköpingsregionenoch vi har i det här projektet
(04:10):
samlat 55 organisationer.Det är både alla 13 kommuner,
kommunförbund och länsstyrelsenoch regionen
och även kommunala bolagsom är med i det här projektet.
Och precis som du sa inledningsvisså har vi fått finansiering från Vinnova
och vi har 35 procent av den totala budgeteni projektet finansierat
(04:36):
i det projektetsom kallas Internet of Things då.
Som du sa ocksåså har vi ju tre andra projekt.
Men just det här projektet,Internet of Things, som jag ansvarar för,
har vi den uppdelningen koppladtill budget.
Det man kan säga merär att det finns en stor långsiktighet
i det här i hela kommunen.Man har ju i kommundirektörsgruppen
(04:57):
fattat ett beslut att det här är någontingvi ska jobba med långsiktigt
och har ett långt avtalmed vår leverantör kopplat
till den plattformen som vi har valt då.Man kan också säga
att det här projektet startades,som Thomas inledningsvis pratade om,
redan 2019.Det genomfördes av en PoC
(05:23):
tidigare och nu gjorde man en upphandlingsom startade februari 2024
och som avslutas här nu vid årsskiftet.-Du Thomas har varit med från början
i det här projektet.Vad var det som var drivkrafterna
för att ni skulle göra det här?Vad var behoven
som ni kände att nipå något sätt ville adressera?
(05:46):
Ja, det kom ju från verksamheterna.Det började så
att det var flera verksamhetersom började testa
och prova tillsammansmed Jönköping Energi.
Och vi märkte ganska snabbtatt det är viktigt
att jobba tillsammans i det här.Ny teknik. Det är mycket att lära
och så där,så därför började vi i Jönköpings kommun
att fundera påhur vi skulle jobba med det här.
(06:08):
Jag tog upp frågan i vårt digitaliseringsråd,ett samarbete med andra kommuner i länet,
och där kom vi fram tillatt vi bör göra en förstudie
för att titta på det här.Och då kom vi fram till att det bästa
är att ha en gemensam plattform.I och med att det är ny teknik,
ny infrastruktur,så varför inte göra det här tillsammans
för att lära och förståoch dela kostnader och annat också.
(06:30):
Så lite på den vägen är det.Det var ju hösten 2019.
Sen startade projektet tror jagi början på 2020 då.
Sen har det utvecklats.Vi var fyra kommuner till en början,
Jönköping, Habo, Nässjö och Värnamosom jobbade lite mer med detta då.
Så vi hade fyra delprojektoch det gick bättre och bättre.
(06:53):
Och sen har de andra kommunernaockså anslutit mer och mer.
Som Marcus i Eksjö till exempelkom ju med för något år sen
lite mer aktivt i projektet.-Sen fick ni med regionen
och så har ni fått med er företag också.-Ja, våra kommunala bolag är det ju
som också är med.De var ju med på den här upphandlingen
som Björn berättade om.Så det är faktiskt 55 organisationer
(07:16):
som deltog iden gemensamma upphandlingen
för en plattform.-Målet med den här resan, det är …?
Ja, det är ju att skapa nyttaför verksamheter
och för medborgare också i slutändan.Det är ju det som är drivet egentligen.
Vi har ju också andra målom man tänker effektmål
(07:37):
som styrgruppen har beslutat om.Och ett av målen
är bland annat att möjliggöraatt fler ska kunna ska kunna använda
den upphandlade plattformen,den länsgemensamma plattformen
som vi har upphandlat, för att mötade välfärdsutmaningar som finns då.
Vi pratar också omatt skapa samarbetsformer
(07:59):
är viktigt för oss. Hur ser vi tillatt skapa samarbetsformer
för deltagande parter kopplat tillatt starta nya IoT-initiativ, bland annat.
Vi pratar också om att öka användningenför att verksamheter
ska nå kostnads- och verksamhetseffektersom i slutändan
ska gynna våra medborgare bland annat.Vi pratar också om
(08:22):
att undvika investeringari så kallade stuprörslösningar
som gör att vi låser in oss i …Vi låser in datan och vi äger inte …
Vi äger inte lösningen helt enkelt,vilket gör att det kan bli
dyrare helt enkeltnär man vill utöka en lösning då.
