Smart vattenhantering i städer

Klimatförändringar och urbanisering skapar ett allt högre tryck på vattenledningsnäten i våra städer. I detta avsnitt träffar IoT Sverige Fredrik Hallgren och Joel Wanemark på IVL Svenska miljöinstitutet för att prata om smart och hållbar vattenhantering. Vi får också höra hur Turbinatorn fungerar, en ny uppfinning och sensorlösning för smart vattenhantering.

Producerat av: Maria Bergenheim

Episode Transcript

(00:06):
Hantering av vatten är en utmaningsom allt fler städer brottas med.
Översvämningar har blivit vanligareoch hantering av dagvatten
och avloppsvattenkräver nya och smarta lösningar.
Det ska vi prata om i dagens avsnittoch du kommer även att få möta hjärnorna
bakom turbinatorn, en helt ny sensorlösningför vattenövervakning.

(00:31):
Jag heter Maria Bergenheimoch du lyssnar på IoT Sveriges podcast
om innovativaIoT projekt i offentlig sektor.
Ja. Temat för dagens avsnittär alltså smart vattenhantering i städer
och jag befinner mig i en stor stad,nämligen Göteborg

(00:53):
och vi sitter uppe på IVLSvenska Miljöinstitutets kontor
och med mig har jag Fredrik Hallgren,digitaliseringsexpert
och Joel Wanemark, projektledareoch dataanalytiker.
Jag säger varmt välkommen båda tvåtill IoT Sveriges podcast!
Tusen tack! Tack Maria!-Jag tänkte låta er

(01:15):
presentera er själva så.Fredrik, vill du börja? Vem är du?
Jo, men Fredrik Hallgrenhar varit på IVL i 15 år snart.
Jag jobbar mycket med dataanalys,mycket IoT och sensorutveckling.
Väldigt spännande. Så senaste sex, sju årenhar jag varit delaktig i lite olika

(01:37):
IoT projekt men även EU projektoch det är lite blandat.
Joel berätta om dig!-Jag har varit på IVL sista
sex åren ungefäroch har en bakgrund inom egentligen.
Jag har läst teknisk fysikoch är materialfysiker.

(01:58):
Men här på IVLså har jag framför allt jobbat
med beräkningar, optimeringar, dataanalysoch är nu
även projektledare.-Just det, för ett projekt
som vi ska prata mer om alldeles strax.Jajamän. Just det.
Smarta städer jobbar ju i dag på en mängdolika fronter

(02:20):
för att styra mot hållbar utvecklingoch en hållbar framtid.
Det här med vattenhanteringär förstås en viktig fråga
och en stor fråga. Men jag tänktekan ni beskriva problembilden lite grann?
Vad är det städer brottas mednär det gäller att hantera vatten?

(02:41):
I dag så är det man stårinför ökad urbanisering
och klimatförändringarså städer är ganska stressade
över hur man ska kunna hanterade ökade volymerna
och kanske kraftigare regnoch man har ett åldrat
system i dag. Man har massvis med ledningarsåklart i sitt vatten.

(03:01):
Det vi fokuserar på i det härär ju ledningsnätet.
Vi är inte på reningsverketeller dricksvattenverket utan ledningsnätet
och kollar på hur man kan hjälpatill att öka kapaciteten
och kanske ge tidig varningför föroreningar
eller att detska vara risk för översvämningar.
Men också att man börjar använda datafrån sensorer

(03:23):
för att kunna kikapå till exempel prediktivt underhåll.
Hur man ska faktiskt försökaarbeta strukturerat
i staden med sin hantering.De är jätteduktiga i dag, men de är.
Det finns såklart utmaningarsom vi försöker adressera.
Vill du tillägga någonting Joel i det där?-Nej, men det är väl just det där
att inför en framtiddär vi kommer

(03:48):
behöva hantera vårt vattenpå kanske inte ett nytt sätt,
men på ett bättre sättså kommer det krävas nya metoder
och då är det det här projektetsom är en del
av att försöka hitta de nya metoderna.-Ni jobbar ju båda

