Smart avfallshantering i Norra Djurgårdsstaden

I detta avsnitt pratar vi om hur teknik och beteende hänger ihop när det gäller avfallshantering och minskad klimatpåverkan. Du möter projektet Reduce Reuce Recycle, Norra Djurgårdsstaden. Medverkar gör Lars-Olov Andersson, förvaltningsansvarig sopsug på Stockhom Vatten & Avfall och Henrik Siepelmeyer, doktorand inom beteendevetenskap vid Universitetet i Agder och vid KTH. 

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:06):
I Norra Djurgårdsstaden i Stockholmpågår ett projekt
kring smart sophantering.Områdets sopsugssystem
är på väg att digitaliserasoch med hjälp av IoT
går det att följa när sopor slängs,hur mycket som slängs
och vem som slänger vad.I det här avsnittet ska vi prata om

(00:27):
hur teknik och beteende hänger ihopnär det gäller avfallshantering
och minskad klimatpåverkan.Jag heter Maria Bergenheim
och du lyssnar på en podcastfrån IoT Sverige
om innovativa IoT-projekti offentlig sektor.

(00:48):
Varmt välkomna till dagens gäster,Lars-Olov Andersson,
förvaltningsansvarig sopsug på StockholmVatten och Avfall, och Henrik Siepelmeyer,
doktorand inom beteendevetenskapvid universitetet i Agder och vid KTH.
Hej. Tack.-Jag tänker som så

(01:08):
att ni får börja att presentera er själva.Så Lars-Olov,
vem är du?-Jag är en gotlänning
som har varit verksam i sopsugsbranschensedan 1992
och jobbar med drift och underhållför en av de stora aktörerna
som heter Envac, som ärvälkänt inom sopsugskretsar.

(01:31):
Och jobbet som serviceteknikerdär har tagit mig …
besökt många länder på idrifttagningar,optimeringar, uppgraderingar. Och 2008
så fick jagett erbjudande att jobba i Dubai,
bli lokalanställd i Dubaioch då … de sista 13 åren har jag varit

(01:52):
drift- och underhållsansvarigför en Envacs räkning
i Mellanöstern och Indien.-Jag kan tänka mig
att det kan skilja sig lite grann,hanteringen av avfall?
Ja, det kan man lugnt påstå.Det var i stort sett en fraktion
där man slängeroch så kör man ut det på soptipp.
Men det var en stor förändringsom skedde när jag var där.

(02:14):
Och nu bygger man,och har precis tagit i drift
en väldigt stor waste toenergy-anläggning
så man ska minska antalet landfields.-Det låter som
att det nästan ärett eget poddavsnitt om det.
Ja, absolut.-Berätta vidare då.

(02:35):
Jag har alltid brunnit för sopsug,stort intresse. Och våren 2021
så sökte Stockholm Vatten och Avfallen ansvarig för sopsug
och förvalta de sopsugarsom de ska bygga i sitt huvudmannaskap,
som kommer komma 2028.Och det var för mycket för
att … det är något jag väntat på,att verkligen jobba för en kommun

(02:59):
med sopsug.Så jag sökte och fick jobbet,
och tog pick och pack och flyttade hem.Familj, häst, hund, fågel.
Och sen september 2021så har jag varit aktiv i mitt nya team
som heter Tekniska anläggningar,som är en nystartad enhet på Stockholm

(03:20):
Vatten och Avfall, med ansvarför att förvalta sopsugar
och den nya sorteringsanläggningensom byggs i Högdalen,
som heter Resursutvinning Stockholm.-Just det. Och vi ska strax förklara
hur ett sopsugssystem fungerar också.Men Henrik, välkommen till dig med.
Berätta lite om dig.-Gärna. Jag heter Henrik Siepelmeyer

(03:42):
och det låter tyskt och det är tyskt,så jag kommer från Tyskland ursprungligen.
Och nu är jagdoktorand inom beteendevetenskap
och hållbarhetsförändring,kan man säga, på universitetet
i Agder, vilken ligger i södra Norge,men också på KTH i Stockholm.
Jag tittar exakt på ...Varför fattar vi beslut
och hur kan man kanske förändra beteenden?Hur kan man hjälpa folk

(04:05):
att bete sig lite mer hållbart?Och det är också min bakgrund.
Så jag har studerat hållbarhet sen …ja, hela mitt liv nästan,
och arbetat ganskamycket med fokus på avfall,
för jag tycker att det är superspännandeatt titta på hela av … hållbarhetsproblemen
men på ett annat perspektiv, som man säger.Vad kommer materialet ifrån?
Hur använder vi det?Hur köper vi saker?