(08:43):
-Thomas?-Ja, ett annat mål med projektet är att se till
att inte alla verksamheterskaffar egna lösningar
utan att vi kan jobba tillsammansmed det här.
Förutom att skapanyttan till verksamheterna
så är det också det häratt jobba tillsammans.
När ni skulle starta det stora projektet,vad var det första ni gjorde då?
(09:05):
Hur började ni?-Ja, det var ju att vi tog upp det
i digitaliseringsrådetsom ju hade en innovationsbudget.
Och det var faktiskt väldigt lyckosamtegentligen att det var på det viset.
Och sen när våra kommundirektörerstöttade detta,
för de varju finansiärer in i digitaliseringsrådet,
så blev det ganska lättatt dra i gång projektet
(09:26):
när vi då hade en innovationsbudget.Jag vet inte om det hade funkat annars.
Det här projektet som pågår just nu,ett genomförandeprojekt
genom IoT Sverigeoch vi har ju finansierat det
med 5 miljoner kronor och så lägger ni in minstlika mycket i egenfinansiering.
Berätta nu vad som händerjust nu i projektet.
(09:47):
Var står ni och vad händeroch vad är nästa steg?
Vi jobbar väldigt mycket nu med …Precis i dagarna jobbar vi extra hårt
med att genomföravad vi kallar en IoT-dag.
Det är egentligen en dagdå vi bjuder in alla möjliga deltagare
(10:09):
på ett ställe i stan, på Elmia.Där syftet med den dagen
handlar om att inspireraoch påvisa alla goda exempel
som vi genomför i projektet.
Det jobbar vi väldigt,väldigt mycket med nu för tillfället.
Vi jobbar också med att sätta ramarnaför den centrala
(10:32):
förvaltningsorganisationensom vi längre fram i projektet
kommer göra en överlämning till då.Vi jobbar med att etablera
sektorsspecifika nätverk som också är ett sättdär vi sprider information.
Vi trycker nerså att säga
initiativen ute i verksamheterna.Det är någonting
(10:53):
som är väldigt superviktigtsom vi inte kan prata nog om
det är ju att initiativenmåste komma från verksamheterna.
Vi i projektet, i projektledningenoch styrningen
kan inte liksom hitta på vilka initiativ
som ska genomförasute i verksamheterna,
utan behoven måste komma därifrån.Och det är ofta de som har koll på
(11:18):
hur man kan jobbasmartare och effektivare.
Det är ju många som harprojektbaserade organisationer
och det är väldigt spännandenu när ni ska försöka få in det här
i någon typav styrande och ledande förvaltning,
för då hamnar man i ett annat läge.Vad finns det att tänka på här?
Hur gör man det liksom?-Men i vårt fall
handlar det om att vi … Det är mångaolika storlek på kommunerna
(11:42):
och om man ser detutifrån ett kundperspektiv så …
En liten kommunhar ju inte musklerna
som en större kommun har.Så det vi ser som ett stort behov
där vi behöver tänkatill hur den lösningen ska se ut,
det är ju den centrala förvaltningenså att vi kan stötta även
den lilla kommunen,precis som vi kan stötta
(12:04):
den stora kommunenoch det är olika behov man har där.
Jättespännande.Vad har ni för behov i Eksjö, Marcus?
Mycket handlar juom att inspirera kommunen
och de olika sektorerna.Vad kan vi göra?
Hur kan vi tänka?När man börjar visa lite små exempel
(12:25):
på saker man kan göraså får man i gång en tankeverksamhet
ute i organisationen och då är det lättareatt börja jobba med lite
mer innovativa lösningarockså och titta på mycket,
vad är det som går att göra?Om de har ett behov,
kan vi fylla det här behovet?Kan det gå med tekniken?
(12:45):
Och då brukar jag säga att”tänk tekniken sist”
och ”tänk ut vad det är för behov ni harså löser vi tekniken”.
Den går alltid på etteller annat sätt att lösa.