(04:10):
två på IVL Svenska Miljöinstitutetsom är ett fristående
och oberoende forskningsinstitutinom miljö och hållbarhet.
Och lite som du nämnde Fredrikså har ju IVL och IoT Sverige
haft flera samarbeten de senaste årenoch vi har ju ett pågående
som vi ska komma in på alldeles strax.Men jag tänkte kan du …

(04:33):
Vi har särskilt ett lite större projektsom kallades för luft-
och vattenövervakningmed Internet of Things.
Berätta vad det handlade om.-Vi kallar det Love IoT.
Det började med att städernaoch vi identifierade
Vad kan man göra med Internetof Things för en stad?
Vad skulle det kunna bidra med?Då var det mycket fokus på luft

(04:55):
till att börja med. Hur kan vi användasmå enkla luftsensorer för att kunna
övervakar mycket fler platser?I dag så har man referensstationer
på fyra, fem platser i Göteborgs stadtror jag. Vissa av dem är mobila
så man kan åka runtoch kika på vissa problemområden.
Men vi vill se Hurkan vi använda enkla sensorer?

(05:16):
Hur kan vi se ifall de korrelerarmed referenssensorerna?
Men hur kan vi då involvera medborgarna?Så det var ett stort fokus i Love IoT,
att få med medborgarnabörja bygga sensorer tillsammans med dem
för att skapa intresseoch förståelse för luftföroreningar.
Vad menar du med enkla sensorer?-Enkla sensorer som mäter partiklar

(05:40):
fokuserar vi på. De mätstationer som finnskostar ett antal 100 000,
men de är ju så klart valideradeoch ger väldigt bra resultat.
Det gör inte de här enkla på samma sätt,men man kan ändå få en uppskattning
av en förändringeller att det ändå är mycket eller lite.
Så det vi ville utforska med det.Och parallellt
kikade vi även på vattenfrågani det projektet.

(06:01):
Vad finns det för lite enklare sensorersom man kan börja nyttja i ledningsnätet?
För i och medatt det är så stora ledningsnät
så kan man inte haspeciellt dyr utrustning
ifall man ska skala upp det häroch få ut massvis med sensorer.
Så där började vi utforska båda de spåren.Sen så gick Love IoT,

(06:21):
det vi frågade i slutet på projektet,Vad vill man helst gå vidare med? Där vi såg
att det var en tydligare nyttaoch närmare var just vattenfrågan.
Så de senaste årenhar vi fokuserat mycket på vattenfrågan
och IoT-sensorer.-Och man kan väl säga
att ur det här projektetså skapades ett spinoff-projekt

(06:43):
som pågår just nuIoT för hållbar vattenhantering.
Det är ett så kallat prototyp-utvecklingsprojekt.
Joel, Berätta, vad är det ni gör?Du är projektledare i det här.
Ja, precis. Men man kan väl sägaatt vi tar vidare lärdomarna
från Love IoToch titta på just hur kan vi använda

(07:09):
enklare sensorer för att mäta meri ledningsnätet
för att både kunna skapabättre möjligheter
att övervaka vart vatten och föroreningar,hur det förflyttar sig
i ledningsnätet.Men också kunna använda den mätutrustning

(07:33):
som staden redan har på nya sättatt kunna använda den data
som staden redan samlar inoch utveckla nya metoder
och algoritmer för att kunnadra nya lärdomar
av den data man redan samlar in.-Det är tanken att det blir en IoT

(07:57):
plattform är det? - Ja, precis.Ja, vad är det ni ska mäta?
Ja, precis. I projektetså mäter vi framför allt vattennivåer
på olika ställen i ledningsnätetoch även då turbiditet,
alltså vattnets grumlighet.Med hjälp av det
så kan vi både då upptäcka …eller man vill få koll på vad

(08:23):
som händer närdet blir för mycket vatten i systemet
och i olika bräddpunkterdär man behöver skicka ut orenat vatten
så vill man ha koll påvad är det för vatten vi skickar ut
och hur smutsigt är det?Men också att kunna med den informationen

(08:48):
hitta sätt att hitta till exempelsedimentuppbyggnad
i olika delar av systemet och så.För då kan man se,
beroende på hur vattnet ser ut,så kan man hitta avvikelser
och se om den här delenav systemet helt plötsligt

(09:09):
får mycket renare vatten,så kan det till exempel vara ett tecken
på att då läcker det in rent vattennågonstans i systemet.
Så det finns olika nyttor man kan segenom att använda
den här typen av sensorer och framför alltär det att man vill kunna få bättre koll

(09:30):
på en större delav systemet, alltså att kunna använda
fler sensoreroch täcka större del av systemet.
För som Fredrik sa så är det i de städernadär vi jobbar
i Göteborg och Stockholm.Det är väldigt stora ledningsnät
och det är väldigt mycket ledningaratt ha koll på.

