Lärares rörelsemönster

Lärares rörelsemönster är ett projekt finansierat av IoT Sverige, som handlar om att utveckla lärares undervisningsskicklighet med hjälp av IoT. I detta avsnitt samtalar projektledaren Sandra Wissting och läraren Mattias Wickberg om hur insamlad rörelsedata kan bidra till det pedagogiska arbetet.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:06):
Hur kan IoT användasför att skapa värde i skolan?
Det här avsnittet handlar om projektetLärares rörelsemönster
där två olika sensorlösningaranvänds för att kartlägga hur lärare
rör sig i klassrummet.Målet är att med hjälp av tekniken
förbättra undervisningen.Jag heter Maria Bergenheim

(00:29):
och du lyssnar på IoT Sveriges podcastom innovativa
IoT-projekt i offentlig sektor.
Ja, i dag ska vi alltså prata omprojektet Lärares rörelsemönster.
Det är ett strategiskt projektsom drivits inom IoT Sverige

(00:51):
och som avslutades i höstas.Med mig i studion
har jag i dag Sandra Wisstingpå RISE, Sveriges forskningsinstitut.
Du har varit projektledareoch hållit ihop det hela.
Och Mattias Wickberg,förstelärare på gymnasieskolan
SSIS i Stockholm, och du är även doktorand.Jag säger varmt välkomna till er båda.

(01:15):
-Tack så mycket.-Sandra, vi börjar lite med dig.
Berätta lite kort om dig självoch din bakgrund.
-Du är faktiskt lärare i botten.-Ja, men jag
är ju det.Det är ju världens bästa jobb, eller hur?
Det innehåller ju väldigt mycket, så klart.Men jag är lärare i botten och
nog en väldigt nyfiken sådan tror jag.För jag har försökt att göra lite olika saker.

(01:37):
Klev ur klassrummetför nu elva år sen,
men det känns som att jag fortfarandeär väldigt nära klassrummet.
Jag är grundskollärare 1-7,matte och NO. Så det här med vetenskap
och ta reda på saker,nyfiket utforskande ligger nära mig.
Men jag har varit på RISE nu i två åroch jobbar som projektledare.
Mycket med såna här utforskande projektsom har att göra med förnyelse

(02:01):
och innovationinom skola på olika sätt, ofta teknikstött.
Det här är ett typexempel på någontingsom vi jobbar med på vår enhet.
-Spännande. Mattias, berätta lite om dig.-Ja, jag är gymnasielärare
i lite allt möjligt. Svenska, engelskaoch en massa olika it-ämnen egentligen.

(02:23):
Har en lite brokig bakgrunddär jag förutom lärarutbildningen
pluggade interaktionsdesignoch programmering och sånt.
Jag har varit på Stockholm ScienceInnovation School nu i snart tio år.
Var med och startade skolan 2013och har där förutom undervisningen
haft lite ansvar dels för it-frågormen också för forskningssamarbeten.
-Just det. Och du är också doktorand.-Ja, sedan i höstas.

(02:48):
Jag började min doktorand utbildninghär i höstas på datasystem,
vetenskapliga institutionenoch ämnesdidaktiska institutionen.
Just det. Spännande.Det här projektet Lärares rörelsemönster
är ju egentligen ett spinoff-projektfrån en tidigare satsning
inom IoT Sverige, IoT Hubb Skola.Berätta lite om bakgrunden till det här.