Men kan du ge oss ett exempelpå ett lyckat delprojekt
som ni har gjort i Eksjö?-Ja, men vi tittade på Värnamo
som var väldigt tidiga utemed att göra en vattennivåmätning
i deras Lagan.
(13:08):
Och samma sakville vi göra i Eksjö kommun,
där vi har också bekymmermed att det svämmar över
när det rinner till mycket vatten.Så vi tittar egentligen bara rakt av,
vad är det för teknik de har använt?Hur har de satt upp det?
Och lät våra två kommunerprata lite med varandra
(13:29):
med de här två olika verksamheterna.Och därefter så sa vi
”ja, men då kör vi exakt likadan lösning”.Och det är också på grund av
att man vet om att det har gjorts i projektetså har man kunnat bara kopiera rakt av
och göra samma lösning.Och när man väl börjar nysta i det
så insåg vi att räddningstjänsten
(13:51):
är också intresseradeav att få ta del av den här informationen
för att de går och dämmer upp vattnetoch släpper på och då kan de dra nytta
av den datan också,som samhällsbyggnadskontoret
till exempel samlar in.Så det sprider sig.
Det är flera delar som kan ha nyttaav samma infrastruktur och data.
(14:13):
Verkligen jättespännande!Har du fler …
Thomas, kan du ge oss några exempelpå vad ni har gjort i Jönköping?
Jo, vi har provat livbojar på badplatseroch övervakat att de sitter på plats.
Vi har även testat personräknarepå vandringsleder.
Och badtemperaturer har vi ocksåsom vi lägger upp på hemsidan
(14:35):
så att våra medborgare kan se hurvarmt det är i olika badsjöar.
Men väldigt myckethar handlat om fastighet, att ha koll på
lufttemperatur och luftkvalitetoch lite så där.
Sen har vi jobbat en delmed fuktigheten på fotbollsplaner.
Det känns ju också viktigt så här års.Men ett intressant case är ju det här
(15:00):
som vi har på våra bibliotek.Att vi har en räknare
som räknar om det är en maneller en kvinna eller ett barn som går in.
Och det är någontingman länge har velat veta.
Vilka besöker ett bibliotekoch hur många och så där?
Men sen kan man ju ha nyttaav den här datan också
med tanke på ventilationen på biblioteket.Så precis som Marcus sa,
(15:20):
det finns andra som kan ha glädje avden datan
som någon har börjat samla in.-Ni jobbar ju väldigt mycket också
med, som du var inne på Marcus,att ge varandra access
till det ni har skapat.Så om en kommun gör en teknisk lösning
så är den koden eller lösningenöppen för de andra medlemmarna
(15:40):
att använda också.Kan ni berätta lite mer om det?
För jag tänker att det är inte så enkeltsom det låter, eller hur?
De flesta kommunerhar ju löst saker på helt olika sätt
så det är oftast intesom man bara kan flytta in en lösning.
Och mer eller mindre är det väl ändåså kan jag tycka, att …
Vi har ett större projekt härnu som går in
(16:01):
där vi ska mäta temperatureni våra medicinkylskåp bland annat.
Och det är någontingsom vi alla kommuner måste göra
för att det ska hålla kvalitetoch inte tappa effekt på vaccin
och sådana här saker. Och där blir detju samma typer av sensorer.
(16:21):
Det blir samma typer av gatewayssom det heter som kan ge signal.
Kan en kommun göra detså är det inga problem
för den andra att göra exakt sammai och med
att vi nu sitteri samma typ av infrastruktur.
Så det är mer eller mindre copy paste.
Fantastiskt.Hur går det till rent praktiskt
(16:45):
att dela de här erfarenheternaoch lösningarna med varandra?
Mycket handlar ju om också de härsektorsspecifika nätverken
som har skapatsoch håller på att skapas,
där är vi IT-utvecklareinom soc har ett nätverk över länet
där vi kan dela det vi göroch sprida kunskap därigenom.
(17:06):
Och sen handlar det ocksåom att visa via projektet
att varje kommunockså kommer ut i sin egen kommun
och pratar om vad som görs i länet.-I det här fallet
gör vi en PoC.Så vi har ju fem kommuner
som driver det här projekteteller initiativet tillsammans.
