Smarta arbetskläder för bättre riskbedömningar

I detta avsnitt får du veta mer om iErgonomics, ett projekt som använder uppkopplade arbetskläder för att kunna göra bättre riskbedömningar och förebygga belastningsskador. Gäst är Ida-Märta Rehn, ergonom och forskare inom belastningsergonomi på Region Stockholm och Centrum för miljö- och arbetsmedicin.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:08):
Tänk dig att du får en signal,en liten vibration,
när du lyfter armen för högteller böjer dig på ett felaktigt sätt.
I det här avsnittet ska vi prata omhur arbetskläder med integrerade sensorer
kan bidra till bättre ergonomi.Genom ergonomidata.

(00:28):
går det att göra bättre riskbedömningaroch på så vis förebygga belastningsskador.
Jag heter Maria Bergenheimoch du lyssnar på IoT Sveriges podcast
om innovativaIoT-projekt i offentlig sektor.
Ja, men välkommen till ett nytt avsnitt,du som lyssnar, och varmt välkommen

(00:53):
till dagens gäst, Ida-Märta Rhen.-Tack så mycket.
-Jätteroligt att vara här.-Kul att du är här.
Du har ju varit projektledareför ett projekt som heter iErgonomics
som är ett prototyputvecklingsprojektfinansierat
via oss på IoT Sverige.Det handlar om användningen

(01:16):
av smarta arbetskläderför att kunna göra bättre riskbedömningar
när det gäller belastningsskador.Det här ska vi snart fördjupa oss i,
men först vill jag veta litemer om dig, Ida-Märta.
Vem är duoch hur kom du in på det här ämnet?

(01:37):
Ja, det har varit en lite krokig väg,men jag tror att jag tar det från början.
Jag är född i Umeå och började redansom fyraåring spela fiol.
Jag fortsatte med det häroch utbildade mig till violinist.
Redan på musikhögskolanhade jag ofta ont i nacke och skuldra
och funderade om jag verkligenskulle hålla i det långa loppet.

(02:00):
Det är en konstig positionsom man arbetar i
med böjda och vridna arbetsställningar.Och som duktig elev
övade jag ofta många timmar utan paus,som du kanske förstår
kan leda till besvär i kroppen.Så efter några år i yrket
och fortsatta besvärså började jag intressera mig för kroppen

(02:21):
och hur man kan göraför att undvika att få sådana här besvär.
Så jag sökte till sjukgymnastprogrammeti Umeå där jag kom in.
Under min sista terminså fanns det möjlighet
att delta i ett samarbetemed Designhögskolan i Umeå.
Vi fick ett riktigt uppdragdär vi sjukgymnaststudenter
och designstudentertillsammans skulle ta fram

(02:43):
ett nytt konceptpå en förarstol till lastbilar
just för att förebygga besvär i ryggen.Det är något som många lastbilschaufförer
har besvär med. Så det här var min förstariktiga kontakt med området
ergonomi och förebyggande arbeteför att minska
eller förhindra besvär i arbetet.Så ja, ergonomi

(03:04):
och produktutveckling gav mersmak.Jag läste kurser i produktutveckling
och gick en magister inom sjukgymnastik.Sen började jag arbeta på högskolan
i Skövde inom ett projektsom handlade om utveckling
av ett nytt verktyggällande digital mänsklig modellering.
-Åh, det låter intressant.-Ja, visst, men det är verktyg

(03:26):
som är vanliga inom industrinför att simulera
och bedöma mänskligt arbete.Det här kan göras redan
i planeringsstadietav nya arbetsmiljöer och produkter.
Ja, det här var något helt nytt för mig.Och med ett sånt här verktyg
kan man alltså i ett extremt tidigt skedearbeta med riskbedömningar
och prevention av ohälsosam belastning.Hur som helst, jag blev tipsad snart

(03:52):
om en tjänst på Centrum för arbets-och miljömedicin i Stockholm,
och där arbetar jag nu som ergonommed att bland annat
utreda och förebygga hälsoriskeri arbetsmiljön.
Och mitt intresse för metodersom kan uppmärksamma
om riskfylld belastning,det har hållit i sig
och är en del av min forskningoch mitt arbete i dag.