(04:25):
Vad gör vi efteråt?Och vilka förändringar behövs
för att hitta hållbarheten i framtiden?Så det gör jag.
Du jobbar med nudging, som man också brukar kalla det.-Exakt, exakt.
Det kan kallas för nudging.Så emellan psykologi,
beteendeekonomi, marknadsföring, marketingså någonting däremellan.

(04:51):
Projektet Reduce, Reuse, Recyclei Norra Djurgårdsstaden,
det är ett genomförandeprojektsom får fem miljoner i finansiering
via oss på IoT Sverige,och som ska pågå fram till
och med september 2024. I stora dragså handlar det om
att de boende i Norra Djurgårdsstadenska få ett sophanteringssystem

(05:14):
där det är lätt att göra rätt.Och det handlar både om teknik
och beteende, som vi strax ska komma in på.Men till att börja med
kan vi väl säga någontingom just Norra Djurgårdsstaden,
vad det är för typ av område.-Det är en relativt ny stadsdel
som ligger på östra sidanav centrala Stockholm.

(05:37):
Och det är faktiskt ettav de mest ambitiösa projekten
vad gäller hållbarhet.Och det är många initiativ
som pågår med miljöansvarig där nere.Och för oss
så är det att det systemsom vi håller på med, med sopsugen
bland annat, som är ett delsystemi hela avfallshanteringen,

(06:01):
är att vi vill minska antalet transporterinne på området.
Vi vill skapa ett mer cirkulärt flödeav avfall.
Jag kan väl säga att vi på IoT Sverigehar tidigare finansierat en stor satsning
just i Norra Djurgårdsstadensom hette Connected SRS,
där vi gjorde flera pilottesterpå IoT-lösningar.

(06:24):
Men som sagt, i det här projektet,då ligger fokus
på det här sopsugssystemet.Hur fungerar ett sopsugssystem?
Det kan liknas vid en centraldammsugareför en vanlig byggnad,
fast du applicerar denpå ett helt bostadsområde.
Så att från en terminalsom ligger i utkanten av etableringen

(06:46):
så drar man underjordiska rörsystemfram till varje byggnad
där man har inkast lokaliseradeungefär mellan 30 och 50 meter
från porten till varje lägenhet,eller kluster av lägenheter.
Hur långa är rörsystemet? Måste jag bara …-I Norra Djurgårdsstaden
har vi längsta sugavstånd ungefär 1 300 meter.-En dryg kilometer.

(07:10):
Ja, så att … och sen med grenledningar och alltingså blir det bra mycket mer.
Så det kan ligga mellan tre och fem kilometerrör i marken på en full etablering.
Och då skapar man ett vakuummed hjälp av fläktar i terminalen
som man transporterar avfallet med luftin till terminalen och skiljer av det

(07:31):
och lagrar det i dedikerade containrarför varje fraktion.
Systemet har smarta mätare,nivåvakter,
som vi kan styra hur vi samlar in soporna.Och med de sensorerna
som vi har lagt tillför att kunna skapa de data

(07:53):
som våra beteendevetare behöver …Allt som sker i systemet
kan vi se via styrsystemet,så att vi fångar allting.
Just det. Vi ska komma in på det lite mer,men jag tänker bara om vi håller oss kvar
vid sopsugssystemet,så är det faktiskt ingen ny lösning,
utan jag vet att den första installeradesredan 1961 i Sollefteå på sjukhuset

(08:14):
där, tror jag det var.Vad är det man kan slänga
i sopsugssystemet?-Beroende på vilken kapacitet
som kommunen har för detman ska ta emot från sopsugen
och vilka regler som gäller …det kan vara miljöförvaltningen,
det kan vara lokala miljö initiativ.Så du kan i princip
köra alla de vanligt förekommande saker,förutom grovsopor

(08:36):
och glas, i sopsugen,bara det är rätt förpackat.
Men Stockholms stad,vi har restavfall, pappersförpackningar
i den mån det går,och plastförpackningar, samt tidningar.
Det beror litepå vilken etablering det är.
I just Norra Djurgårdsstadenså är det restavfall

(08:57):
och plastförpackningar och tidningar.-Om jag kommer med plastförpackningar
som jag har samlat på mig, vad gör jag då?-Då kommer du … i Norra Djurgårdsstaden
till exempel,så har du fått tilldelat dig en tagg
där du får access till plastinkastetoch då är ...
då registrerar du att ”jag vill öppna”och sen lägger du dina plastförpackningar