(03:12):
Spinoff är…Jag brukar säga det också,
för jag tycker verkligen att det är så.IoT Hubb Skola, eller IoT-hubben
som vi brukar säga,löpte ju över tre år och utforskade
olika aspekter av hur man kan användaIoT inom skola, undervisning, lärande.
Och det här sågs som så pass intressantatt det vi lyckades

(03:34):
få till att det kunde bli ett eget projektsom fokuserade
enbart på att titta på rörelsedatalärarens rörelsedata.
Hur det ser ut, hur man använderklassrummet, det fysiska rummet.
Ja, vi ska strax komma inpå själva pudelns kärna,
för det är så spännande.Men jag tänker att vi kan berätta lite mer
kring projektet.Det pågick ju 2021-2022

(03:58):
med en finansieringpå 1,9 miljoner via IoT Sverige då.
Och det är flera olika aktörersom har ingått i det här.
-Vill du berätta vilka?-IoT-hubben, eller?
Nu är jag inne på lärares rörelsemönster,på det här själva projektet.
Jo, men precis.
Förutom vi på RISEdå som var samordnande part

(04:20):
så var det ju ni på SSISplus sju skolhuvudmän till.
Så det var åtta skoloroch sen hade vi en teknikpartner, Atea,
och så hade vi Stockholms universitetsom stod för den coachande samtalsdelen
i det hela och så.Så vi var ett litet konglomerat
av olika parter som bidrogmed olika kunskaper och erfarenheter.

(04:46):
Och låt oss nu komma till själva kärnan.Vad är det ni har gjort?
Att kartlägga lärares rörelsemönsteri klassrummet? Berätta om projektet.
Jo, men vi har utrustat klassrumhos de här
åtta stycken skolhuvudmän,har satt upp sensorer i klassrummet
och utrustat sin lärare med en taggsom man har på sig runt halsen,

(05:09):
lämpligtvis så, och samlat in rörelsedatasom då tas in till
ett gränssnittoch visualiseras i heatmaps
eller heatvideos,som då blir ett underlag för läraren
att reflektera kring och förhoppningsviskunna utveckla det sätt
man använder sitt klassrumoch därmed nå alla elever
på ett bättre sätt och så.-Just det, vill du fylla på där, Mattias?

(05:33):
SSIS kom insom en lite udda part
i det här i och med attvi har byggt en egen lösning.
-Ska vi säga bara vad SSIS är för skola?-Stockholm Science Innovation School,
Gymnasieskola som ligger i Kistai Stockholm, som har teknikprogram bara.
Vi har ett it-fokus där.

(05:56):
Så vi var inte med i det här föregåendeprojektet, IoT Hubb Skola,
utan har kom från ett annat litet hålldär det här
egentligen väcktes från börjani en konversation med en annan doktorand.
Runt 2018 tror jag det var.Sen har vi diskuterat lite här
och pratat med Robban och Patrik.Det måste varit den vägen

(06:18):
vi fick kontakt med er sen också.Men så vår it-pedagog
på skolan, David,som har byggt ihop vår lösning
och satt upp.-Just det för i det här projektet,
det kanske vi ska säga,det är två olika IoT-lösningar
som har använts.En färdigpaketerad lösning. Är det så?

(06:41):
Ja, det är två teknikspår.Dels så är det här som Mattias sa
som de har utvecklat själva på SSIS,och den var det bara ni som körde.
Och sen på de övriga skolorna
så har vi använt en kommersiell produktsom redan finns på marknaden,
dock inte använt inom skola tidigare.Så jag tror
att den har används i lagerlokaleroch liknande.

(07:04):
Men den har då anpassats.Gränssnittet har anpassats för
för att passa lärare bättre, helt enkelt.-Just det, och skillnaden
mellan de här utrustningarnadå också var
att man kunde mäta rörelsemönsterinte bara i klassrummet utan även…
Ja, ioch med att vi utvecklade den här själva

(07:26):
så hade vi också lite möjlighetatt fundera på vilka klasser…
vi kunde installera den lite störreän vad som var möjligt
i de andra lösningarna,i och med att den blir
rätt billig ändå. Arbetskraften är klartatt den kostar, Davids tid,
men i övrigt så var det ganska lättatt smälla upp den i flera klassrum

(07:47):
och sen även lite utanför klassrummen.Så just nu vi har täckning
i större delen av skolanegentligen om vi skulle vilja.
Så att vi kan följapå lärares rörelsemönster under en lektion
eller så kan vi följaöver en hel arbetsdag.
Du har ett klassrum, berätta.Sensorer uppsatta.