(04:15):
Ja, ett jättespännande områdedär det finns stora behov av utveckling.
Innan vi kommer inpå själva projektet iErgonomics
så kan vi väl prata lite grann.Du har ju varit inne på det
nu med själva problembilden,och hur ser det ut i Sverige

(04:35):
skulle du säga? Har vi stora problemmed arbetsrelaterade belastningsskador?
Problemet är stort.Var fjärde person rapporterar besvär
till följd av arbetet,och nära hälften av dem
med besvär rapporterarsmärta och värk i kroppen
från just fysisk belastning.När det gäller fysisk belastning

(04:58):
handlar det ompåfrestande kroppspositioner.
Det vill säga när man är böjdoch vriden i sina arbetsställningar
i armar och rygg och nacke.Men man kan också få besvär
från stillasittande, och så klart från tungteller repetitivt arbete.
Till de här besvären följeratt 30 % är frånvarande från arbete.

(05:20):
Så i Sverige kostar besvären samhälletåtskilliga miljarder årligen,
och för individenhandlar det om både inkomstbortfall
och ett stort lidande.För företag och organisationer
handlar det om kostnader för sjukskrivningoch rehabilitering
och ersättareför frånvaron. Och samhället i stort,

(05:42):
där finns det stora kostnaderför sjukvård och mediciner.
Så för att människorska slippa få besvär av sitt arbete
och kunna arbeta fram till pensionär det viktigt
att tidigt uppmärksammaogynnsamma belastningar i arbetet.
Det här innebär att vi behöver braoch effektiva riskbedömningsmetoder.

(06:05):
Ja, vilken radioövergång nu då
till projektet iErgonomics.Det är ju ett prototyputvecklingsprojekt
som avslutades i höstas med knappt
2 miljoner i finansieringgenom oss på IoT Sverige.

(06:25):
Berätta om projektet,vad det är ni har gjort.
Vi har arbetat med att ta framett IoT-baserat system
för riskbedömningav fysisk arbetsbelastning.
Det här systemet är baserat på tekniki smarta kläder
som mäter arbetsbelastningenoch som genom en internetlösning lagrar

(06:47):
och analyserar den insamlade datan.Så vi har alltså med andra ord
tagit fram ett helhetskonceptsom knyter samman
och till stor delautomatiserar de här olika delarna
i en riskbedömning.Det vill säga registrering av belastning,
lagring av belastningsdata,analys av datan, riskbedömningen

(07:09):
och sen kommunikationenav resultat i en rapport.
Vi har faktiskt lyssnat tilloch användaranpassat tekniken
för företagshälsovårdoch andra som arbetar
med att utföra riskbedömningarav just fysisk arbetsbelastning.
Så tekniken ska vara enkel att användaoch uppfylla användarnas önskemål

(07:33):
gällande möjligheter med systemet.-Just det. Så hur fungerar den
då, lösningen?Vi pratade här nu om smarta arbetskläder,
men hur funkar det?-Ja, man kan säga generellt
att systemet består av två delarett mätsystem och ett analyssystem.

(07:55):
Och mätsystemet bärs av personensom ska mätas och består av sensorer
som läggs i fickor på en specialsydd tröjaoch en smarttelefon.
De här sensorernaregistrerar belastningen,
det vill säga arbetsställningaroch rörelser över tid,
och skickar över all datatill mobiltelefonen via Bluetooth.