(09:20):
i det inkastet.Då kommer systemet att veta om
att nu har du slängt plastförpackningaroch en signal går till styrsystemet,
att tömma det inkastetom nivån är tillräckligt hög.
Berätta lite mer bara om IoT-lösningensom används då. Du var inne på det här.
Du har alltså en sådan här RFID-tagg.-Sopsugen själv har ett access-system

(09:45):
som heter … som är med RFID-taggar,samma som man brukar
använda i tvättstugan.Det är många som känner igen.
Och det är bara för att registreravilka som använder,
när de använder, som Henrik kommeratt komma in på här lite senare.
Och det som vi lägger på nu,för att samla in den här informationen

(10:05):
som vi kan presentera tillbaka,det är en produkt
som Envac har tagit framsom heter Envac ReFlow,
som presenterar hur mycket du har slängt,hur mycket koldioxid du har sparat
genom att … bättreoch jämförde lite grann
att det här har …”du är så mycket bättre eller sämre
än din granne”.-Nu kommer vi in på beteende,

(10:27):
eller hur, Henrik?-Just det. Ja, exakt.
Berätta, vad …hur funkar det här nu då?
För den här datan som samlas in,den visualiseras i en app.
Ja, exakt. Kanske kan man börjaatt prata om varför
är det någonting spännande eller nytt?Vad är det som är nytt här?

(10:47):
Och ni ska tänka eratt vi pratar om
flerfamiljsbostadshus eller områdendär det finns flerfamiljsbostadshus.
Och vanligtvis så är det så i Sverigeatt man har ett miljörum eller recycling room
och då hittar man sina avfallskärloch man lämnar sitt avfall där.
Men då får vi ingen datavad du och ditt hushåll gör exakt.

(11:09):
Men man bara seratt det är kanske kaos i miljörummet
och ”så här mycketbetalar föreningen för avfallshämtningen”.
Men med IoT-lösningen som vi använder här,då har vi hushållsdata
även då vi har ettflerfamiljsbostadsområde. Och det är någonting
som är superspännandeför att om vi har hushållsdata,
då kan vi också göra någontingmed detta. Och vad vi arbetar

(11:31):
med här, är som LO har förklarat, Envacs ReFlow-appsom bara ge lite återkoppling
och visar ”så här mycketslänger du, så här mycket
återvinner du och genom att återvinnaså här mycket
så har du kanske besparatså här mycket CO2-emissioner
eller hjälper tillatt vi kan återanvända några saker”.

(11:52):
Och vi har också en grannskapsjämförelse.Så du kan se …”jag är inte den enda
som sorterar sina avfall,andra gör så här också”.
Så den stora skillnadenmellan systemet vi använder nu
och den vi vanligtvis hittar där,är att vi har data
på en nivå som vi har aldrig haft tidigare.-Just det. För tidigare

(12:16):
så har man då datapå ett helt bostadsområde.
Exakt, i bästa fall. Så vanligtvis är detså att en sopbil kommer, tömmer
alla dina avfallskärloch dina grannars avfallskärl
och gör det för tre, fyra fem bostadsområden.Och sen kanske har vi en viktmätning på sopbilen.
Det är inte speciellt dedikerad datasom vi kan arbeta med,

(12:38):
även inte om …vi kan inte lära oss, hur ofta
ska vi komma runt och tömma dina kärl?Och nu har vi möjligheten att
både styra systemetså att … bara tömma när det behövs,
men också att ge någontingtillbaka till användaren.
Fördelarna också med det här systemet,vad finns det för fördelar?
Du pratade om de stökiga miljörummen.-Ja, exakt. Den största fördelen, självklart, är

(13:03):
att om du slänger alla dina hushållsavfalli sopsugen, då
har du ingen lukt i miljörummet nästan,speciellt om du också
har plastförpackningarsom går i sopsugssystemet.
Så då har du mycket bättre ordningi miljörummen och det luktar inte så mycket.
Så det är en stor fördel.Och så har man minskat buller
och emissioner från lastbilarganska mycket,

(13:25):
om man ska inte köra de största fraktionersom vi just nu har.
Stor fördel på den sidan.-Det behövs inte köras sopbilar
helt enkelt.-Ja, exakt. Men det är ett tvådelat system,
så vi har sopsugen,men det finns fortfarande några fraktioner
som kartongeroch glas, som finns i miljörummen.
Men om du tänker dig hurmycket det kan kosta

(13:45):
att bygga ett stor miljörumför alla fraktioner
och vad man kunde göra med platsenom man inte behöver den,
så kan man självklart skapalite bättre bostadsområden
med lite mer aktivt utnyttjade arealer.-Vi har en vision om
att levande bottenvåningar,cykelvägar, gångvägar
och då passar stora insamlingfordon väldigt illa.