(09:51):
Just det och då känns detsom att man behöver en hel del sensorer.
Men hur många har ni satt ut hittills?-Ja, det beror lite …
Just nu i denna stund så sitter det ute,av de sensorerna
som vi har utvecklat här på IVL,den så kallade turbinatorn,
så sitter tre stycken ute i systemet.Men sen så använder vi också

(10:15):
de sensorer som städerna självaredan har ute i ledningsnätet.
Den här sensornsom då kallas för turbinatorn,
den är faktiskt en uppfinningsom ni är hjärnorna bakom,
som jag sa i inledningenoch som även då nyligen
fick patent i Sverige, USA och EU.Så berätta gärna mer

(10:41):
om denna turbinatorn.-Okej, jag kan försöka dra lite historia,
men turbinatorn,det som är unikt med den
är att den mäter vattennivå och partiklar,turbiditet utan att vara i nivå med
eller utan att vara i kontakt med vattnet.Nästan alla andra sensorer
som mäter partiklar i vattenmåste sitta i vätskan

(11:05):
och det ger upphovtill ganska mycket manuellt underhåll
över tid. Så det som är unikt med den härär att vi behöver inte vara
i kontakt med vattnet.Det vi har siktat på med den
är att göra den så billig som möjligt.Vi börjar där, tänkte vi.
För behovsägarna, både StockholmVatten och Avfall och Kretslopp
och vatten i Göteborg,de ville se om man kan ta fram en sensor

(11:28):
som kan skalas uppoch sättas i stora delar.
Det är lite som ett svart hål tror jagKalle på SVOA sa.
Deras ledningsnät i dag.De kör mycket modellering,
hydraulisk modelleringför att få en uppfattning om sitt system.
Men man kan inte mäta i den omfattningsom man vill.
Så vi började byggde mycketpå lite Raspberry Pi,

(11:51):
och kamera och så där.Vi insåg att man borde kunna …
Vi började testa lite bildanalys,egentligen, så lös vi med laserpekare
ner i vatten,testa lite olika grumlighet och bara.
”Ja, men jag ser skillnad.Det här måste ändå en AI kunna fixa.”
Ja, det tyckte vi, det borde vara enkelt,tänkte vi.

(12:13):
Det var inte jätteenkelt,men det fungerar.
Det man måste göraär att träna den såklart.
Det är ju det stora med AI också.Bildanalys. Man måste ha
ett stort material att träna upp den på.Så då har vi byggt en testbrunn i Sjöstadsverket.
Vi har en pilotanläggningför reningsvatten
så vi tränar den på alla kombinationerav vattennivå och turbiditet

(12:36):
som vi sedan kör bildanalys påför att kunna få prediktioner
av båda de här. Så där har vi itereratnu sedan 2018 kanske.
Så vi har haft flera olika versionerav prototyper ute.
Speciellt i ett EU-projekt, Score Water,där vi har följt bygget av Västlänken

(12:57):
upp- och nedströms, en reningsanläggning,en mobil reningsanläggning för byggvatten.
Så nu är vi innepå en ganska produktnära ändå.
Vi har fortfarande en några generationerkvar innan vi är framme vid en produkt
och det är inte IVL,vi är ett oberoende forskningsinstitut,
så även därkikar vi på eventuella partners

(13:18):
för att kunna taden vidare ut på marknaden.
Det är viktigt,annars blir det ingenting av det.
Men jag kommer tillbaka till teknikendär igen, så
jag hänger med här lite grann.Det är alltså det unika är
att själva sensornär inte i kontakt med vattnet
och avloppsvatteneller vad det nu är, dagvatten, för vatten

(13:40):
utan är det laserteknikeller hur funkar det?
Ja, men vi använder en liten laser diodså att vi får ett fokuserat ljus
ner i vattnetoch sen där laserstrålen träffar ytan,
så tar vi en bild på det här.Så där man ser i bilden
att lasern träffar ytan,det är direkt korrelerat med vattennivån.

