Möt IoT Sveriges programchef Catrin Ditz

I detta avsnitt möter du programchef Catrin Ditz i ett samtal om IoT Sverige och användningen av sakernas internet i kommuner och regioner. Vi pratar om människa och teknik – ett ledmotiv i Catrin Ditz hela yrkesliv.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:07):
IoT Sverige startades 2014,när Internet of Things
var ett modeord på allas läppar.Utvecklingen har gått i rasande fart
sedan dess och i dag funderar vi påom vi ens behöver prata
om begreppet ”sakernas internet”.Det mesta är i någon mån uppkopplat
och ihopkopplat. I det här avsnittetmöter du IoT Sveriges programchef

(00:32):
Catrin Ditz. Jag heter Maria Bergenheimoch du lyssnar på IoT Sveriges podcast
om innovativaIoT-lösningar i offentlig sektor.
Välkommen du som lyssnartill ännu ett avsnitt.
Och hej och välkommen Catrin Ditz!Tack så mycket!

(00:52):
Du, du började som programchefhär på IoT Sverige i höstas
och kommer att leda programmet ändatills dess avslut 2026.
IoT Sverige ärett av 17 strategiska innovationsprogram
och vi går in på vår sista treårsperiodfrån och med nästa år då, 2024.

(01:13):
Det ska vi prata lite mer om strax,men först lite mer om dig, Catrin.
Vem är du? Jag är eningenjör
som tror på teknikens möjligheteratt göra livet bättre för människor.
Och det kan man sägaatt hela mitt yrkesliv har handlat om.
Sen har jag i det ocksålyckats få till … det var inte planerat så,

(01:36):
men det blev så i alla fall,någon slags trippel helix.
Alltså, jag jobbade i ett drygtdecennium … industri, näringsliv
och sen ett drygt decenniumi och med kommuner.
Alltså offentlig sektor, både … mest kommunmen också region och stat.
Och nu är jag på ett lärosätesen några månader tillbaka.

(01:58):
Just det. Din senaste anställning, vadgjorde du innan du kom hit?
Precis innan det här jobbetså var jag på Storstockholm,
som är en medlemsorganisationför de 26 kommunerna i Stockholms län
och var ansvarigför de kommunernas samverkan
kring digitaliseringsfrågori allmänhet, inklusive
till exempel IoT men också mycket annat.-Vad var det som lockade med rollen

(02:22):
som IoT Sveriges programchef?-Ja, det är ett nationellt
innovationsprogram.Och ja, det är väldigt tydligt tycker jag,
att vi behöver göra saker meroch effektivare tillsammans.
Och då är nationella programväldigt intressant.
Sen var det dessutomså att det var ett område
som jag inte har varit iså direkt tidigare,

(02:44):
så att jag är nyfiken ocksåoch vill lära mig nya grejer
och det får jag göra.-Ja, vad är det
som är viktigt att det är just nationellt?-Alltså, man pratar ibland
om någon slags nationell digitalinfrastruktur och det är lite ett begrepp
som jag tror man behöver definiera.Men jag jag tycker också
att vi både utifrån kommun och region,offentlig sektor,

(03:06):
även industri, näringsliv, lärosätenså har vi förstått mer och mer
att vi behöver ha någon slagsnationell ordning
för att maxa ut nyttan.Och vi behöver maxa ut nyttan
om både ur konkurrensperspektivoch som land,
tillväxt, effektivitet,vilket perspektiv vi än väljer.
Vi behöver maxa nyttanmed digitaliseringens möjligheter

(03:28):
och det på ett säkert sätt.Och det kan ingen göra själv.
Så att därför blir nationella programeller nationella satsningar av olika slag
väldigt viktiga.Om än svåra men väldigt viktiga. Ja, men
precis. Jag tänker … Lite kortom IoT Sverige och vår kontext då.
Vi är ettav 17 strategiska innovationsprogram

(03:49):
som finansieras gemensamtav Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Kan du beskriva hur utvecklingenför vårt program
har sett ut från detatt vi började till nu? Ja, vi är,
som du säger, en ettav 17 strategiska innovationsprogram.
Eller SIP:ar,som vi kallar det, lite så där
förkortningsslarvigt till vardags.-SIP, strategiskt innovationsprogram.