(14:09):
Hur många hushålldeltar i det här än så länge?
Nu har vi pratat om den nya Envac ReFlow-appensom vi kommer rulla ut nu.
Så just nuär det kanske 20-30 som vi arbetar med.
Men i en tidigare version,som vi arbetade med i ett pilotprojekt
för tolv månader,i en areal som heter Hornslandet i NDS,

(14:31):
då hade vi 150 hushåll som blev inbjudnaoch 40 %,
så 60-62 hushåll, installerade appen,vilket är ganska bra
för att du får ju ingentingom du installerar appen,
annat att du kan se vad du göroch du kan …
Du har några andra fördelarsom vi kommer att prata om
inom en minut här.Så vi har några användare nu,

(14:52):
men den spännandedelen kommer under sommaren och
hösten kanske, när alla blir inbjudna.-Just det. Men har ni hittills
kunnat se någonting? Om vi fortsättermed det här med beteende,
har det förändrats?-Det finns ganska mycket forskning
från elförbrukningssidan,om vi visar återkoppling,

(15:15):
visar hur du gör,då får du [ohörbart] en känsla.
”Okej, så här är det”, för de flesta vetju inte … ”hur mycket förbrukar jag,
hur mycket slänger jag?” Så det är ett första steg.Och sen om vi kombinerar det
med en grannskapsjämförelse,då aktiverar vi också sociala normer
som visar ”hur gör andra ochvad visar det?”

(15:38):
”Vad tycker andra är viktigteller inte så viktigt att göra?”
”Och vad är rätt sätt att göra?”Vi vet från elsidan
att det är verkligen viktigt.Det finns flera startups
som har sin affärsmodellbara byggt på att ge återkoppling nästan.
Så om vi tänker på Tibber, då köper du in,och [ohörbart] säger

(15:59):
”så här mycket el förbrukar jag”.Så vi kopierar det nästan
och använder det på avfallssidan,som vi hade gjort tidigare,
för att det fanns ingen data.Så vi tycker därför
att det kan påverka beteenden.Men det är bara instick.
Vi ska också prata om kanske andra faktorersom påverkar beteenden inom en minut.
Men inom de som har använt appen,redan under det pilotprojekt

(16:22):
jag pratade om,då har vi fått in nästan dubbelt
så mycket sopsorteringav plast i sopsugen.
Folk har blivit bättrepå att sortera helt enkelt.
Exakt. Ja. Och en minskning av restavfall också.Men det var inte så stor …
och inte så säkertatt det var verkligen appen
som gjorde någonting där.Men när det gäller plastsortering,

(16:43):
som vi fokuserade på också,när det gäller innehåll i appen,
då har vi sett en stor förbättring.Och den enda delen
är att titta på bara statistiken.Men den andra delen är att prata med folk
och lyssna tilloch vi har hört att för många
är det, fantastiskt att säga det,inget black hole,
”jag bara slänger någonting till,men jag vet inte vad händer där?”

(17:06):
Och folk känner ”nu vet jagatt det gör en skillnad
om jag gör någonting.Och det är inte bara någonting
jag betalar för,men vet inte någonting om alls”.
Nej, du får ju återkopplingoch då har vi en tendens
att ändra vårt beteende,alltså om vi ser det. Är det så?

(17:26):
Ja, varför skulle man då?Och man måste också veta att
nu pratar viom … vi använder sociala normer,
men om du kommer in till ditt miljörum,eller recycling room,
och det ser ut som kaos,då är det enda beslut
du kan fatta att”ja, det spelar ingen roll vad jag gör,
jag kan sortera vad som helst,men om andra gör inte så här, så är
det dåligt”. Men det kan varaatt det var bara en granne

(17:46):
som hade en liten tantrumoch då blev det kaos.
Men det vet vi aldrig.Och nu kan vi visa dig,
är det såatt du är den enda i grannskapet,
då är det kanske så,men då är du också fantastisk,
eller du gör ett fantastiskt jobb.Och då kan vi korrigera
kanske vad du tycker just nu.-Finns det några nackdelar