(08:17):
Så det finns inga sladdar som stör.Data skickas sedan vidare
till det så kallade analyssystemet i molnetdär den sparas och analyseras.
Det här analyssystemetanvänds av undersökaren
genom inloggning i systemet,via en app eller en surfplatta,

(08:38):
en app på en surfplattaeller via en webbtjänst.
Så här kan undersökarenockså följa mätningarna i realtid.
Du kan se hurden man undersöker rör sig,
helt enkelt?-Precis. Och använder man den här surfplattan
så kan man dokumentera arbetssituationerockså med bilder, filmer och kommentarer.
Och det här läggs då automatiskt tilli den här tidslinjen av mätningen.

(09:02):
Sen kan man som undersökarevälja mellan olika typer av analyser.
Alltså om man vill analyserapå individnivå eller gruppnivå,
och välja ocksåmellan olika metoder för riskbedömning.
Exempelvis kan man väljaatt den insamlade datan
jämförs med forskningsbaseradeåtgärdsnivåer

(09:22):
som har tagits fram av forskarevid Arbets- och miljömedicin Syd,
där en överskriden åtgärds nivåinnebär risk för belastningsskada.
-Det här är ganska unikt faktiskt.-Förklara, hur
då alltså?-Ja, vi får fram ett värde
på till exempel vår vinkeldata,hur mycket man har lyft armen.

(09:46):
Och genom den genomsnittliga datanjämförs då mot den här nivån
som har tagits fram av forskare,och de har i sin tur
studerat åtskilliga yrkesgrupperoch kopplat det till besvär.
Så här får man ett mått på riskenatt få besvär.
Ja, just det.Men i systemet finns också ett antal

(10:07):
andra gängseriskbedömningsmetoder
som då initialtär framtagna för observation
men där vi använt oss av uppmätta resultati stället för observerade.
Men varför går det inte bara att tittaeller filma eller observera?

(10:29):
Vad är skillnaden då?Vad tillför den här IoT-lösningen?
Vanligtvis utförs riskbedömningenav en ergonom inom företagshälsovården
som observerar en arbetssekvens,antingen direkt på arbetsplatsen
eller via en film,och skattar med hjälp av en checklista

(10:52):
och ett poängsystemden här belastningen.
Ja, till exempel vinkelintervallför olika kroppsdelar.
-Hur man rör sig, alltså?-Ja, hur mycket man står böjd framåt
och då ska man skatta,är det nu mer än tio grader, till exempel?
Och sen så räknas poängen ihop

(11:14):
enligt checklistansberäkningssystem till en riskpoäng
som jämförs mot en riskskala.Så det är mycket jämförelser
och grova skattningar.Vi och andra har i studier
sett att den härtillförlitligheten
vid användning av observationsmetoder,den brister. Vid bedömning av till exempel

(11:35):
samma arbetssekvenskommer ergonomer fram till olika resultat.
Både när olikaergonom utför de här bedömningarna
och när en och samma ergonomupprepar sina bedömningar.
Men i det här systemetanvänder vi oss av teknik
som registrerar belastningflera gånger per sekund,

(12:00):
till exempel kroppsvinklar.Det här görs över tid,
och det innebär att vi får objektivaoch tillförlitliga resultat
med mycket hög precision.Och dessutom ska jag lägga till
att man kan härenkelt undersöka belastning
över hela arbetsdagar.Man kan låta systemet

(12:21):
vara på hela arbetsdageneller flera stycken,
vilket annars är väldigt tidskrävandeom man ska observera, och svårt.
Särskilt om det är arbetsuppgiftersom varierar mycket över dagarna.
Just det. Och jag tänker dånär du har fått den här datan
så ska du agera på den då.Och vad kan det vara, till exempel,

(12:47):
att du ska…?”Nu måste jag ändra,
eller nu måste vi ändra på sättethur jag rör mig.”
För bara för att man mäter någonting…Det här brukar vi ofta upprepa.
Bara för att man mäter någontingså sker ju ingen förändring,
utan förändringen skerju när man agerar på datan.
-Så vad kan det vara, till exempel?-Ja, här så kan det vara