(14:04):
Men sen när laserstrålentränger ner i vattnet
så diffrakterar ljusetoch det gör det på grund
av att du har partiklar i vatten.Så partiklarna gör en ljusdispersion
och beroende på hur mycket partiklarså ser det väldigt annorlunda ut.
Är det lite partiklarså blir det ganska långsmal stråle.
Är det mycket partiklarså blir det en blobb typ.

(14:26):
Ja just det.-Och AI:n, hur kom den in i det här då?
Då kan ni samla in dataoch sen så hjälper AI:n
till att analysera detta. Eller?-Ja precis.
Vi har samlat på ossdet här prototypen som vi har.
Nu är det 20 000 bilderungefär med variation
på både partiklar och vattennivåhöjdoch så tränar vi AI:n på den.

(14:50):
Och det som är unikt med den här hårdvaransom vi kör sista prototypen på
är att den kan göra bildanalyspå det lilla chipet som sitter på enheten
så att den kan drivas av batteri.Det är en utmaning såklart
att kunna köra avancerad bildanalyspå en IoT-sensor.

(15:11):
De här sensorerna sitter ju i brunnaroch då är det
tunga järnlock, eller vad kan man säga?Berätta om det där, Joel.
Ja, men med all IoTså ingår det någonstans
att det ska vara uppkopplat.Och att få ut

(15:36):
en signal från nerifrån en brunnär inte det enklaste kan man väl säga.
Det är den korta sammanfattningen.-Hur löser ni detta då undrar man?
Ja, vi har via vår utvecklare i Frankrikeså har vi
en antenn och vi får ut signal.Men det är inte helt enkelt alltid

(16:01):
beroende litepå hur nätet, signalstyrka och annat sånt.
Men vi har också i projektetså att säga workshopat kring
med olika intressenter och experter.Hur skulle vi kunna lösa det här?
Göteborg har testat det häroch även andra städer.

(16:22):
Jag tror två av tre fungerar.Men det är väldigt många som inte fungerar
när man sätter ner dem i brunnarna.Så det är lite oavsett ifall
det är LoRa-tekniken som är vanligeller narrowband IoT
som vi kör i den senaste prototypen.Så det är helt klart en utmaning.
IoT för hållbar vattenhanteringär ett prototyputvecklingsprojekt

(16:46):
som får finansieringmed 1,4 miljoner kronor genom IoT Sverige.
I projektet ingår förutom IVLSvenska Miljöinstitutet
även Kretslopp och vatten, Göteborgs stadoch Stockholm Vatten och Avfall.
Vi pratade lite om det tidigare,att det är ju två stora städer

(17:08):
såklart med ett stort ledningsnät.Men hur ser behovet ut
i mindre städer?Och är det tänkt att den här plattformen
IoT plattformenska kunna användas även för mindre städer?
Men på många sättså är utmaningarna

(17:29):
ändå likartade även för mindre städer.Det är framförallt skalan
kanske som skiljer.Man kan säga så här:
Utmaningarna med vattenhanteringkan vara ganska liknande.
Sen har ju mindre städerofta också en utmaning
med att man kanske inte har organisationoch resurser

(17:54):
för att drifta en egen IoT plattformoch liksom den
sortens organisationsstruktur.Så sen kan det vara …
Sen är det ju en utmaningockså i de stora städerna.
Där kanske man haren väldigt stor organisation
så det kan bli trögrörligt på grund av det.Men vår

(18:20):
förhoppning äratt det vi utvecklar inom ramen
för vårt projekthär ska kunna användas även i
i mindre städer och kommuner.Inte nödvändigtvis kanske
den tekniska lösningen,men att vi utvecklar tjänster

(18:40):
och tankar som ändå kan bli applicerbaraäven i mindre städer och kommuner.
Jag tänkte komma in lite grannpå det här med användningen
av standarder och interoperabilitet.Jag vet att ni har gjort ett vägval där
när det gälleratt bygga den här plattformen
på öppna standarder och open source.Berätta lite mer om det.