(18:09):
med det här systemet?Har ni stött på några utmaningar?
Den utmaningen är alltidom någonting funkar inte,
om det är stopp i sopsugen,vilket kan hända
när du kanske slänger en pizzakartong.Folk använder systemet inte på rätt sätt,
då har man kanske stopp. Och om andrasen inte använder en annan inkast,

(18:30):
men bara lämnar sina saker kvar på marken,då kommer fåglar
och då blir det en stor party.Då har man problem.
Samtidigt ser vi också att ioch med att vi digitaliserar det här
så blir det ett större intressefrån driftoperatörer, från användare,
som … att man kanskelägger lite extra energi

(18:51):
för att ge lite kärlek till anläggningenså att den går bättre.
Och det ser vi redan nu,att anläggningen går bättre.
Vi har mindre sopstopp.Det flyter på bra.
Energisiffrorna ser väldigt bra ut.Så att det är ett gemensamt arbete
mellan beställare,leverantörer och akademi,
som vi ser är vägen framför att bygga världens bästa sopsug.

(19:11):
Bara en sak jag ska lägga till,nu har vi pratat om IoT-lösning
och ganska mycket om datan och appen.Men vi har inte pratat om
felrapportering, som är en stor fördelför alla som bor där.
Nu är det helt enkelt,du kan verkligen interagera med systemet.
Felrapportering alltså?Exakt. Så om någonting stämmer inte med sopsugen,
då kan du bara scanna en QR-kodeller öppna appen och rapportera fel

(19:32):
med kanske två, tre klicks.Så du behöver säga
”någonting stämmer inte”.Och sen har vi ett system
som kan automatiskt försöka tömmaoch lösa problemet.
Så du kan verkligen stå däroch lyssna till
när systemet kommer att försökaatt self heal inkasten.
Och om det inte funkar,då kan alltid en tekniker komma ut
och titta på problemet.Men du har nu interaktion med systemet

(19:56):
och ser verkligen …”jag är del av det här”.
Just det. Så om jag kommer ut då med mina …Jag har varit duktig och ska källsortera
och så är det stopp i tidningsinkastet.Då scannar jag
en QR-kod. Och vad händer då, sa ni?-Då skickar du ut en felanmälan direkt

(20:17):
och systemet registrerar attett fel har blivit anmält
och försöka att tömma schaktensjälv inom några minuter.
Och om det inte funkar,så kommer en tekniker ut och fixar det.
Men det finns alltid flera sopsuginkasti områden. Så om du kommer,

(20:37):
det finns ett problem, då använder du bara ensom ligger kanske
20-25 meter på andra sidan.Men självklart ska du rapportera,
så att vi kan fixa problemet.-Det kan tyckas enkelt,
men den hanterar ett problemsom är väldigt vanligt, kommunikation.
”Hur ska jag kunna berätta för rätt personatt det är stopp i mitt inkast?”
Nu har vi skapat en direktkanalin till styrsystemet,

(21:00):
vilket är någontinginte vi tänkte på från början.
Men det var en idésom kom från leverantören
och vi tyckte att ”wow”.-Det här är väl en del i det här
att det ska vara lättatt göra rätt, som vi pratade om också?
Absolut.-Och om man gör fel
så ska det också vara lättatt rätta till det, så att säga.

(21:20):
Vi hoppas att dusom användare, du sopsorterar.
Och det är viktigtför att vi behöver materialet,
annars kommer vi intetill cirkulär ekonomi
och annars förbränner vi för mycketoch har hög CO2-utsläpp.
Men då är det också viktigtatt vi ger någonting tillbaka,
och lite mer än bara säger ”det är dåligthur du beter dig, sortera mera”.
Så då ska man göra det så lätt som möjligt,och man ger återkoppling.

(21:44):
Och man ska visaatt vi också arbetar med systemet
för att förbättra det,så att det funkar för dig.
Nu har vi pratat mycket om appen,men finns det någonting mer
utöver det som ni också jobbar med?-Så det är alltid viktigt
för mig att visa,det här handlar inte om en app bara,
men det handlarom att hitta en helhetslösning

(22:04):
och att titta på hela problemet.Och om problemet är att …
vi ska få folk att sortera meraoch motivera dem att göra någonting,
då måste vi titta på hela situationen.Och då är återkoppling
och feedback är en sida för att folkska känna att ”någon
bryr sig om vad jag gör”.Men den andra sidan är den delen,
gör det lätt att göra rätt,som vi har pratat om.