(04:11):
Exakt. Och vi är både lika och olika.Alla de här 17
har sina speciella förutsättningar ochoch rör sig totalt sett
över väldigt stora områden,som handlar om Sverige som land
och det jag har varit inne på.Men just SIP:en IoT, IoT Sverige,

(04:32):
den startade i … precissom du var inne på i inledningen där,
att IoT var någonting … modeord kallade du detoch det får man nog
säga att … ja, där började det. Och ganska teknikdrivet.Det gör ofta det
i den här utvecklingen,som jag själv nämnde, teknikens möjlighet
att göra livet bättre för människor.Det …

(04:52):
Den meningen börjar med teknikoch det är inte ovanligt att det ser ut
så, att vi ser en ny teknikoch vi ser möjliga tillämpningar.
Sen under programmet,Snart nio år
har det pågått, såhar det rört sig till mer
och mer människonära delar.Och det av flera skäl.
Dels har tekniken blivit mer mogenoch dels så har vi också fått syn på,

(05:14):
i alla olika projektoch med de aktörer vi samarbetar med,
att det här, att verkligen utvinnade här möjligheterna,
som jag var inne på,det handlar absolut om teknik
och tekniska möjligheter och mogen teknik,men minst lika mycket
om förändringsledning,om det människonära,
om etik och beteendeförändringar,som till exempel

(05:35):
vi lyfte här nu på årskonferensenvi hade i höstas.
Så att det har varit en rörelsefrån teknik
till människor och organisationer.-Ja, behöver vi prata
om Internet of things, sakernas internet?-Ja, det behöver vi.
Och det är en av lärdomarnavi har gjort under programmet,

(05:55):
att mer mogen teknik, absolut,och en del av någonting större,
absolut. Men vi behöver prata om det.Vi behöver prata om det lika mycket
som vi behöver prata om detmer människonära.
Precis som vi pratar om AI,om internet.
Och vi behöver faktiskt pratatill exempel om bredband fortfarande.
Den frågan är inte avgjord och klar,även om det kan kännas så ibland.
Så att vi behöver vara på alla olika stegi den här tekniktrappan,

(06:17):
i den här utvecklings trappan,samtidigt i någon mening, så att, ja.
Och nu har vi då tre år kvar.Hur ska de se ut?
Ja, det står vi mitt i just nu.För det första vill jag säga
att det är fantastisk att få komma inoch avsluta någonting

(06:38):
som har pågått så här länge.Jag tycker att jag över mina yrkesår mer
och mer har sett viktenav att göra bra avslut,
för att ett avslutär också en start på någonting.
Så att samla ihop sigoch se ”vad det vi lärde oss?
Vad var det vi skapade för resultat?”Och det ska vi göra väldigt mycket
under de här tre åren.Vi har precis …

(07:01):
Vi står i slutetav en nioårsutvärdering.
Det görs från finansiärernaför alla dessa strategiska
innovationsprogramganska ordentliga utvärderingar
var tredje år. Och vi är i slutfasenav vår nioårsutvärdering.
Och då får vi en bunt …Det är som en gåva, en feedback, i
maxformat med en rapportpå ganska många sidor klokskaper

(07:25):
om dels vad man observerarkring oss som program här
och nu, men också tips framåt.Så där har vi en hel del
som kommer att definieraden här fjärde och sista fasen.
Och där handlar det omatt det strategiska
innovationsprogrammetstänger efter sina tolv år.
Det är det ingen tvekan om.Men vad som ska hända sedan,
det är öppet.Och det handlar väldigt mycket

(07:48):
om, vårt jobb,att säkra upp att det vi har lärt oss,
det vi har skapat, får en framtid justför att vi behöver fortsatt prata om IoT
och fortsatt jobbaför att maxa ut de här möjligheterna.
Jag tänkte på det.Vi jobbar ju båda på programkontoret,
men vi har också en styrelse.Kan du berätta lite om styrelsens roll