(19:07):
Det var egentligen, kan man säga.Det har väl varit framför allt
utifrån att vi i det här tidigareprojektet Love IoT
började kollapå det här som kallas Fiware,
som alltså är …Man kan säga att det är ett initiativ

(19:29):
som startade ungefär för tio år sedanpå EU-nivå för att ta fram
någon form av teknisk standardför IoT plattformar.
Sen har det utvecklatstill att bli mer av en organisation
som driver standardarbetepå en icke-teknisk nivå.

(19:56):
Men det finns fortfarandetekniska komponenter,
utvecklad kod som de underhåller.Och då tittade vi på det
i det här projektet Love IoT ochallteftersom så
valde också Göteborgs Stadatt de vill bygga sin

(20:20):
egna IoT plattform på open sourceoch då blev det ett val
som vi också gjorde i vårt projekt här.Då bygger vi det
på det. Inte så att det kommer varaden enda lösningen
för andra kommuner, men vi ville testaoch visa på

(20:44):
att det skulle kunna gå.
För bygger vi det inom ramenför vårt projekt
på öppna standarder och open sourceså gör det det lättare
att så att säga skala upp dettill en annan stad eller en annan kommun.

(21:04):
Målet på lång siktär ju att använda open source
och Fiwaredet här ramverket ändå, bygga på den
och se hur näraman kan komma en färdig lösning,
men också göra en ganska enkelatt replikera
och sätt uppför vilken stad eller organisation
som helst egentligen.Vi har ett systerprojekt, Score Water,

(21:26):
där vi också kikar på Fiwaretillsammans med Civity, en holländsk utvecklare,
så där har vi en ganska färdig city informationplatform baserad på Fiware.
Men vi ser att det finns begränsningar.Det finns ingen tydlig typ asset
och device management,vilket är en svaghet, men det finns,

(21:47):
det mesta andra finns på plats.-Asset och Device management?
Det är lite hur du ska förklaradels alla dina sensorer,
kunna ha ett grafiskt gränssnittför att enkelt kunna hantera dem,
men också knyta dem till en assetsom kan vara till exempel din brunn.
I vårt fall så är det en brunnoch då vill vi knyta dels sensorn dit
men också en hel del andra metadatasom beskriver brunnen.

(22:10):
Och det är intenågot tydligt gränssnitt för det
inom det här ekosystemetsom vi ser. De flesta
som använder det som Telefónicaoch Atos har byggt
sin egen proprietära lösningför just de bitarna
som det ser ut, så det utforskarvi också inom det här i samarbete

(22:30):
med fler kommuner inom Sverige också.Det behöver inte vara baserat på Fiware
egentligen, men att man i lagretovanför med just tjänsterna
som Joel var inne på att man där ser man.Hur kan vi säkra att en tjänst
för en stadkan användas i en Fiware lösning
men också inom andra system tänker vi oss.-Just det och jag tänker visualiseringen

(22:53):
av IoT-plattformen i ditt projekt Joel.Hur jobbar ni där?
Vi har ju så att sägautvecklat plattformen
i vårt projekt utifrån, kan man säga,replikerat den som tagits fram

(23:14):
i det här EU-projektet Score Water.Sen har vi jobbat tillsammans
med Kretslopp och vattenoch Stockholm Vatten och Avfall
för att mycket att ta fram dashboardsoch annat för att kunna visualisera data
på ett sättsom behovsägarna vill kunna se det på.

(23:36):
Men som Fredrik sa också i projektetså har vi via IoT Sverige
mycket kontakt med andra kommunersom har valt andra tekniska lösningar
för plattform och sensorer och så där.Men fört mycket samtal kring
just hur skulle vi ändå kunna samarbeta?Kanske inte nödvändigtvis kring

(24:01):
IoT-plattformoch den tekniska utvecklingen,
men kring tjänstelagretså att vi ändå alla enas
om att bygga plattformarsom möjliggör att kunna bygga tjänster
som kan replikeras mellan städer.-Alla projekt
som IoT Sverige finansierarhar ju en innovationshöjd, eller?