(22:26):
Men då pratar vi ganska mycketom … hur ser infrastrukturen ut?
Så har du ett miljörumsom har tillräckligt plats
för alla kärl, som har bra färgkodningså du vet vad du ska slänga
var?-Det där låter så enkelt när du säger det.
Det är superenkelt. Och min tanke äratt vi skulle ha fixat det.

(22:47):
Men realiteten äratt det är inte så enkelt
och det är kaos i flera ställen.Men vi vet att det finns några basic facts
som påverkar beteenden,som vi inte tittat på.
Min favorit alltid äratt om du flyttar in i en ny bostad
och du har bara två avfallskärl hemma,hur ska vi tänka oss

(23:09):
att du kommer källsortera?Första trippen du gör är till IKEA för att köpa fem kärl?
Nej, vem gör det?Du har flyttat in just nu,
så då börjar du med två kärloch då har du en bad habit direkt.
Så varför inte börja med fem, sex kärlsom passar till köket?
Verkligen ha en braunder diskbänken-lösning.
Så vi faktiskt fokuserar också på den delen.Och vi har en grupp i projektet

(23:32):
som kanske kommer få nya kärl hemma.Och vi tittar på lösning där,
bara ser hur kan det påverka beteendenmed nya kärl faktiskt?
Så det är bara viktigtatt vi har olika delar i projektet.
En del är att hur kan vi skaffa ett systemsom är lite mer interaktiv kanske
och som ger återkoppling,och då hjälper IoT ganska mycket.

(23:53):
Och sen finns det en supertråkigt …fysiska delen där.
Så hur ser infrastrukturen ut och har duallt du behöver för att källsortera?
Hur ser intresset ut för det ni gör?Jag tänker från Stockholms stad
och andra städer internationellt.Har ni varit ute och pratat om projektet?

(24:17):
Vi harkommunsamverkan vad gäller sopsug
och det finns en medvetenhet om vad vi gör,så det är mycket frågor som kommer in.
”Kan vi också göra sånt här?”Några kommuner gör det,
andra gör det inte.Och det kommer även …
Vi har varit i Gironaoch berätta vad vi gör på
Waste in Progress-mässan för två veckor sedan.Vi var i Göteborg och berättade

(24:42):
för Avfall i Fokus. Och Avfall Sverigeockså har vi haft en presentation …
Och imorgon ska faktiskt Henrikoch teamet berätta lite grann
för SVOAS, eller Stockholm Vattenoch Avfalls kommunikationsavdelning,
berätta liteom vad vi gör och om beteenden,
nudging.Så att det finns ett stort intresse, absolut.

(25:05):
Ja, det kan man verkligen säga,för att flera städer
och länder runt världen har samma problem.Vi måste alla arbeta
för att få bättre sorteringsgraderoch att få folk att ta del i systemen,
och därför behöver vi nya lösningar.Och speciellt när det gäller flerfamiljsbostadshus,

(25:26):
då kan det vara storaproblem att få folk att sortera.
Nu har vi en … kanskeinte en lösning, vi vet inte,
vi har inte haft bra data än,men en approach, hur man kan lösa det
och hur man kan tänka igenom hela avfallssystemet
och vilken roll vem spelar i systemet.-Vi kommer närmare medborgarna.

(25:48):
Det är det som jag känner,att vi kapar den distansen.
Vi kommer närmare.De förstår mer vad vi vill
och vi förstår mer vad de vill ha.-Finns det någonting
som ni har blivit förvånadeöver längs resans gång med det här?
Effektiviteten av den här QR-kodensom vi skapade för felhanteringen.

(26:10):
En sådan enkel saksom kunde ge så stort resultat
med mindre stopp i inkastet, där manlägger lite
extra vakuum när man vet att det är stopp.Man gör inte det normalt,
men när man får en felrapporteringså lägger man på lite extra
och det kan ta den där pizzakartongenoch det kan ta det

(26:31):
där lilla som har satt sig på tvären.-Det är då tack vare
att någon interagerarmed systemet, så att säga.
Ja. Och det är även om man har ett inkastoch det kommer fem personer på kö,
då kan man använda den här kodenoch säga att jag behöver tömma extra.
Det här handlar ganska mycketom att tänka på klimatet såklart.