(08:09):
för programmet?-Ja, alla strategiska innovationsprogram
har en programstyrelse.Så att där är vi, som de andra, styr …
Och de här rollernakan också se olika ut.
Jag var inne på det, att de olika programmenhar lite olika förutsättningar.
Men för just IoT Sverigeså är … styrelsen är en portal,

(08:31):
kan man säga, till världenutanför och en grupp
som är väldigt viktigför programmets fortlevnad,
att man har en övergripande vypå … Styrelsen är inte arbetande
i bemärkelsen att man är i dagligtprogramkontorsverksamhet,
utan de står lite vid sidan om ossäven om de står oss

(08:52):
nära och har en väldigt viktig rolli att rikta våra insatser,
att ge feedbackpå vad de ser att vi ska gå …
och de är också en portal till aktörersom vi behöver ha relationer till,
till exempel Digg och SKR, RISE, Vinnovaoch så vidare, och så vidare.
Det finns många olika aktörersom vi behöver sitta i relation till

(09:15):
och förhålla oss till.-Det var faktiskt min nästa fråga,
det här ekosystemet. Vi säger oftaatt vi verkar i ett ekosystem av aktörer
och tillsammansska vi få saker att hända.
Och då beskrev du lite grannnu då det här ekosystemet,
att det består av både företag,offentlig sektor, myndigheter.

(09:39):
Kan du utveckla det lite mer?-Ja, det är …
Det är många olika slags aktörer i det.Vi har lärosäte naturligtvis.
Vi befinner oss på Uppsala universitetoch det är Uppsala universitet
som är värdorganisationför just den här SIP:en, IoT Sverige.
Men inte bara Uppsala universitetutan många av Sveriges lärosäten

(10:03):
är engagerade.Så det är en aktörstyp, så att säga.
En annan är,som vi har nämnt flera gånger nu,
kommuner och regioner och myndigheter,alltså den offentliga sektorn.
Jätteviktig del.Lösningsleverantörerna, otroligt viktiga.
Utan dem blir det ingenting.Så vi har ett ganska stort antal

(10:23):
företag av olika storlekarsom är inkopplade i våra projekt
och har varit över tid.Så det är en annan aktörstyp.
Och ytterligare enär civilsamhället,
som också har funnits medi våra projekt på olika sätt över tiden.

(10:44):
Sen har vi de andra SIP:arna,har vi redan nämnt flera gånger,
men de är också viktiga.Några av de här 17 är
så klart oss närmare än vissa andra,lite beroende på innehåll.
Så där har vi också ett antal samarbeten.Och sist men inte minst
så har vi andra olika typerav konsortier
eller sammanslutningar,fenomen, communities

(11:06):
som vi är eller behöver vara nära.
Vi vänder oss specifikt mot IoTi offentlig sektor
eller IoT-lösningar i offentlig sektor.Så jag tänkte att vi skulle komma in
lite grann på kommuner då.Du har stor erfarenhet av att jobba

(11:31):
både i en kommunoch även med kommuner, så att säga.
Vi pratar ofta om samverkanoch hur viktigt det är att man samverkar,
dels kommuner emellan,att vi inte ska uppfinna hjulet 290 gånger
utan istället hjälpas åt,men även då att samverka inom en kommun.

(11:53):
Alltså, den här silosproblematiken,att vi ska försöka
att bryta den här silo…att vi ska inte jobba i silo helt enkelt,
utan över förvaltningsgränser.Ändå återkommer vi ofta till det här
och det är någontingsom många kommuner brottas med.
Varför är det så svårtatt dela erfarenheter och kunskap?

(12:18):
Ja, den frågan. När man pratar om silos,så … och det gör vi ofta
både i och mellan kommuner, så ligger väldet någon kanske slags kritik
i det, just utifrån det du är inne på här,att vi tycker ofta att
vi borde kunna samarbeta bättre.Nu tänker jag primärt inom en kommun.