(08:08):
Sensorer sitter uppsatta.Hos oss sitter de över undertaket
så de syns inte,utan de sitter uppe, fyra stycken
sensorer, och sen en hubb i mittensom samlar ihop den datan.
Och sen har man en taggsom man hänger runt halsen eller nåt sånt.
Ja, och när startasden här rörelsedatainsamlingen?

(08:31):
När man slår på den taggen.Så att läraren knäpper på en knapp,
helt enkelt,och då börjar den samla data automatiskt.
Just det. Och så pågår lektionen,så att säga, och data insamlas.
Och sedan genereras det en heatmapoch en heatvideo.
Ja, så då kan manantingen se den här statiska

(08:53):
heatmapen i slutändandär man då får se, var
har jag rört mig mycket?Hur har jag rört mig runt?
Finns det några områdenjag inte har rört mig särskilt mycket
eller kanske inte alls?Sen kan man också spela upp
den här sekvensen i…Vi har någon grundinställning.
Jag tror att det är fem gångerhastigheten, något sånt

(09:13):
där som man kan spela upp,men det går också att justera.
Du har ju då testat den här, så klart.Varit med.
Vad fick du för insikterdå när du testade den här
och fick se dina rörelsedataresultat?-Den absolut första insikten jag fick,
kanske inte det mest revolutionerandeegentligen, men när jag… efter första dagen

(09:38):
vi hade fått upp den här utrustningenordentligt och jag gick
och tittade på den här heatmapenefter första lektionen
så såg jag, varförhar jag inte rört mig här?
En bit av klassrummet.Så gick jag tillbaka till klassrummet
och tittade.Det är klart att jag inte rört mig där,
det är för trångt.Men i lektionens…
Jag hade kanske halvt tänktpå det på lektionen

(09:58):
men inte riktigt medvetandegjort det.För det
händer så mycket på en lektion.Men det resulterade i att jag gick
och flyttade några möblertvå decimeter.
Du justerade, helt enkelt.-Sen hade jag en lektion
till direkt efter den lektionen.Då kunde jag kolla på heatmapen efter det,
och då hade jag faktisktrört mig mer i det området
och också kunnat gå lite mer.Kanske faktiskt varit hos de eleverna

(10:21):
som satt där lite oftare.-Ja, för
själva syftet med det här,vad är det?
Ja, det som du sa nu, medvetandegöra,det är något slags nyckelord i det här,
tänker jag. För det ärdet är precis det
som många andra lärare också vittnar om.Att man får syn på sig själv på ett sätt
som man inte riktigt har tänkt på förut.Eller man kanske…

(10:43):
Tanken kanske har fladdrat förbi,men det har inte blivit så tydligt.
Ett exempel på en annan lärare i projektetsom till exempel sa
”jag stod som fastbränd i golvetdär framme vid tavlan”
som hon inte hade tänkt på.Det här fick henne…
Insikten fick henne att börja röra sigoch faktiskt komma fram
till elevernapå ett helt annat sätt under lektionen
än vad hon hade gjort tidigare.Så medvetandegöra tycker

(11:04):
jag är ett bra ord för attbeskriva projektet.
Det håller jag med om.Att vi har pratat mycket om att ha…
Att det är ett kognitivt stödför reflektion
över de lektioner man har haft.För att det är
svårt att komma ihåg.Vårt minne är inte särskilt bra.
Så därför att ha det här som stöd,att kunna gå tillbaka och titta,

(11:25):
”okej, men det ser ut lite så här.Jag kanske inte
var så mycket där i dag.Vad beror det på?”
Eller att titta… Jag gjorde också lite…tittade mer systematiskt över…
Jag har framför allt två klassersom är samma årskurs, samma kurs,
och de ligger direkt efter varandra.De är ganska tacksamma att titta på, för

(11:48):
då kunde jag också se under en periodatt jag rör mig nästan alltid
mer i den här klassenän i den här klassen.
Det var kopplat till klass,inte lektionsposition,
för jag har dem i omvänd ordning ocksåde olika gångerna i veckan.
Då började jag fundera,”men varför då?”
Och också fundera på,är det någonting jag bör förändra?