(24:25):
Liksom innovationär en faktor i alla projekt.
Och hur upplever niatt det är att jobba med innovation?
Just det häratt man inte riktigt vet på förhand
hur det kommer att bli.-Vi på IVL är ganska vana vid det.
Ni är experter på det.-Ja, men det tillhör väl

(24:48):
att vara ett forskningsinstitut?Att så att säga vara utforskande.
Sen tycker jag,inom ramen för vårt projekt,
så har vi nu med oss två partnerssom är också bekväma i
det. Och det är absolut ingen garantiför det kan vara ganska jobbigt,

(25:12):
framför allt kanskesom behovsägare att känna att okej,
men vart kommer det här projektet landa?Hur ska vi ta emot det
i vår organisation om vi inte riktigt vetvad det kommer sluta i?
Det kan vara en utmaning, definitivt.-Vad säger du Fredrik om det?

(25:35):
Jag håller med.Det är ju helt klart en utmaning
med innovationsprojekt,men de är också väldigt roliga i
och med att man fårutforska, man får testa
och man får misslyckas vilket är viktigt.Och så är
det är viktigt att kommunicera detså att man är trygg i innovationsarbetet.
Men som Joel var inne på, våra behovsägare ärju … Det är väldigt kul

(25:55):
för de är väldigt nyfiknapå ”hur skulle vi kunna närma oss det här?”
De är verkligen nyfikna påatt experimentera och testa saker
och ger otroligtmycket värdefull feedback. För utan dem
Så, ja, man kan ju hitta på vad som helst,men det är ju inte någon kanske
som blir något användbart.Det är kanske det viktigaste tänker jag,

(26:18):
att man har med sig behovs-ägare som dels har tid
men också som är intresserade av frågan.-Har ni några
särskilda utmaningaratt dela med er av eller?
Jag tänker kanske mest i framtagningenav den här turbinatorn.
När ni jobbade i början däroch satt och fnulade på.

(26:40):
Har vi haft några utmaningar? Joel?-Inga alls.
Det har bara gått spikrakt.-Nej, det har det verkligen inte gjort.
Det finns väl dels ett antaltekniska utmaningar
med att varai en väldigt ogästvänlig miljö

(27:00):
i nere i ledningsnätet.-Du tänker på.
avloppsvattnet.-Ja, precis. Och allmänt.
Det är fuktigt och kalltoch man ska ner med elektronik.
Det är inte helt,inte helt enkelt kan man väl säga.
Sen har vi.Vi ligger ju lite, kanske inte var det då,
men fortfarande ligger vi litenära vad som är möjligt rent tekniskt i

(27:25):
och med att vi är beroende av LoRaeller Narrowband IoT.
De enda två teknikerna som kan tränga ner.Så bara IoT-mässigt är en utmaning.
Sen när vi börjadeså fanns det knappt några processorer
som kunde köra bildanalysutan att dra energi,
för den ska ju vara batteristyrd såklart.Så vi hade …
Men vi hittade ju en leverantöri Frankrike som gör sjukt energisnåla

(27:49):
neurala nätverksberäkningar.Men den är baserad på RISC-V
processorn som är …Det är inte så jättemycket material
kring den härför att sätta ihop en fungerande mjukvara
och system kring den,så det är också en utmaning såklart.
Så där har vi dragit av förseningen också,lite baserat på
att de tappade en väldigt viktig resursi ett års tid,

(28:14):
så vi dras med ett års försening ungefär.-Nu pratar ju alla om AI
och allt går i en rasande fart,men det måste ju ni märka
av också i det här.-Verkligen. Och där kan man ju säga att
både … Ja, men det är väldigt närvarandei vår sensor

(28:35):
för där är det ett neuralt nätverksom analyserar bilderna.
Men sen är det ocksåså att säga i tjänstelagret ovanpå.
Sen med …Både med
den datan vi får från våra turbinatorermen också med all annan data

(28:59):
som vi fårfrån de befintliga sensorerna som
våra behovsägare har ute i systemet,så är det ju …
Det kan vara ganska mycket dataoch hittills har man väl tittat på den
på vanliga, så att sägastatistiska metoder och annat.
Och nu är det … Ja, mendet ropas ju efter AI.