(12:39):
Men det jag tänkeratt man också ska komma ihåg
då, det är karaktäristikenpå den kommunala verksamheten.
Den är oerhört bred.Alltså, det är svårt att hitta
ett motstycke till det. I näringslivethittar du det inte, för att det är …
det är liksom inte sådet är smart organisera sin kompetens
och sina satsningar,att gå så brett.

(13:01):
Alltså brett, så att det täcker in …-Så att det täcker in så många olika aspekter.
Men ibland har du skämtsamt sagtatt i en kommun
kan du hitta alla yrkeskategorierutom läkare.
Och det är väl inte riktigt sant,men det är inte väldigt,
väldigt långt ifrån sanningen heller.Det är väldigt brett vad
en kommun ska göra.Så att där behöver man ha olika verksamheter

(13:24):
som har sina olika förutsättningar,sina olika kulturer, sina olika lagrum
att förhålla sig till. En kommunstyrs av många lagar.
Det gör vi alla.Men man tänker kanske
på kommunallagenoch förvaltningslagen och så.
Men det finns ett antal olika lagarsom slår på olika sätt
i de här olika verksamheterna.Sen ska man också minnas
att det kommunala självstyretär ett fundament i Sverige.

(13:47):
Och det betyderatt vi väljer våra politiker lokalt.
Så hur de här olika verksamheternaska hänga samman
och var prioriteringarna ska liggaoch hur man ska budgetera över,
det är klart att det harockså en politisk styrning lokalt.
Så kommuner är både lika och olika.Och nej, vi vill kanske inte uppfinna
hjulet 290 gånger, men vi måste ocksåha respekt för olikheterna.

(14:09):
Och sen självklart, det är obviousatt kommuner
ser olika ut, med olika stora …Det är landsbygd, det är stad.
Det är ganska olika förutsättningar.Så att den respekten tycker
jag man får ha med sig.-Man får vara lite ödmjuk
inför det här problemet,eller hur vi nu ska beskriva det.
Ja, man får vara ödmjukinför den förutsättningen.

(14:33):
Det är en grundförutsättning.Och kanske alldeles särskilt
när man kommer från det här hålletsom vi pratar om
nu när vi pratar om IoT Sverige,alltså det här med att maxa nyttan i
att använda digitala lösningar,det måste alltid utgå
från kommunernas behov.Det kommer aldrig att vara
en kommunal kärnverksamhetatt driva innovation

(14:53):
eller digitalisera.Det är ett hjälpmedel.
Och ett hjälpmedeltill vad? Så man måste utgå från
det är dilemmat som kommunen sitteri, det uppdrag man har som kommun.
Och ibland så kanskevi tippar lite snett där,
att vi utgår från lösningenoch inte utmaningen.
Ja, jag vet bara att när viträffar många av våra projekt

(15:16):
och vi har gemensamma träffar och så där,så är det många som uppskattar den här …
just att dela erfarenheter och få prataoch stöta och blöta
de här utmaningarna man står inför.-Jo, det tror jag är en sån funktion
som … hur mycket man visste detnär IoT Sverige startades,
det vet jag inte,men jag tror vi utan tvivel kan säga

(15:39):
att det är verkligen en rollsom IoT Sverige
har fått fylla och som behövs,alltså att vi kan vara
en slags kunskapssluss.Och även om det är svårt,
som du är inne på, Maria, såså är det ändå möjligt
att dela erfarenheter, att hitta sätt,att bjuda varandra på saker.
Och där är IoT Sverige en plattform,en kunskapsspridare,

(15:59):
en samlingspunkt,kring just de här frågorna.
Mycket viktig funktion.-Ja. Vilka är de största utmaningarna
för IoT Sverige då, tycker du?-Jag tycker att det som är
våra största utmaningarär också våra största styrkor.
Alltså att vi som programfyller en ganska unik funktion.