(12:10):
Finns det anledning att antingenröra mig mindre i den ena klassen
eller mer i den andra?Eller både och, för den delen?
Jag tänker att tanken måste vara ocksåatt se om
vissa eleverfår mer uppmärksamhet än andra.
Precis, det är också en viktig aspekt,och det är också någonting
som jag lyft i diskussionermed andra lärare
som har deltagit i projektet.Att dels synliggöra för en själv,

(12:33):
men att det kan faktiskt ocksåvara ett bra underlag
för diskussion med skolledning, elevhälsa.När man pratar
om resurser eller behov.-Det är
flera läraresom har testat den här utrustningen.

(12:54):
I projektets gång,har ni haft möten
där alla har fått möjlighetatt utbyta erfarenheter? Alla lärare? Ja.
Ja, vid några tillfällen har vi haft det,men det har mestadels varit
mellan Patrik Hernvall och Robert Rambergpå Stockholms universitet,
och läraren eller lärargängetpå skolan som har träffats.

(13:19):
Så en del möten.Vi hade en avslutande workshop där,
till exempel, i slutet av projektet också.Vi bytte mycket erfarenheter och så.
Ja, för det är en annan deli det här projektet,
det här med coachande samtalsom ingick som
en del i projektet.Berätta lite mer om det.
Det är en viktig del, skulle jag säga,för att mycket handlar om,

(13:39):
som Mattias säger här också…Det handlar om att
som lärare faktiskt vara öppenför att våga titta på sig själv
och vara lite självkritisk och så.Och att ta sig tid, det vet jag,
det är inte lätt som lärare,för man har ett väldigt uppbokat schema.
Men om man får möjligheten att ta sig tidatt kunna reflektera
kring de här sakerna,gärna tillsammans med kollegor,

(14:00):
det är väldigt viktigt.Nu har vi då haft lyxen
att ha Stockholms universitetoch väldigt erfarna
människor som hjälper oss i projektetatt ha de här reflekterande samtalen.
Och de har tagit sin utgångspunkti de här värmekartorna,
heatmapsen som har genereratsutifrån lektionstillfällen

(14:21):
som man pratar om.Tillsammans med Robert och Patrik
så har man förhoppningsviskommit lite till insikt om hur man agerar.
Hur jag fördelar min tidmellan olika elever,
vilket hoppas jag har gett insiktersom man kan jobba vidare med.
Ja, jag skulle absolut sägaatt de här… Någonstans att sitta
och sitta själv och analysera det här,dels är det svårt att göra det,

(14:46):
och dels är det någontingsom är svårt att ta sig tid till,
för det är så mycket som händer.Men att ha de här inbokade
coachande samtalenhar varit ett bra stöd i det fallet.
Jag har inte…Jag kunde vara med på långt ifrån
alla de coachande samtalen som var,men de av mina kollegor som var på skolan

(15:07):
som var mer regelbundet där också,de sa att det var fascinerande
att det nästan varje gångkom upp någonting
som de inte riktigt hade tänkt på.Så de här samtalen
var en viktig del i själva analysarbetet.Och jag tror att också kanske mycket tack
vare de samtalenoch de återkommande analyserna

(15:27):
som jag också hört från kollegor,att en känsla av trygghet
av att vara med i det här.Det känner sig mer trygg i klassrummet.
Du nämnde ju att du självgjorde en förändring i klassrummet
där du sågatt ”här hör jag mig inte helt enkelt
för att det är för trångt”.Fanns det andra såna där åtgärder
som kom till efter insikterav att ha tittat på de här

(15:52):
heatmapen och heatvideo?-Ja, det skulle jag vilja påstå.
Dels i… Möbleringenär en ganska enkel sak
som man kan titta på där,och där var det flera
som faktiskt tittadeoch reagerade på saker.
Men även… Jag nämnde ocksåatt jag hade upptäckt en skillnad
mellan två olika klasser,och där försökte jag då också att se.