(26:54):
Jag vet också att ni har fler tankarpå gång kring delningsekonomi.
Vill ni berätta lite där?-Den appen vi använder just nu
och ReFlow-appen är ganska fokuseradpå återkoppling och felrapportering.
Men det finns också en guide där.”Hur ska jag egentligen slänga mina sopor

(27:14):
och hur ska jag sortera?”Så det finns lite extra information
och en bra kanal att få inspel.Men när vi tänker lite
mot framtiden,då är det viktigt att förebygga avfall
och kanske också minska konsumtionen lite.Och då är delningsekonomin en stor del.
Så varför behöver vi alla ha,klassiskt exempel,

(27:35):
en borrmaskin hemma?Det behöver vi väl en gång om året kanske.
Så kan man dela denmed sina grannar kanske?
Och tanken är att om vi bjuder på en appoch en digital lösning där,
som är driven av staden,så en officiell aktör som är bara för dig
och dina grannar,då kanske är det enklare för dig att

(27:57):
sätta till något du har hemmaoch ska dela eller informera
om du ska bli av med någonting,innan du slänger den.
Så det finns en stor tanke kring sharingeconomy på den sidan.
Vi interagerar ocksåmed vårt eget inom kommunens

(28:17):
återbruksenhet, att vi har information i appenom var man centralt kan återbruka,
när popup:endyker upp nere i Norra Djurgårdsstaden.
Och de har ju ett centralt återbrukoch vi är lite mer lokala.
Så det är tanken, att det är ett komplementför de som kanske inte har en bil
som kan åka iväg,att man kan byta med grannen.

(28:41):
Vi närmar oss …vi är nere på personnivå
på ett sättsom vi kanske inte har gjort förut.
Finns det någonting mer man kan lära sigav den här datan
i ett större perspektivför staden eller andra städer
som vill göra det här?-För min avdelning,

(29:01):
när vi …för vi håller också på med
dimensioneringsparametrarför hur man ska bygga nya kvarter.
Den datan vi får in, det är realtid.Hur använder man systemet?
När använder man systemet?Vilka använder systemet?
Och det kan skapa förutsättningarför att vi ska få dimensionerande faktorer

(29:22):
som är både ur ekonomisktoch hållbart perspektiv,
att vi inte bygger för många inkastmen heller inte för få.
Just det. Så att ni kan veta om ni planerardå för att bygga ut eller bygga nytt,
så vet ni ungefär.-Då kan vi alltså anpassa
dimensionerande förutsättningarmed de faktiska mängder
som vi får. För att mycket av de mängdernasom man får, det är från Avfall Sverige

(29:45):
och då blir det … för detär för hela Sverige.
Men nu är vi nere i en stadsdelsom speglar Stockholm.
Självklart. På forskningssidanfinns det många frågor
som vi har inget svar på.Vi vet inte riktigt vad som händer där.
Och vi har pratat mycketom beteendeförändring
och om avfallsbeteenden.Och det finns faktiskt inte
så många studier som verkligenpå ett vetenskapligt sätt utvärderar,

(30:09):
vad händer om vi till exempelge återkoppling,
om vi visar till folk”så här gör du och så här gör andra
och ni alla gör någontingtillsammans så det gör en skillnad”.
Om vi erbjuder ett systemsom är lite mer på servicesidan,
så det finns stora sakervi kan lära på den det sättet
och dela med världen,inte bara på vetenskapliga artiklar

(30:32):
för att … ja, det är bara jag somläser dem, men även på konferenser
och andra möten som vi deltar i.-Det är intressant,
för i det här projektetså ingår då, förutom Stockholm
Vatten och Avfall och KTH,även bostadsrättsföreningarna
och Envac, som vi har pratat om, företagetsom är bakom sopsugssystemet.

(30:56):
Vad betyder det att samverkaså här?
Mycket arbete, betyder det.Mycket koordinering.
Men för [ohörbart] som kommun,vi är en beställarverksamhet
och samverkan med akademinoch privata aktörer,
för att skapa förutsättningar,för att bygga de här
systemen så effektiva som möjligtoch så hållbara som möjligt.

(31:19):
Det är väldigt viktigtoch det är ett bolagsmål
som vi har att vi ska ledaoch utveckla branschen
för avfallshantering.Och vi gör inte det ensamma,
utan vi gör det tillsammans.Så det är …
Samverkan är otroligt viktigtför en kommun.
Vanligtvis arbetar man inteså mycket tillsammans.
Man står på samma sida av bordet,men man vet inte

(31:42):
att alla står där.Och nu har vi ett projekt
som verkligen knyter ihop allaoch tittar på …
Okej, vem är detsom kan spela en roll här?
Och vi har pratat mycket om appen nuoch om lösningen där.
Men självklart spelar det en stor rollhur infrastrukturen ser ut.
Så hur ser miljörummen ut?Finns det bra …
hur säger man, skyltar?-Skyltar.