(13:08):
att man på organisationsnivå ser atthär verkar det
vara väldigt mycket arbetemed höjda armar, till exempel.
Här måste vi göra någonting.Det kan ju vara att lägga in pauser,
men framför allt att ta bort det härarbetet just med höjda armar.
Kan vi sänka…?Kan vi göra någonting i arbetsmiljön

(13:29):
så att vi minskarden här fysiska belastningen?
-Just det.-Det kan göras på olika sätt.
Är det verkligen så?Och på individnivå
kan det i stället handla omatt man behöver träna arbetsteknik.
Men framför allt ska man göra någontingpå organisationsnivå först.

(13:50):
Ja, jag vet att ni i det här projektetiErgonomics
så utvecklade ni även en modulför arbetsteknikträning.
-Berätta om den.-Ja, i den här modulen så använder vi oss
av automatisk feedbackför att medvetandegöra mätpersonen

(14:12):
om sin arbetsteknik.De här enheterna som mäter belastningen
kan nämligen även ge feedback i realtidpå belastningen
genom en liten vibration på kroppsdelensom belastas.
Och när belastningenökar blir vibrationen starkare.
-Just det.-Vi vet att det är bra att röra sig

(14:34):
och inta olika kroppspositioner,men att vara länge
i en belastande position,till exempel att under en längre period
arbeta med höjda armareller utför ett repetitivt arbete,
det kan leda till ogynnsam belastning.Ett exempel skulle kunna vara
att man i sitt arbete som lagerarbetarehär får en liten vibrationssignal

(14:57):
när man böjer ryggenmer än 20 grader framåt
och en starkare signalnär man böjer ryggen
mer än 45 grader framåt.-Det låter obehagligt
att få en vibration i sitt arbete.-Ja, när man får
den här lilla signalen…Den gör inte ont.
Det durrar lite grann på huden.Men då

(15:19):
ska man alltså försökaminska belastningen.
Och det här kan innebäraatt man i stället ska böja på knäna
i stället för att böja på ryggen.Och på så vis
så tränas man i god arbetsteknikdär träningen
i sig kan leda till beteendeförändringar.Och man har sett
just det här med biofeedback,som det kallas

(15:40):
när man får biologisk återkopplingpå det som sker i kroppen
har en stark effekt när det justnär det gäller just beteendeförändringar.
Spännande.Stöter ni på några utmaningar
när det gäller det här?-Ja, just i det här projektet

(16:01):
har vi inte gjort specifika testeri riktiga arbeten på vibrationsfeedback.
Här har vi mer arbetatmed att ta fram smidiga lösningar
för att integrera vibrationsgivarnamed sensorerna
för belastningen till en enhet.
Men vi vet att det behövs mer forskninginom området,

(16:22):
till exempel kring hur längeen träningsperiod med biofeedback bör pågå
och hur ofta man behöver tränaför att det ska bli ett inlärt mönster.
Alltså att det ska bli en effektsom håller i sig också.
Det låter superspännande.Jag tänker själv för sin egen del
att man ska stå mer när man jobbar.Då kanske man skulle få en liten vibration

(16:47):
när man har suttit för länge.-Absolut.
Vad kostar en sån här utrustning?Alltså inklusive allt.
Mjukvara, hela paketet.Går det att säga?
I dag är det jättesvårtatt uttala sig om det.
Det finns inte på marknaden ännu.Och det beror lite grann

(17:08):
på vilket behov man ser i samhället också.Så
själva teknikerna i sig,de kostar nog inte så jättemycket.
Såna här sensorer finns att köpa.
Men det här helhetskonceptetsom inte riktigt

(17:28):
är helt färdigutvecklat ännu.Det går att göra allt det här
som jag pratar om nu, men vi håller påatt utveckla det
ytterligare med fler moduleroch fler möjligheter.
Så i dag går det att hyravid flera arbetsmiljömedicinska
kliniker.-Ja, precis. Jag tänkte, den här IoT-lösningen

(17:50):
gagnar både individen,det har vi varit inne på,
men även organisationen.Kan du utveckla det lite?
Återkopplingen från systemet gällandeden fysiska belastningen i arbete
och risken för besvärär underlag för åtgärder.