(16:13):
Men det jag kom fram till självsom en tanke i alla fall
var att jag tror den ena klassenvar på ett sätt mer
självklar att röra sig iför att de var mer på att ställa frågor,
medan i den andra klassenså var det lätt för mig att…

(16:33):
Ja, men det blevlite för lätt att sitta tillbaka,
för de tog inte för sig på det sättet.Då tog jag några rundor runt,
men kanske inte lika mycketsom jag borde ha gjort i det fallet.
För när jag väl… jag försökte några gångerröra mig lite mer
och det kommer upp frågordå, för att det är en sak

(16:54):
att räcka upp handenoch vinka dit en lärare.
Det är en annan sakatt passa på att ställa en fråga
när läraren ändå går förbi. Och den klassensom jag hade rört mig
mindre i, den behövde kanske lite merav det här att ställa frågan
när man ändå går runt.-Var eleverna medvetna om
att det här spelades in också?-Ja, det var de, och det gjorde vi också.

(17:18):
Vid ett annat tillfälleså tog vi upp… Min kollega
Sandra gjorde vid ett antal tillfällen…visade upp den här heatmapen
och diskuterade med eleverna.-Just det. Intressant.
I slutet av en lektion.”Så här såg mitt rörelsemönster
som lärare ut i den här lektionen.”-Jag tänker bara en annan sak

(17:39):
också kopplat till när man startar i gångden här utrustningen.
Blir det inteatt man tänker att ”okej, nu
”spelas jag in,nu ska jag se till att röra mig”?
Eller försvinner de tankarnanär lektionen börjar?
De försvinner ganska snabbt.Första lektionen man gör det här, kanske.
Men vi höll på i ett årmed det här

(17:59):
i stort sett varenda dag.Så det försvinner väldigt snabbt.
Och när man är på lektion…Jag tror att de flesta lärare
kan känna igen det, attnär man väl sätter i gång undervisningen,
då är det den man fokuserar på.Den kräver fokus.
Jag tror också att… nu har ni gjort dethär väldigt omfattande.
Men för att komma till de här insikternasom lärare så kanske det räcker

(18:21):
att köra det här ett par månader,kanske
till och med kortare än såför att få syn på sig själv.
Nu har SSIS valt att göra detpå det här sättet,
men jag troratt det skulle kunna vara möjligt
att bara göra det en kortare periodför att få någonting att utgå ifrån.
Det är min erfarenhetnär vi pratar om andra lärare
som har deltagit i projektetockså, som inte haft möjlighet

(18:42):
att köra lika mycket justför att de har varit begränsade
till ett klassrum.Du behöver inte köra så länge.
Det räcker med att köra några lektioneregentligen nästan
innan man börjar få vissa tankar.-Det vore ju härligt
om man kunde ha ett ambulerande sättsom kunde få… ja, man bokar in sig
och kör det här tre veckor,och sen får det gå vidare
till ett annat klassrum, till exempel.Eller en annan skola till

(19:05):
och med, om det är en huvudmansom har det tillsammans.
Var det skillnad påden här videon som genereras
eller den här statiska bilden?Vi kanske ska förklara.
Hur ser det ut för desom inte har sett det?
Det är svårt att förklara i ord.Men om man tänker sig en värmekarta
som man kan se i vissa amerikanska filmermed FBI, håller

(19:27):
på att titta på… -Det är coolt.-Ja, eller hur?
Det är ungefär samma coolhetsfaktorpå det här.
Man får en kartasom är tydligt markerat väldigt röd
där man har tillbringatmycket tid, helt enkelt.
Och som är lite svagare i färgernadär man inte har varit särskilt mycket.
Och nästan vitdär man inte har varit alls.
Grunden är vit,och sen lägger den på

(19:49):
en prick förvarje gång
den hämtar en position.Och prickarna är från början
blå, tror jag, de enstaka prickarna.Och sen, blir det flera prickar
på varandra så blirde mer mot röd-, gulhållet.
Just det, så om jag står vid katedernhela tiden,
då kommer det vara tokrött där.-Ja. -Just det, precis.