(32:04):
Ja, tack. Skyltningen, är det bra eller inte?Vet jag vad jag ska göra?
Har jag bra avfallskärl hemma?Och det är ju någonting SVOA
kan inte fixa kanske, men det är någontingbostadsägaren kan fixa.
Så om jag flyttar in,har jag tillräckligt kärl
för att sopsortera eller inte?Så det finns olika faktorer
vi också tittarpå, som kanske ligger utanför IoT-sidan.

(32:25):
Men då spelar det en stor rollatt alla arbetar tillsammans här.
Vad händer härnäst nu?Nu har ni drygt ett år kvar, eller hur,
i projektet?-Det är den stora utrullningen
som kommer här efter sommaren.Och då får vi verkligen se hur många
som kommer att gå medoch genom … plocka analyser

(32:49):
längre fram så kan vi mäta resultatet.Vi vet hur mycket de slängde,
men vi vill också veta …vad slängde de?
Och hur var sorteringen?-Ja. För något som är viktigt för oss,
det är att vi minskarplastinnehållet i restavfallet.
Det är väldigt viktigt.Vi ska även … kundnöjdheten,
en så enkel sak,men den är också väldigt viktig,

(33:12):
för att en av parametrarna i projektet,som alla var överens
om, är att vi skall ha Stockholms nöjdasteavfallslämnare.
Hur mäter ni det?-Vi har flera enkät…
som vi driver, innan projektet börjaroch innan stora utrullning kommer börja,
men också under projekttiden.Vi har flera intervjuer, fokusgrupper,

(33:32):
så vi har mycket kontaktmed de boende i stadsdelen,
kan man verkligen säga.-Ja. Och så mäter vi även på reklamationer,
för vi kan ocksåse hur mycket sopstoppen går ner.
Det är också en faktor. Om systemet fungerar …för att sopsugen brukar vara så
att när du inte märker av den,då är allt okej.
Men nu kommerden spännande delen att börja.

(33:54):
Nu har vi 2500 hushållsom får någon slags information,
kan man säga,för att kanske kan vi inte inbjuda alla
till appen direkt,men vi gör det steg mot steg.
Vi testar olika lösningar.Kanske finns det några hushåll
som får en pappersbaserad återkopplingförst och sedan tillgång till appen,

(34:17):
bara för att vi vet attnu har vi Norra Djurgårdsstaden
och ett speciellt systemdär vi har en bra app
och allt är digitalt,men det är inte samma sak runt världen.
Så hur kan vi skaffa värde och insiktersom man kan använda i andra områden?
Även om det Sverigeeller hela världen också,
så är det viktigtatt testa olika lösningar.

(34:37):
Så nu kommer det att bli verkligen spännandeatt se … vad händer,
och vad funkar bäst,och funkar det vad vi har tänkt oss?
Skalbarheten. Det är någonting som vi …Hur är det här skalbart?
Så att baraför att det funkar i Norra Djurgårdsstaden
är det inte säkertatt det funkar i en annan stadsdel.

(34:57):
Nu börjar faktiskt det här avsnittetlida mot sitt slut.
Hur bra är ni på att källsortera?En samvetsfråga så här på slutet.
Det är en viktig fråga.Jag tror, mycket bra.
Vi har bara ett restavfallskärli badrummet, ett jättelitet kärl
och det räcker väl.Allt annat blir sorterat.

(35:18):
Ja, jag lever som jag lär.Försöker verkligen.
Det är separatinsamlat matavfallför villor i Uppsala.
Restavfallet, det är resten helt enkelt.Sen använder vi även FTI-stationerna.
Men du pratar verkligen med en teamockså alla andra i team,
vi delar bild. När vi hittar en bra lösningför källsortering,

(35:39):
då delar vi bildenoch säger ”titta här eller här. Funkar det inte så?”
Ja, man blir lite nördig.-Lite waste nerds. Absolut. Absolut.
Tusen tack,Lars-Olov Andersson och Henrik Siepelmeyer,
för att ni medverkade i dagens avsnittom smart sophantering
i Norra Djurgårdsstaden.-Tack för inbjudan.
Tack så mycket.-Du har lyssnat

(36:05):
på en podcast från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
som finansierasav Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Musiken i programmetär skriven av Johannes Bergenheim,
och jag somproducerat heter Maria Bergenheim.