(17:29):
Sen är ju tankenatt när vi vet exakt hur vi ska göra,
då ska vi rulla ut det här merutifrån ett övrigt perspektiv
där alla övriga kommunerfår ta del av det här.
Vi från projektets sidafinansierar tekniken,
både sensorer och routerneller gateway:en.
Så att det gör ju ocksåatt de som kanske
(17:53):
inte har kommit i gång riktigtden kanske mindre kommunen
som inte har resurserfår möjlighet att kunna etableras,
använda gateway:entill att köpa in nya sensorer till exempel
om man redan har täckningi den byggnaden till exempel.
Många kommuner och regionerrunt om i Sverige
kämpar ju lite medatt få de styrande ledningarna
(18:18):
att förstå att det är en investeringsom är värd att göras.
Har ni fått med erera ledningar?
Från början hade ni det här som ettinnovationsprojekt och så fick ni med er dem den vägen.
Har det varit svårtatt få med sig ledningarna
och har ni de med er nu?-Jag skulle säga att min känsla är
att vi har med oss ledningenutifrån att jag rapporterar …
(18:39):
Som projektledarerapporterar jag till en styrgrupp
som också har en rapporteringkopplad till kommundirektörsgruppen
som jag också träffar.Inte superofta men ibland.
Så vi har en bra dialogmellan projektet och beställare då.
Utmaningen är väl kanskeom man ser till att det är svårt
(19:00):
att nå ut till varje organisation,till exempel kommunen då …
För det finns ju en egen budgetoch ett eget initiativ
utifrån vad man vill göra
och vilka effekter man vill uppnåutifrån ett IoT-perspektiv.
-Vad säger du, Thomas?-Nej, men det är ju lite så.
Kommundirektören har ju stöttat ossväldigt i det här.
(19:23):
Men sen behöver det ävenpå mellanchefsnivå
ges möjlighet och resurserför att vara med i det här.
Det har vi känt iblandatt det har varit lite svårt
att komma fram där.Det har ju byggt mycket på
att vi har jobbat med eldsjälarsom har varit villiga …
I och med att vi inte har en …Har man inte en IoT-organisation,
(19:44):
vilket de flesta inte har,så måste man ju börja någonstans.
Och då är det ju med hjälp av eldsjälarsom någonstans måste engagera sina chefer
för att komma vidare.-Om någon annan region eller kommun/
sammanslutning skulle ta på sigatt göra ett liknande projekt,
vad skulle ni ge dem för tips?Vi börjar med dig, Marcus.
(20:05):
Ja, det är en svår fråga.Men det är mycket att tänka på
och jag tror att …Tänk efter på behovet först.
Vad är det man vill uppnåmed en sådan här plattform.
Och nysta runt lite bland organisationen?Vad finns det för behov?
(20:29):
För att gå ut och prata om IoT,
så säger väldigt många ”vad är det?”Och ju mer man kan förenkla det,
desto lättare är det ocksåatt få med sig ledningar
och chefer på detta.Jag brukar säga
att ta det som smart teknik rakt av.Du har en smart phone, du har en smart tv
(20:55):
och en smart robotdammsugare,en robotgräsklippare.
Det är ju också IoT-pryttlar,bara att man kanske …
Man har gjort dem lite mer husnära.Smarta lampor och sådant där.
Då brukar nog också pollettenfalla ner hos många
och då blir det lite lättareockså att förstå
vad det är man skulle kunna uppnå.Och då hittar man också behoven
(21:18):
som kan fyllas.-Björn, vill du fylla på lite?
Nej, men jag håller med det Marcus säger.Och sen tänker jag
som vi sa inledningsvis,försök att få ett så stort stöd
från ledningen som möjligt.Det är en utmaning, men jobba med det.
Viktigt att det är välförankratutifrån ett verksamhetsperspektiv.
Sen brukar vi också trycka på det.Det är viktigt att skapa
(21:43):
en lärandemiljö.Det ska vara okej att göra fel
om man uttrycker sig så.Att man leker sig fram lite och testar
innan man bestämmer sig för att räknahem ett initiativ till exempel.