(20:15):
Jag tänkte på en annan aspekt i det här.Finns det några…?
Jag vet att det finns etiska aspekteralltid när man ska registrera
olika saker med IoT.Hur har ni haft uppe
de frågeställningarna?-De har varit uppe, absolut.
De flesta har nog inte settnågra stora hinder

(20:36):
med det här i och med att det är läraresom frivilligt väljer att gå in i det här,
och att jag gårmed på att min data samlas in.
Inga eleverhar varit involverade någonstans.
De har inte synts på de här kartorna alls.Däremot så gjorde vi
ett litet extra utforskande arbetejust om det är
så att någon framöverkommer att vilja prova det här sättet

(20:58):
att jobba på, vilka frågeställningarman behöver ställa sig
innan för att ta lite höjdför vad som kan komma och sådana
där saker. Så vi gjordeett litet utforskande arbete där.
Men det har inte dykt upp så där väldigtmycket tveksamheter faktiskt.
Nej. Vi diskuterade ocksålokalt på skolan och kom mer

(21:20):
eller mindre fram till att dels ioch med att läraren kan styra helt
och hållet själv över när den härtaggen är på och när data
samlas in, och att det egentligenbara vi som tittar
på datan. Och det finns ingen somvet. Det är anonyma taggar.
Det finns ingen personlig kopplingtill den informationen.
Det är klart att det går att korreleramed annan data man får tag i.

(21:43):
Ja, vi ansåg det ocksåvara ganska okänslig data.
Och visst, vill man väldigt gärna hittaMattias så kanske det går
att samköra de här med schema, till exempel,och då kanske man kan se dig.
Men vi såg det intesom särskilt oroande ändå.

(22:04):
Mattias, vadser du att användningen av det här är?
Hur kan det utveckla undervisningeni ett större perspektiv?
Jag tror välatt det här är ett av många verktyg
för att reflektera över sin egen praktik,som är värt
att pröva på i alla fallunder en period.

(22:26):
Så länge det också…Men en sak som har känts viktig här
är just det häratt det är vi lärare som äger den frågan,
som kan resonera och tittapå de här sakerna,
som också deltari utvecklingen av visualiseringsverktygen.
För dethar också varit en pågående process,

(22:47):
att vi på vår skola härsitter
och pratar med Davidsom är den som sköter det tekniska.
”Vi skulle viljaha den här möjligheten.”
Bland annat pratade de omatt vi skulle vilja
kunna få ut zoner i det här datat.Vill kunna markera en zon framme

(23:08):
vid tavlan, till exempel,och få lite siffror på,
”jag har varit så här mycket tidi det här hela det här området”
”jämfört med så här mycket tidi det här området” och så där.
Justatt det har varit lärardrivet.
Vi har haft rektorns stödförstås i att delta i det här projektet.
Men det har bara varitför att sätta i gång det.

(23:28):
Det är vi som har skött det.-Men upplever ni att intresset
har varit stort bland lärareför att testa det här?
Jag har lite svårtatt fråga svara på den frågan,
för jag har inte varit den som har haftden närmaste kontakten med lärarna.
Men det har inte varit svårtatt få lärare
att ställa upp, vad jag har upplevt.-Lite både och

(23:49):
skulle jag egentligen säga.Det har inte varit svårt
att få lärare att pröva.Absolut inte.
Det har det inte varit. SenSå kanske det inte har varit…
Det har inte varit någon rusning heller.-Nej, det har det kanske inte varit.
Men de som har ställt upphar varit väldigt taggade,
om uttrycket tillåts.-Passar ju bra.