(18:12):
Och precis som du sakan det användas
både på individnivåoch på organisationsnivå.
För individen kan åtgärderna handlaom att stärka individen,
till exempel genom utbildningi arbetsteknik och arbetsteknikträning.
Det såg vi till exempelgenom feedbacken som vi pratar om.
Ja, och på organisationsnivåså kan den ge chefer och utvecklare

(18:35):
som arbetar med planering,till exempel av nya verksamheter
eller förändringav existerande verksamheter, underlag
till åtgärder, både när det gällerden fysiska arbetsmiljön, till exempel
som vi pratade om, att justera höjdenpå ett arbetsbord
eller rent organisatoriskt, till exempelatt lägga in pauser eller variation

(18:59):
i belastningen.Så den ohälsosamma belastningen kan undvikas.
Du, det är ju flera partersom har varit inblandade
i det här projektet,och projektkoordinator var då Arbets-
och miljömedicin inom Region Stockholmdär du jobbar också, och sen Arbets-

(19:23):
och miljömedicini Uppsala, KTH och företaget Wergonic.
Har jag glömt någon?Nej, det låter mycket bra.
Ja, precis. Men berätta hurni har samverkat i det här,
och vad har det betytt att vara sammansattav de här parterna i projektet?
Ja, det har varit jätteroligt.Det är olika kompetenser

(19:45):
som har satts samman,och det har fungerat väldigt bra.
Jag kan säga att vi i projektgruppenkänner varandra sedan tidigare
och har generellt ett nära samarbete.Och ja, forskningsvärlden
som vi arbetar inom,den är ganska liten.
Jag kan nog även sägaatt vi alla brinner för det här.

(20:06):
Att det ska bli enklare att göra objektivaoch tillförlitliga bedömningar
av fysisk belastningså att det här ska kunna användas
och fler ska kunna göra sådanahär bedömningar
som vi hoppas ska bidratill att färre får ont
i kroppen av sitt arbete.-Jag vet att ni har lärt er en massa,

(20:29):
och det är ju det som är så kulockså, att prata om ett projekt
som faktiskt är avslutat, fördå kan man ju dra de där slutsatserna.
Men en sak varatt systemet
måste vara lätt att använda,och nu har ni ju
haft lite testpersonerhär, vad jag förstår.
Men hur har desom ska använda det här…?

(20:52):
-Hur har lösningen mottagits?-De allra flesta är mycket positiva
och nyfikna och ser stora fördelarmed att man får ett mer precist
och objektivt mått på just belastningen,att det här måttet
också kan knytastill de här forskningsbaserade nivåerna

(21:13):
när det gäller risk.Även den här möjligheten
att göra enkla mätningaroch bedöma heldagsbelastningar.
Det uppskattas särskilt.Som jag sa att de här
bedömningarna är annars väldigt svåraoch tidskrävande
att utföra genom observation.Men några har antytt
att de känner sig osäkra på tekniken,med

(21:38):
mätare och smarttelefon. Och just det härwebbaserade analysprogrammet.
Och de känner sig också osäkrapå hur man ska tolka resultat
från mätningarna.Så vi håller faktiskt därför på
att se över våra manualeroch ta fram en automatgenererad text
som förklarar och underlättarden här kommunikationen av resultat.