Utan att i takt medatt man behöver skala upp
så ska man självklart göra någon formav kalkyl på det,
(22:03):
men i början så testa er fram.Köp in sensorer
och kolla om det funkarså som ni har tänkt er då.
-Våga leka lite.-Våga leka lite. Ja, precis.
-Marcus.-Ja, jag kan ju säga att tekniken är överlag ganska billig
när det kommer till de här sensorerna.Det finns ju extrema fall
där det är svindyrt, men överlag såär det väldigt billig teknik.
(22:28):
Man har råd att våga satsa liteoch misslyckas.
Och det kan vara såatt man köper in ett gäng sensorer
och man inser att ”nej,det här funkar inte för vårt ändamål”.
Men då kanske det är någon annansom sen kan använda sensorerna
till någonting annat i stället.
Man kan bli väldigt kreativockså med de sensorerna
(22:49):
man har och hitta häftiga lösningar också.-Thomas, har du
några handfasta tipssom du kan dela med dig av?
Jag tänker att vi är ju lite ovanaatt jobba med innovationer
inom kommuner, tänker jag.Ofta vill man kunna räkna hem
en investering man gör väldigt snabbtoch kunna se på nyttan.
(23:11):
Men att bygga upp en IoT-infrastruktur,det kostar ju en del
både i resurser och medel,så att det är ju någonting
man någonstansmåste göra innan man kan komma dit
att man kan börja räkna hem en nytta.Nu har vi ju kommit dit
så vi har det på plats så att vi har detju bra förspänt nu i våra kommuner.
Men det är väl någontingman får tänka på att initialt
(23:35):
så kan man inte räknahem en vinst på det viset då.
Men sen är det ju små tricksoch lite som ni var inne på,
att man kanske …Vi kommuner gemensamt har satsat
på några olika gemensamma initiativ.Att man har någonting att jobba kring.
(23:55):
Det gjorde vi väldigt tidigt i projektetockså att vi hade …
Varje kommun fick tre stycken sensorersom vi skulle använda
till samma tillämpning då, vilket gjordeatt det blev en sammanhållning
och vi jobbademed de casen tillsammans då.
Så att det kan ju vara någonting.Och lite som det här med medicinskåp
som ni pratade om,det är någonting vi jobbar med just nu.
(24:19):
Jag sitter här och tänker ocksåpå att värd för IoT Sverige
är Uppsala universitet Samverkan.
Där hjälper vi forskarepå Uppsala universitet
att jobba tillsammans med externa företag.Det här projektet handlar väldigt mycket
om samverkan, samarbeteoch att hitta vägar, också socialt.
(24:39):
Att hitta in till varandraoch hjälpa varandra
att helt enkelt göra bättre tillsammans.Vi brukar säga
att ett plus ett ska bli tre.Minst. Jag tänker på det här
att samverkansaspektenverkar vara så himla tydlig
i det här projektet.-Ja, men det skulle jag säga.
Det är inte A och O, men nästintill.Vi jobbar jättemycket
(25:02):
med att sprida alla goda exempeloch hur vi ska samarbeta
så man inte uppfinner hjuletigen, så att säga.
Vi har ju i det perspektivet också jobbat …Det kräver ju en hel del kunskap också.
När vi upphandladeen länsgemensam plattform
behöver man ju också skapa den kunskapensom det krävs
(25:23):
för att kunnasätta upp nya initiativ inom IoT.
150 stycken inom vår region
har gått en utbildning i vår plattformsom kallas IoT Open.
Det är en del i det helaoch vi har kontinuerliga utbildningar.
Vi har en utbildning nästa vecka,en ytterligare lite mera fördjupad.
(25:47):
Och sen kommer vi att haytterligare utbildningar i höst.
Det är någonting som är superviktigt,att vi får människor i organisationen
att kunna plattformenoch för att kunna jobba med den.