(24:11):
För att det känns spännandeatt vara med i ett forskningsprojekt.
Det har man inte varit tidigare.Så den aspekten av det har
varit lockande för flera.-Jag kan också säga att jag pratade
med en annan läraresom har varit med i det här projektet
som var lite skeptisk i början,som inte riktigt kanske ville vara med
från början, men som gickmed på det för att… ja, någonting.

(24:33):
Och som sen blev den som verkligenville att det här ska fortsätta,
och ”det här måste vi kunna göra mer”och ”det här borde många pröva på”.
Just för att även om personenvar inledningsvis skeptisk, så…
Det gav insikteroch det var användbart.
Ja, det är lite intressant.Det är ju ett speciellt IoT-projekt

(24:56):
på så sätt att IoT har använts i skolantill att mäta buller
eller mäta luftkvalitet och så där.Men här används ju tekniken i
skolans verkliga kärna,undervisningen.
-Ja.-Så det är lite speciellt.
Jag tänkte ocksåom man blickar lite internationellt,

(25:17):
vet ni om det här har gjorts tidigareeller någon annanstans?
Vad vi har settså har det inte gjorts någon annanstans,
så på det sättet är det här uniktoch någonting som vi hoppas
ska kunna få lite vingar och fortsätta.Att andra också gräver vidare i det här.
För att vi har kikatoch vi har inte sett någonting

(25:38):
som vi har hittat, någon annan studieeller så, just på det här området.
-Så att det känns jättekul och spännande.-Så om man nu är en skola
och så känner man sig sugenpå att testa det här.
-Hur ska man göra då?-Ja, det finns…
Vi har inom projektettagit fram ganska mycket stöd.

(25:59):
Dels så finns detvetenskapligt beskrivet
hur vi har gått tillväga och så vidare.Det finns på vår sajt
som heter iothub.se/lararesrorelse.-Och vi länkar också
från iotsverige.se-Ja, precis. Och där finns det stödmaterial
så man kan komma i gång både med teknikenoch med det pedagogiska

(26:21):
reflekterande arbetet.-Och vi har
ett litet forskningsprojekt därvi försöker att också skapa…
Utifrån den lösningen som vi har gjort,skapa en guide för
hur man kan komma i gång med den.Den kräver lite mer teknisk…
Och det har faktiskt blivitytterligare en liten spinoff.

(26:42):
För där är ni på SSIS,och framför allt David hjälper
NTI Gymnasiet i Stockholmvid Odenplan
att komma igångmed den här lösningen också.
Och de involverar elevernapå ett mycket delaktigt sätt.
De bygger hårdvaranoch sätter upp gränssnittet,
så då blir det också en teknikaspekti deras it-utbildningar i det här också.

(27:03):
Just det. Och vi kanske ska säga också,för nu har vi pratat
om just själva klassrummet.Men er lösning då?
Den reggar rörelsemönsteräven då på andra delar av skolan.
Vad ska man ha den datan till?-Tanken där
var delvis att kunna se…

(27:24):
Beroende på litevilket klassrum jag är i
så har jag ändå emellanåt eleverutanför klassrummet.
När de sitter mer och jobbar enskiltså kanske några sitter
utanför eller sitter i grupp och jobbar.Men vi har den typen av ytor
där det är ganska…”Okej, men då har vi kört klart”
”den här genomgången av lektioner.Nu kan”

(27:46):
”ett par grupper sätter sig utanför”.Och då har det varit ganska skönt
att kunna spåra även den biten.-En förlängning av klassrummet.
Ja, egentligen en förlängning av klassrummet.Sen så har vi också tänkt
att det skulle kunna vara mer utforskandeegentligen, att vi har möjlighet
att göra det här och titta på det.Och en tanke
där som jag har tittat lite på ärbara för att studera,

(28:10):
vad gör jag på en arbetsdag?Hur mycket tid
sitter jag vid mitt skrivbord?Hur mycket tid spenderar jag i klassrum?
Hur mycket tid spenderar jag i övriga ytor?Spenderar inte särskilt mycket tid
vid skrivbordet, kan jag avslöja.-Av naturliga skäl kanske.
Men att det var liteintressanta frågor i det,
och också försöka…Där försökte jag bara koppla lite.