(16:20):
Och det är där tror jag har växt fram.Det har i alla fall klarnat över tiden
att, ”men vänta,det här är någonting vi behöver”.
Lite det vi var inne på alldeles nyssmed kunskapsspridaren
och en samlingspunkt kring en aspektav alla av de här frågorna.
Men det gör också att det finns …Vi är lite speciella på det sättet,

(16:42):
eller lite … vi fyller en egen funktion,vilket är fantastiskt.
Men det är också en utmaningnär vi sen ska tänka att
nu ska ett program stängas inför det här,just det här avslutet.
För det finns inget naturligt ställeatt ta vägen med det vi har lärt oss
och de resultat vi har varit medatt få skapa.
Så det är där, att fylla en funktion,som inte i alla fall

(17:07):
jättemånga andra fyller,det finns såklart de som ligger lite
närmre oss,andra konsortier som jag nämnde,
det är en styrka,men det är också en utmaning.
Är det lite grann också …Det här har vi pratat om tidigare då,
att vi inte har någon specifikbranschorganisation i ryggen.
Nej, utan vi går väldigt brett,vilket är verkligen

(17:29):
en bra sak med programmet,att vi har lyckats få
till en helhet på det sättet.Men det blir också mindre självklart
vad man ska göra av de här resultaten.-Vi börjar närma oss slutet.
Men jag är lite nyfikenpå, vad driver dig i ditt arbete?

(17:52):
Ja, men då får jag gå tillbakatill dit där jag började,
det här, teknikens möjligheteratt göra livet bättre för människor.
Och det därär någonting väldigt konkret för mig.
Jag tycker att den …det är inte så långt borta
om vi tittarpå de saker som verkar självklara i dag.
Jag tänker till exempelpå min gammelmormor.

(18:15):
Jag var över 25 årnär hon dog, så jag hann lära känna henne.
Hon blev gammal.Och hon var medelsvensson på sin tid,
vilket betyder att hon bodde i ett torppå två rum och kök
och födde tolv barn,och de hade inte el från början.

(18:35):
Det var det vanliga i Sverige då,så det var inte
så att de var extremt fattiga.Men när jag tänker på henne
och den utvecklinghon fick vara med om under sin tid
och vad den betydde för henne,då är det verkligen teknikens möjligheter
att göra livet bättre för människor.I hennes fall
kanske det inte handlade om IoT just,men det handlade om el och vatten
och många andra saker som vi i dagkanske lite grann tar för givna,

(19:00):
i alla fall mer än viss… annat.Och då kan jag tänka … ja,
men om 50 år eller 100 år framåtnär någon sitter
och kanske refererar till migsom deras gammelmormor,
om jag nu får bli sådan någon gång,då är det intressant
att tänka, vad är det för tekniksom har hänt som vi nu står mitt
i och som de då kommer att tycka ärganska självklar?

(19:23):
Så att det är väldigt myckethur teknik kan göra livet
bättre för människor, och det är någontingockså personligt för mig.
Tack. Du brukar alltidbe oss på programkontoret
att summera våra mötenmed ett ord eller en mening.

(19:43):
Så om jag skulle summera det här samtalet,eller känslan,
då skulle jag kanske säga …ja, men lite som det här, Melodifestivalen,
att … ”nu kör vi”, sista … så ”nu kör vi”
får bli mina slutord.Men vad säger du?

(20:05):
Ja, min känsla är …Det är roligt, men det är också utlämnande
när man ska svara uppriktigtpå frågor.
Så att det är alltid lite läskigt att blotta sigoch visa sig.
Och sen väldigt inspirerande.Jag är supertaggad
och jag tycker det ska bli så spännandeatt få vara med

(20:28):
och ro den här båten i land.-Tusen tack till dig, Catrin Ditz,
IoT:s Sveriges programchef,för det här samtalet.
Tack så mycket.-Du har lyssnat till en podcast
från IoT Sverige,ett strategiskt innovationsprogram
som finansieras av Vinnova,Energimyndigheten och Formas.

(20:51):
Musiken i programmetär skriven av Johannes Bergenheim,
och jag somproducerat heter Maria Bergenheim.