(22:00):
Och vi tar också fram utbildningsmaterialså att de som ska handha systemet
ska kunna bli mer professionella.Men som sagt,
precis som i allt nytt så tror vi ocksåatt den här användningen
av systemet först…Man måste först lära sig

(22:20):
hur det är uppbyggtoch att det ska bli ett nytt arbetssätt,
att man behöver hitta sin rutin.-Har ni haft några andra utmaningar
eller någontingsom du tänkte på när det gäller här?
-Fler utmaningar i projektet?-Ja, det är väl att det kommer mer idéer.
Vi vill utveckla ännu meroch vi ser nya möjligheter
och fler användningsområden.-Har du något exempel vad du tänkte på?

(22:45):
Vi tänker att det kan användas inomtill exempel rehabilitering, inom sport.
Att man kan se till exempelhur ens progress
är, om man har en skada, om man sägergång till exempel.
Eller vid idrott eller sport.Hur man utför sina golfsving.
Ska man få den optimala…Där kan man få en träningseffekt,

(23:06):
till exempel.-Just det. Det finns ju fler användningsområden,
helt enkelt.Men ja, apropå det, hur
ser intresset ut för det här?-Det är som sagt jätteintressant.
Det finns ett stort intresse,men många är också lite avvaktande
just för att man vet vad man haroch där känner man sig trygg.

(23:30):
Så vi tror att det kommer varaen liten invänjningsperiod, om jag säger så.
-Ja, och det drevs ju
som ett prototyputvecklingsprojekt,så det finns ju mer att göra, så klart.
Har ni blickat utomlandsoch internationellt också?

(23:53):
Vi följer förståsden internationella utvecklingen
inom området utomlands, och vi publicerarockså våra forskningsresultat
i vetenskapliga tidskrifter.Det finns så klart
många andra systemsom kan mäta arbetsställningar,
till exempel från Kanada,USA, Australien och Nederländerna.

(24:15):
Men det vi harär ett lättanvänt system för arbetslivet.
Många systemtas fram för forskningsvärlden.
Och här har vi ett systemutan massa sladdar,
och dessutom så kombinerar viju det med en riskbedömning
enligt den senaste forskningen.Det unika är att vi också kan

(24:39):
träna arbetsteknikoch prioritera förebyggande åtgärder.
-Spännande. Vad händer härnäst?-Vi har skickat in en ansökan
för ett fortsättningsprojektinom samma område.
-Det finns mer att göra?-Det finns mer att göra.
Och vi vill implementeradet här systemet

(25:01):
inom företagshälsovårdens arbete,bland annat.
Och jag ska sägaatt vi arbetar också med utvecklingen
och tester av systemet i andra projekt.Till exempel
ett projekt som kallas DipMaSdär tekniken användaranpassas
för tillverkningsindustrins säkerhets-och kvalitetsarbete också.

(25:28):
Du, vi närmar oss faktiskt slutet nuäven om det här känns
som ett område som man kan…Det föder en massa tankar.
Men jag vill komma tillbakatill inledningen
och det du berättadeom att du var violinist och så.
Har du funderat påom den här lösningen eller

(25:52):
IoT-tekniken kan även användasinom det området?
Ja, det hade varit fantastiskt,och det tror jag faktiskt verkligen
hade gynnat både mig och andra musiker.Inte minst när det gäller
att i ett tidigt skedebörja tänka på hur man använder sin kropp
och faktiskt medvetandegöra riskerför att man faktiskt kan få

(26:17):
besvär till följd av arbetet.Jag tror faktiskt
att hade jag fått det tidigtså hade det nog väckt eftertanke också
kring hur jag belastar min kropp.-Spelar du någonting i dag?
Ja, ibland, inte så ofta.Men det är roligt,

(26:39):
och jag tänker verkligen på vilkenkonstig arbetsposition jag sitter i då.
Ja, precis.Tusen tack till dig, Ida-Märta,
för att du kom hitoch berättade om projektet iErgonomics.
-Tack så mycket.-Du har lyssnat på en podcast

(27:00):
från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
finansierat av Vinnova, Energimyndighetenoch Formas. Musiken i programmet
är skriven av Johannes Bergenheimoch jag som
producerat heter Maria Bergenheim.