Om ni skulle göra om det här projektet,finns det någonting
som ni hade gjort annorlunda?-Om jag ska börja där
så skulle jag säga att det är en utmaning,men jag tror man kan
(26:12):
lägga mer tid på detoch det handlar ju om att säkra resurser
ute i kommunerna,att man skapar projektorganisationer
som faktiskt har möjlighetatt lägga den tiden som krävs.
Som Thomas var inne på liteatt jobba med innovation.
Man är inte jättevan vid detoch det behöver få ta lite tid.
(26:34):
Och tid, som vi bekant vet,kostar ju pengar.
Men det är viktigtatt det finns inte bara eldsjälar
utan det finns en liten organisationsom kan driva innovation
och nya initiativ.-Jag har väl någon gång tänkt på
om vi kanske skulle hoppat över PoC:ennu med facit i hand då.
(26:55):
Vi lade ju ett par år på det.
Vi gjorde en upphandling som överklagadesoch blev ett år försenad.
Ja, det är väl någotsom jag har funderat på någon gång,
att vi kanske skulle gåttdirekt på en skarp plattform.
Men det är lätt att säga i efterhand.-Men vi har pratat lite om det här
med att jobba i innovationsprojektsom ju är ganska speciellt
eftersom man faktiskt inte vet vadsom kommer att hända
(27:17):
och därmed inte kan planera deti detalj
som ett vanligt genomförandeprojekt.Då tänker jag
att när man gör innovationsprojektså brukar det komma saker
som är lite oväntadeoch som man inte hade tänkt sig
att det skulle bli en effekteller att det kanske
att det skulle kunna bli på det sättet.Vad är det
som har varit oväntat i ert arbete?-Jag skulle nog tycka
(27:39):
att det finns så mycket gemensamti alla kommuner
där man faktiskt seratt det här har vi gemensamt.
Det är inte bara Eksjö kommunsom står för detta eller Nässjö kommun,
utan här hittar manliksom olika samarbetsytor
och ett väldigt bra kontaktnät,återigen till den här samverkan
(28:04):
som har varit mycket A och Oi många av de här delarna också.
Jag håller med. Jag kan flika in däratt man med väldigt små medel
kan uträtta rätt mycketutifrån att vi …
Om vi tar exemplet som Marcus pratade om,att Värnamo har en lösning
för hur man har koll på vattennivånoch att man kan göra en copy paste
(28:25):
Inte bara det att man gören copy paste av lösningen
utan vi har också etableraten kultur skulle jag säga,
där det är okej att kontaktarespektive IoT-tekniker
eller vad det nu må vara på grannkommunen.Någonting
som jag kan slå ett slagför som vi också har jobbat mycket med,
(28:46):
det är ju vår hemsidadär vi bland annat har alla
IoT-initiativ som pågår inom projektetdär man lätt kan filtrera
och söka på vilket områdede hör till eller vem
det är som ansvarar för detoch också kunna kontakta den personen
och ta rådoch hjälp utifrån det perspektivet.
(29:08):
Vi vill rätt såsnabbt i skedet
ha informationfrån mitt håll, från projektets sida:
Vad är det för initiativ som pågår?Det kan räcka med att … I en idéfas
så vill vi snabbt ta reda på detså att vi kan se.
Är det någonting som fler kan göraoch hur kan vi finansiera
(29:28):
och stötta det i projektet?-Då får ni mycket förfrågningar
från andra regionereller sammanslutningar av kommuner
eller regioner som funderar på,hur har ni gjort
och vad gör vi nuoch hur kan vi göra det här?
Vi har en hel deldialoger, kunskapsöverföring
(29:49):
eller vad man väljeratt kalla det, med både Skellefteå
och även med Helsingborg.En del kopplat till VGR också.
Sen har vi ju samarbete med RISEoch olika organisationer.
Så, ja, det skulle jag säga att vi haren hel del utbyte
men kanske inte förfrågningarkopplat till …
(30:10):
Om du tänker utifrånett upphandlingsperspektiv.
Sådant har inte jag stött på.-Nej, vi hade ju mycket utbyte i början
av projektet när vi hade gjortden här upphandlingen
som jag berättade om lite grannoch det var överklagande
och då jobbade vi väldigt mycket med andrakommuner och sammanslutningar.