(28:32):
Kan jag se skillnaderi mina egna energinivåer i slutet av dagen
baserat på hur mycket jag rör mig runteller hur mycket jag är i klassrummet
eller hur mycket jag är vid skrivbordet?Och sådana saker.
.Ja, gjorde du det?-Jag har lite för lite data
för att kunna säganågonting ordentligt om det.

(28:52):
Men det som jag upplever därär att jag egentligen är tröttast
de dagarjag är mycket vid skrivbordet.
Det är inte heller jättekonstigt.De dagar
jag är mycket vid skrivbordettenderar vara rättningsdagar, och det är…
Jag blir väldigt tröttav rättning i alla fall.
Mer tröttav rättning än av undervisning.
Det finns andra aspekterockså som kan vara spännande att titta på,

(29:13):
tänker jag, om mansom ni täcker in hela skolan.
Det är ju elevhälsoperspektivet.Finns det delar av skolan där vuxna aldrig
eller sällan är? Då kanske det är ytorsom man faktiskt
behöver hålla lite koll på.Händer det saker där som vi inte vet om?
Och sen som du säger också,att samköra med annan typ av data.
I förlängningenså skulle det här kunna samköras

(29:36):
med välmåendedata på olika sätt,utcheckning, exit tickets
och såna här sakersom jag vet att vi är nyfikna på.
Så det finns en hel del att göra framöverför att kunna få ihop
flera olika datakällor,så kan man nog få spännande saker
att synas på ett annat sätt.-Just det. Vi börjar faktiskt
närma oss slutetav det här avsnittet.

(29:59):
Men bara en sån här vanlig fråga.Vad har varit roligast med projektet,
eller mest spännande?-Ja, det mest spännande…
Jag är ju som jag är.Jag är en väldigt nyfiken
själ, så det är väldigt spännandeatt utforska nya saker.

(30:20):
Det är det här, tror jag, att vi provaroch så ser vi vad som händer.
Det har varit väldigt roligt, tycker jag.-Jag håller väl egentligen med där.
Utforskandet.Det lockar mig också väldigt mycket.
Att få testa de här sakernaför att se,
vad kan jag göra med den här datan?Men också just att få höra här…
Det är inte så ofta man har haft möjlighet,i alla fall på vår skola,

(30:42):
som just det här,att det har varit ett projekt
som vi har fått bestämmaväldigt mycket själva över.
Att det har varit it-delen tillsammansmed lärardelen
i tätt samarbeteoch försöka utveckla det här.
Och attdet kommer från oss.
Det är våra idéer.Det är vi som har fått testa.
Det är vi som har fått äga det egentligen,vad vi vill göra i det.

(31:06):
Och det har varit väldigt kul.
Och jag tror att vi bara har sett börjanav vad IoT faktiskt
kan göra i skolan också.-Det blir spännande att följa.
Men då säger jag tack så myckettill Sandra Wissting
och Mattias Wickberg för att nivar med i vår podcast.
-Tack så mycket för att vi fick komma.-Du har lyssnat på en podcast

(31:30):
från IoT Sverige, ett av 17nationella strategiska innovationsprogram
som finansierasgemensamt av Vinnova, Energimyndigheten
och Formas. Musiken i programmetär specialskriven för IoT Sverige
av Johannes Bergenheim,och jag som producerade programmet
heter Maria Bergenheim.