(29:23):
Sen är det inte alltid en garantiför att man får
något vettigt ut av det så.Men det är klart att den sortens
nya metoder ocksågör det väldigt spännande
att titta på den data vi redan har och seokej, men kan vi

(29:45):
med de här nya metodernahitta mer information?
När ska detta projekt vara klart?-Sista november.
Ja, just det.Och då får vi se sen
hur det tas vidare helt enkelt.-En del av projektet är lite

(30:05):
som du är inne på det är ettprototyputvecklingsprojekt.
Det är inte tankenatt det här ska vara klart
och färdigt vid november,utan det är mycket det
att kunna påvisa nyttan i det vi tar fram.Och sen är ju en stor del
av projektet också att knyta kontaktermed andra städer och kommuner

(30:29):
för att kunna se ”okej, det härvi tar fram inom vårt projekt,
hur väl stämmer det överensmed alla andras behov och krav?”
Och se, kan vi hittagemensamma vägar framåt?
Det kan vi pusha lite för kanske,för vi har ju inom IoT Sverige
så finns det ju Smart City Laboch inom det så startade

(30:53):
nu en Task Force VA-gruppsom leds av Eva Stattin och mig.
Så där får man jättegärnaskicka in ifall man
har intresse av VA-frågoreller de här frågorna i stort.
Både plattforms arbete och VA-frågorså gör gärna det.
Ja, för vad är målet där?-Det är en bra fråga.

(31:15):
Vi har inte startat den än,men det är ju att samla kompetensen
inom VA och för att kika på IoToch försöka samarbeta.
Vad är det man behöver den till?Och sen försöka kanske också
utveckla de här tjänsterna då.För Sverige är ett ganska litet land.
Men kan vi börja samverkakring tjänsteutveckling i alla fall

(31:36):
så kan den användasinom alla möjliga plattformar egentligen.
Men att man kan dra nyttaav varandra egentligen.
Istället för att uppfinna hjulet gång på gång.-Ja precis. Just för att det skapar mycket
bättre förutsättningaratt skala upp och göra nytta på riktigt.
Nu börjar faktiskt det här avsnittetlida mot sitt slut,

(31:58):
men en sån där slutklämdå, vi har varit inne på det.
Ni verkar ha väldigt roligt på ert jobb.-Det har vi.
Men Joel, vad är det liksom?Vad tycker du är mest roligt med det här?
Det är nog utforskandet tror jag.
Och den dialogensom vi har med Kretslopp

(32:23):
och vatten och SVOA.Och just att se …
Man kan se glädjen i deras ögonnär man helt plötsligt får se saker,
får mätresultat på någontingsom man tidigare kanske bara modellerat.
Och det är kul att få se vadsom händer där ute i ledningsnätet.

(32:49):
Det är väldigt roligt.-Det är fascinerande
att en tidsserie ändåkan vara så rolig att titta på.
Du håller med där Fredrik.-Ja, verkligen.
Det är just att experimentera och testa.För det som är kul nu
är att nu börjar fleroch fler förstå utmaningen
med ledningsnätet.Så det är många som tänker,

(33:11):
vi tänkte inte att just arbetetmed turbinatorn skulle …
Vi hade ganska bra såhär”Det här kan den användas till”,
men det kommer nya idéer hela tidenvad man skulle kunna mäta.
Inte bara med turbinatorn såklart,utan alla möjliga sensorer i ledningsnätet
för att förstå det bättre.Så det är jätteroligt.
Och just att det börjar bli mer intressefrån de faktiska behovsägarorganisationerna.

(33:36):
Att de ser nyttan med.-Ja, precis. Att man …
För det är ju det. Det som vi vill ärju ifall man får ut flera sensorer
och verkligen kan börja jobbamed dataanalys, börja se trenderna,
kunna jobba mer prediktivt eller proaktivtså att det gör nytta på riktigt.
Och det närmar sig.-Tusen tack Fredrik Hallgren

(33:56):
och Joel Wanemark på IVLSvenska Miljöinstitutet
för att ni var med i vår podcast.-Tack. Tack så mycket! Kul att vara med!
Du har lyssnat på en podcastfrån IoT Sverige,
ett strategiskt innovationsprogramsom finansieras
av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.Musiken i programmet är specialskriven

(34:22):
för IoT Sverige av Johannes Bergenheimoch jag som producerade programmet
heter Maria Bergenheim.