Vi lärde oss väldigt mycketav det då att ha det utbytet.
(30:31):
Så det kan jag rekommendera,sådana som är nya.
Men det har man ju säkert redan tänkt på.Men det är ett tips.
Jättebra tips!Slutligen så undrar jag
den sista och viktigaste frågan, det är:
Vad har varit det allra roligaste (30:45):
undefined
med att jobba i det här projektet?-Det kontaktnätet som man har skaffat sig.
Just det vi var inne på,att det är så enkelt
att ringa till en annan kommunoch fråga: ”Hur gjorde ni detta?”
”Nu har jag stött på det här problemet.”
Eller framför allt ocksåse sin egen verksamhet
(31:07):
när de kommer på idéerna.Och man kan …
”Ja, men det här går att göra.Det här kan vi göra på det här sättet.”
När innovationer får lite flödaute i sin egen organisation
och man kan faktiskt hjälpa tillatt förverkliga det
så är det väldigt, väldigt roligt.Och det skapar ju bara
(31:30):
ännu fler idéer egentligen.Och nu har det ju börjat komma fler
och fler idéer till mig så nu börjar detbli svårt att kunna hantera alla.
Så det finns väldigtmånga roliga initiativ på gång
och så får man se vilken lösningsom blir det bästa
egentligen för verksamheten.Men just det att de kommer och frågar.
(31:55):
Då har det ändå börjat sätta sig.Och det är egentligen
det allra, allra viktigaste egentligen,att de förstår numera vad det är till för.
Ni har fått lite spinn på innovationstänket
och låga trösklarför att våga fråga och testa.
Ja, jag brukar sägaatt de här stuprörseffekterna
(32:17):
som kanske finns bland olika förvaltningareller sektorer finns inte riktigt på …
I alla fall inte i Eksjö kommun,tycker jag,
utan det är lätt att gåoch fråga rätt person
eller fråga sig fram till rätt personoch alla vet var de olika sitter.
Det är en liten kommunmen det är ändå enkla kontaktvägar
(32:40):
skulle jag säga.-Vad tycker du har varit det roligaste, Thomas?
Jag håller med Marcus.Det roligaste är nog just
att ha breddat nätverket.Man har fått kontakter i andra kommuner
och jobbar tillsammansoch att det leder till
att vi inte bara jobbar med IoTutan även andra frågor
kan man på något sättta upp med kollegor.
AI, öppna dataoch mycket annat hänger ju ihop.
(33:02):
Så att IoT är ingen sådan sluten verksamhetegentligen utan det är ju
väldigt mycket som hänger ihop.Sen är det har ju varit väldigt roligt
att det har på något sätt gått braoch det har hänt mycket saker
och ännu mer börjar det jurulla på med nya initiativ
och så här så att … ja.Eller vad tycker du, Björn?
(33:23):
Har du något?-Nej, jag håller med det ni sa där.
En rolig grej är ocksåden gemensamma ansträngningen
som verkligen leder till förbättringaroch innovationer i hela regionen.
Det är häftigt att senär vi jobbar tillsammans
vad vi kan lyckas med,vilken kraft det blir.
(33:45):
Det tycker jag är exceptionellti det här projektet faktiskt.
Det är viktigt också,precis som Thomas säger här,
vad gör vi av datan sen?Att ta in den och samla in den,
det är en del,men sen ska vi hantera all den här datan
och det är då alla andra systemkommer in i bilden.
Alltså det vi vill få ut datan ioch kunna presentera eller så där också.
(34:05):
Så att samla in datan,det är en del med IoT.
Sen är det att kunna hantera denoch förvalta den som är den stora grejen
och kunna få in den i rätt system också.-Tack så hemskt mycket!
Det var det väldigt, väldigt spännandeatt ha er här i studion
så tack så hemskt mycket för det!-Tack!
(34:26):
Du har precis lyssnat på en podcastfrån IoT Sverige,
ett strategiskt innovationsprogramsom är finansierat
av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.Musiken är skriven av Johannes Bergenheim
och jag heter Kristin Blom.